Citat:
Ursprungligen postat av
Dumdryg
Är väldigt skeptisk till själva grundfrågan att "man kan känna sig som andra könet". Nä, hur i helvete vet du hur någon annan känner sig och hur en biologisk kvinna känner sig om du inte är det?
Vad är det som gör att du känner dig som det som du föddes som?
Det är nog väldigt få mtf's som faktiskt tror att dom är biologiska kvinnor, snarare upplever dom sig själva som kvinnor, och för att matcha sin inre bild så börjar en del av dom med hormonbehandling.
Det är liksom inget nytt "påfund", det har bara blivit enklare att hitta information och lättare att förstå vad som känts fel. I takt med ett öppnare samhälle kring transfrågor så vågar allt fler att komma ut.
Dessvärre finns det en liten klick motståndare som först och främst huserar på nätet, där dom får känslan av att vara fler än vad dom faktiskt är.
Tittar man t.ex här brukar det va ungefär samma användare som dyker upp i alla trådar.
Media spelar ju en stor roll i detta då deras största intresse ligger i att få läsare och klick.
Och självklart finns det dom som senare ångrar ingrepp vilket förstås är tråkigt. Men här låter det oftast som att pk-maffian hetsar barn till att skära av det ena och det andra.
För det första så börjar psykiatrin med samtalsterapi och inga hormoner sätts in innan personen är 18 år.
Kirurgiska ingrepp gällande könskorrigering är vad jag förstår relativt ovanligt.
Det absolut vanligaste för transpersoner är att dom varken söker hjälp eller genomgår nån behandling alls och att du möter dom ute i vardagen utan att veta om det.
Det beror ju givetvis på gruppen av motståndare, men kanske även vad deras föräldrar och vänner har för åsikter.
Hur tänker du att psykiatrin ska bota könsdysfori?
Ska det ske genom medicinering?
En del hävdar att det finns en koppling mellan autism och transsexualitet. Kan man bota autism?