"Om Gud inte finns så är allt tillåtet"

Det spelar ingen roll om gud är subjekt för naturvetenskaplig metodik eller inte. Det är inte relevant därför att det finns ingen metod att undersöka fenomen ”bortom universum”.

Sedan gör du antagandet att ”logiska resonemang” är giltiga för en icke troende person. Varför?

” genetiska regioner hos människa som styr hennes beslut i valet av en vegetarisk livsstil? Vad faan svamlar du om? Vi hade en diskussion omkring neurovetenskap och hjärnans funktioner? Inte om genetik molekylärbiologi eller kemi? Wft? Skärp dig!

Vi diskuterade att en hönshjärna och en människohjärna är inte lika. Och verkade vara överens om det?
Jag resonerade vidare om att en fundamental och för människan särkilt utmärkande del av av hjärnan är vår mycket väl utvecklade pre frontala cortex? Det verkar som att vi också kanske håller med varandra om även det?
Sedan förklarade jag, och även gav ett flertal direkta referenser till forskning på tro olika sätt och metoder visar det verkar vara just i pf-cortex som är den del av hjärnan som aktiveras när man har morailska tankar eller tar moraliska beslut?

Och avslutningsvis så förklarade jag att det just därför finns mycket goda skäl till att anta att de kognitiva processer som vi definierar med moral alltså sker i den pre frontala cortexen och att det även förklarar varför människor har en inte exklusiv, men långt högre utvecklad förmåga än djur när det kommer till moraliskt tänkade Thats it!

Korrekt.
Jag utgår ifrån ett vetenskapligt perspektiv och har upptäckt att såna föreställningar kan härledas ur principer för dynamiska system.
Min tes är att religiöst språk är den förvetenskapliga människans försök att sätta ord på det komplexa.
Och för att förstå religiöst språk idag så måste det översättas till ett vetenskapligt språk genom att utgå ifrån en fungerande modell som beskriver den religiösa kontexten ifråga.

Men det är inte så vi gör. Vi gör precis tvärt om. Vi utgår ifrån att vi redan förstår det religiösa språket, och att det är väl definierat, för att sedan upptäcka att det inte matchar våra föreställningar om verkligheten.

Så antingen är religion rena fantasier eller så kan religionens idéer härledas ur verkligheten.

Om man tror på evolution och dynamiska system bör man åtmintone först undersöka möjligheten att härleda en del religiösa "sanningar" ur verkligheten innan man kastar ut hela konceptet.
Allt annat vore bakvänt och ovetenskapligt.

När vi gick in i upplysningsparadigmet var varken evolution eller dynamiska system på modet, så att det är fullt förståeligt att vi hamnat här, men idag finns inte längre något skäl att inte använda vetenskapliga metoder för att hantera den missade metafysiska delen som rör sånt som Gud och moral.

Kritiken som riktas mot mig verkar handla just om att jag bryter mot en norm genom att gå utanför det religiösa språket för att belysa religiösa frågor, eller rättare sagt, alla frågor som rör heuristik eller trosföreställningar, ur ett vetenskapligt perspektiv.

Tills det fetade är jag helt med dig, sedan spårar du ut i onödan. Det är inte vid ”en del religiösa sanningar” man bör lägga krutet att undersöka. Pudelns kärna för troende är gud. Det finns ingen mening med att tassa runt kärnan.

Nej, det är inte vad kritiken handlar om. Tvärtom handlar den om att du inte diskuterar trosföreställningar, och framförallt gud, utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

En av de "religiösa sanningarna" är ju föreställningen om en "objektiv moral".
Ska vi inte undersöka vad "objektiv moral" betyder?
Och är det fel att närma sig frågan ur ett vetenskapligt perspektiv?


Evolution är vetenskap. Dynamiska system är vetenskap. Alltså har du fel.
Du får vara tydligare, annars måste jag gissa vad du menar.

Skulle du säga att Richard Dawkins tar upp frågan om Gud ur ett vetenskapligt perspektiv?

Faller föreställningen om en objektiv moral utan en gud? Faller hela den religiösa världsbilden utan en gud?

Nej, det är självklart inte fel att närma sig frågan ur ett vetenskapligt perspektiv.
Tydligare med vad? Är gud endast summan av ett dynamiskt system?

Varför skulle jag inte tycka att Dawkins inte tar upp frågan om gud ur ett vetenskapligt perspektiv?

Det är påståendet att Gud bara finns utan ursprung som gör att det egentligen inte blir ett svar på frågan om var existens kommer ifrån eftersom hans egen existens inte förklaras.

Underförstått så finns det alltså något som saknar förklaring till sin existens och som orsakat världen och då tycker man kanske att det lika väl kan vara något annat än Gud. Särskilt som det mesta av allt annat i världen kan förklaras utan Gud.

Det finns inget entydigt eller enkelt svar på en fråga som formuleras med religiösa begrepp som alla tar för givet utan att ha tänkt igenom dem. Det beror på vad du menar med objektiv moral och Gud. Om vi kan försöka besvara de frågorna först, då faller resten på plats av sig självt.


Nej. Tydligare med vad du menar med "inte ett vetenskapligt perspektiv".
Om jag t ex menar att det finns en "naturens ordning" som genererar moraliska föreställningar som föregår Homo Sapiens analys, samt definition av dessa föreställningar, så tycker ju jag att det är ett vetenskapligt perspektiv. Så om du tycker annat så är det ju bra om du kan motivera det.
Om du kan göra det så kan jag också bättre anpassa mig till hur du tänker och mycket snabbare avgöra exakt var vi håller med varandra och var vi inte håller med. Så slipper vi tala förbi varandra mer än nödvändigt. En win-win alltså.



Jag tar det som ett Ja. Jag gissade rätt alltså. Bra, än så länge har Flammarion huvudet på skaft.

Jag vet inte hur jag ska besvara din fråga eftersom den har en defensiv underton.
Det är ju tydligt att du delar Dawkins barnsliga uppfattning om Gud.
Men om du menar vilka alternativ det finns till det, som fortfarande är trogen vetenskapen, så är svaret det jag gav dig tidigare, nämligen att börja med att inse att vissa begrepp är religiösa och att det betyder att för att förstå deras innebörd måste man analysera kontexten där de uppstått. Precis så som Dawkins gjort när han studerat generna och så som han gjort för att komma fram till sitt begrepp memes, alltså den kulturella motsvarigheten till gener.
Pausa där. För just där så finns en beröringspunkt med mitt resonemang. Nämligen att Gud, moral, medvetande, och fri vilja kan förstås i den kulturella kontexten, och den kulturella kontexten handlar om sociala interaktioner, och sociala interaktioner är dynamiska system. Det är så det hänger samman i min tankekonstruktion. Ofta väldigt svårt att förmedla på några rader och nästan alltid föremål för missuppfattningar baserade på fördomar.

Men skit i det nu.
Jag kan gå tillbaka till mitt ateist-jag och resonera som en Dawkins-typ.
Vi tror att Gud är actionfigur som sitter på ett moln och ser dig när du porrsurfar.
Korrekt?

Hur du än vrider och vänder på det så utgår alla ifrån en ontologisk primitiv.
Spelar det då någon roll vad vi kallar den?

Religiösa människor har ett relativt entydigt sätt att definiera guden de tror på. De har också en relativt tydlig definition på vad de avser med objektiv moral. Även om jag inte köper definitionerna så ger det bättre förutsättningar för diskussion än hemmasnickrade tankekonstruktion där det dels inte går att definiera något utan man handlar i en ständig definitionsloop. Det är problemet med ditt resonemang.

Se ovan svar.

Det kan du så klart mena, men får du inte med någon på tåget utan får kritik från flertalet håll, som i denna tråden, så bör man om man är förnuftig vara självkritisk snarare än att vända det utåt och tycka att alla som kritiserar dig är dumma inuti huvudet.


Du argumenterar med en överlägsenhet, som om Dawkins och resten av gänget ateister är lekmän jämfört med din skarpsinniga tankekonstruktion. Vad är barnsligt med uppfattningen o stora tänkare?



Något åt det hållet.

Du har fel. Varför skulle det inte finns några andra kunskapskällor än den metodologiska vetenskapen? Du förstår väl att vetenskaplig metodik också är en filosofi.

Tvärtom; det myntades för över 1000 år sedan och är svårt att motbevisa än till denna dag.