Jag tog emot nästan 300 tusen i arvsgåva, fick brev av Nordea ang. kundkännedom

Hur värderar man tvistens storlek (över eller under ett halvt basbelopp) om det avser rätten att ha ett konto i banken?

Tingsrätten för ju ett resonemang kring transaktionerna och att de är större och mer frekventa även vad man förväntar sig av ett konto för privat bruk. Stora belopp, in och ut dagligen under en kort tid. Dvs det finns fog för banken att bli misstänksam.

Har man som TS bara en enda insättning på 300 tkr och inget konstigt i övrigt är det inte säkert utfallet hade blivit detsamma.

Blir inte aktuellt med någon värdering, värdet av vad som yrkas ska vara uppenbart. Eller nåt värde måste väl iaf finnas eller påvisas antar jag.

Han yrkade ju:

Hur många basbelopp motsvarar det?

Ja det måste ju handla om minst 100kr om det var avgiften för att vara kund 2-3 månader han yrkade på.

Kanske ändå föll på

om en part första gången han ska föra talan i målet yrkar att allmänna regler ska tillämpas och därvid gör sannolikt att den bakomliggande tvisten rör ett högre värde eller att utgången annars är av synnerlig betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhållanden.

Det där med synnerlig betydelse låter rimligt

Ja hade TS visat upp gåvobrev hade det inte varit något problem.
Det jag svarade på var en person som påstod att man inte hade någon skyldighet att svara alls och att man skulle vinna i rätten om de stängde av kontot av det skälet.
Det stämmer inte, svarar man inte alls förlorar man garanterat, svarar man men banken inte är nöjda med svaret blir det en bedömningsfråga av domstolen.
Möjligen att man kan klara sig utan svar om det är små skitsummor som domstolen anser inte bör behöva motiveras, möjligen några enstaka tusenlappar. Men en insättning på 300 000kr är för de flesta absolut en väldigt mycket större insättning än vanligt.

Ingen aning, men alla de fall jag läst när det gäller avlutade/avstängda konton har förloraren fått stå för rättegångskostnaden.

Du blir avstängd i ett år, men det gäller oavsett hur många banker du har.

Det behöver inte vara så. Jag är utslängd från tre banker för bitcoinhandel. Mitt BankID har aldrig påverkats. Det är till och med så att jag fortsatte använda BankID från såväl Länsförsäkringar som SEB efter jag blivit utslängd.

Däremot kan en bank spärra ens BankID. Det är en annan åtgärd än att de avslutar kundrelationen. Jag tror inte man kombinerar de båda.

Det kan bli lite knepigt i och med att det är en fastställelsetalan. Jag tror att jag hade bedömt värdet av avtalet enligt så mycket som jag betalar min bank (i detta fall Nordea) per år, vilket i så fall är 420kr per år. Det finns inga hinder för att en fastställelsetalan ska handläggas som ett FT-mål. Och enligt rutiner vid ex. Södertörns tingsrätt (s. 15) görs ingen tillämpning när det inte går att avgöra tvistemålets värde vid en fastställelsetalan. Ser ingen anledning till att det skulle vara annorlunda vid andra tingsrätter.

Värdet av det som ligger på kontot råder det ingen tvist om vem det tillhör, så det ska enligt min mening inte vara vägledande för en fastställelsetalan av dess värde av själva avtalet med banken. Dessutom, även om man som regel kan kombinera fastställelse med en fullgörelse, så gäller den saken en annan - i och med att vem pengarna tillhör är inte beroende av avtalet med banken - och kräver sonika en separat stämningsansökan för att kräva fullgörelse därvid. Det förutsätter ju dock att banken vägrar lämna ut pengarna. Vilket händer.
Att man har en fordran på banken vid kontots upphörande är ingen rättsföljd av avtalets upphörande. Du har en fordran på banken även när avtalet är alltjämt gällande, och bara när du satt in pengar. Annars hade du inte kunnat betala räkningar eller ta ut pengar i bankomaten eller använda ditt kort. Att banken har rätt att låsa dig från din rätt att ta ut pengar osv. under tiden AML genomförs betyder ändå att där finns en fordran. Därmed är värdet på kontot oberoende från avtalet.

Sen kan ju banken givetvis invända och hävda att det ska handläggas som ett T-mål och att de normala kostnaderna enligt 18 kap RB ska gälla. Men då får de komma med en riktigt bra anledning.
Skulle snarare säga att en omläggning av mål sker bara när det är uppenbart. Annars är det lagd talan som ligger.

Förlåt att jag är så sent ute, jag berättar nu. Det gick riktigt dåligt. De litade inte på mitt svar till Nordea och stängde av mig därifrån, samt gjorde så att de 300 000 kr skickades tillbaka till ursprungskällan.

Ajdå. Löste det sig därefter ?