Ge mig pepp

5 maj hamnade jag på sjukhus efter överdos tabletter
Allt bara rasade
Var 11 dagar på sjukhus
Kommer hem
Kan inte behålla mina hästar för jag orkar inte nu varken ekonomiskt eller fysiskt efter detta kroppen har ingen ork
Min hund fick avlivas fick stroke. Men jag har 2 till.

Men nu sitter jag här som en jävla zombie
Jag har 2 hundar så jag går ut
Jag har en katt
Jag har ett hus med en stor trädgård
Jag handlar
Diskar
Åker på hundutställning
Försöker göra saker
Stödar
Tvättar

Men jag saknar att vara runt hästarna

Jag är sjukskriven heltid för självmordstankarna försvinner inte

Jag har som sagt blivit svag i hela kroppen efter självmordsförsöket

Jag har yrsel svimningsanfall orkeslös svettas som en gris sover max 4 timmar om dagen
Äter ecitalopram
Duloxetin Alvedon och ipren

Jag har fysiska problem sedan innan med helt paj knän och efter sjukhuset fick jag myalgia parastetica så jag har ingen känsel i mitt ena ben fast det samtidigt känns som det brinner
Jag haltade innan men nu går jag svindåligt

Jag har världens lataste barn. Hjälper inte till med något. Nu har en flyttat och en ska flytta.

Kvar blir jag och en flicka med diagnos som inte varit i skolan på snart 4 år. Katastrof.
Men Skolinspektionens beslut är hela tiden att skolan ej gör det dom ska.

Jag känner att jag kämpar och kämpar för alla andra men ingen kämpar för mig.

Jag blev erbjuden ett jobb med hästar utomlands men tror ej att jag klarar av det. Tänk om jag får yrsel och svimningsanfall i sulkyn. Jobbar man med hästar måste man ju vara på tårna.
Jag har hållit på med hästarna hela livet.

Jag försöker hitta något annat som ger mig lika mycket tillfredsställelse som hästarna alltid gjort

Men inte.

Kanske är jag bara gnällig och mår dåligt.

Men jag saknar verkligen hästarna...

Det finns alltid någon som har det värre. Jag tror att de som sitter i rullstol saknar att kunna gå en promenad...

Ja...
Det var ju inte mycket till pepp
Själv måste jag använda rullstol för längre turer
Var utan bil över 2 veckor och fick rulla till bussen 1.5 km och handla själv...
Så även om jga kan gå så kan jag inte gå långt

Skaffa dej en dräng , en rik dräng , då kan han sköta om allt och betala för allt och du får vila upp dej i hängmattan i några år med ett vinglas


Sanningen med livet , är att det förändras och inget består , så är det för alla , så gör det bästa av vad du har nu , prioritera det du orkar och känner att du måste spara , resten åker

Men, du kan trots allt gå. Och har du såna problem med det så ska du nog inte ta ansvar för hästar...

Jag upprepar det jag skrivit till alla andra: Var är pappan till barnen? Var är dina föräldrar? Dina mor- och farföräldrar? Dina syskon och kusiner? Vänner m. fl.? Be dem om hjälp, förklara din situation.

Hur kan du försöka ta livet av dig när du har så mycket ansvar - så många som är beroende av dig?! Dina barn är lata för att du har gjort dem lata. Hade du varit på dem från början om att hjälpa till så hade de inte varit lata. Valla in dem i jobb snarast möjligt och det gäller även hon som bor hemma.

Jag beklagar sorgen över din hunds död. Du får dock inte fokusera på de döda eller de hästar du har blivit av med utan på de som finns kvar - en dag kan de, när du minst anar det, också försvinna.

Kanske är det dags för dig att flytta till något mindre, något du orkar med. Din hälsa måste behandlas - ta kontakt med vården och låt dig inte tystas utan se till att få hjälp.

Lycka till!

Nämenvadfan... ungen som bor kvar ska du sätta en blåslampa i röven på. Att hon inte skäms att tvinga dig handla när du är så sjuk! Sätt henne i arbete GENAST!

Tack

Helt sant
Det är det jag behöver höra

Ja det är sånt här jag behöver höra
För jag är så fokuserad på allt jag inte har längre

Menade inte att låta brysk , men människor måste få ren klarhet rätt i ansiktet i bland , för att reagera och börja tänka i rätt banor och hur de ska lösa problemen de sitter med .

är du sjuk och sliten så kan du inte köra på som du gjort tidigare , utan du måste börja skala ner tills du har kontroll igen över din situation du är i nu .

att du mår dåligt förstår jag helt , din trådstart va glasklar , frågan är bara om du insett läget , du fixar detta om du bara vill så börja redan i dag , ett steg om dagen typ , mvh

Du har väl hamnat i en ond cirkel och man kan anta att din hemmiljö inte hjälper ditt psyke när du säger att du har två lata barn och sedan ett tredje som inte heller gör någonting? Det är du som förälder som dikterar om barnen ska spela TV-spel, se på youtube eller vad det nu kan vara eller om de ska kratta löv, diska, laga mat, dammsuga eller hälsa på hos mormor. Det är sånt du måste bestämma, men har du inte orken till det då tar ju barnen makten över sina liv och gör med stor sannolikhet så lite som möjligt.

Om du äter antidepp och fortfarande vill ta livet av dig kanske det kan vara en idé att trappa ned och till slut sluta äta dem? Jag tror psykofarmaka kan ge oanade biverkningar, men det är ju bara en lekmans åsikt i ämnet.

Har du ingen fru/ex-fru som kan hjälpa dig med barnen eller annan släkting/vän? Du får nog börja med dig själv innan du kan hjälpa dina barn, men hur det vet jag inte.