Stressen i dagens samhälle och hur ni påverkas av den

Hej!
Hur upplever ni som läser detta stressen i vårt samhälle? Det är ju en sak att kunna slappna av i sitt hem, det kan nog ganska många göra hoppas jag. Men så fort man är utanför hemmet, på tunnelbanan, bussen, i varuhuset, i biltrafiken, på jobbet o.dyl. kan ni också uppleva en ganska så stark stress ibland då? En stress som kan vara så stark att ni önskar att ni kunde gömma er på en öde en ett tag eller valfri fantasi som symboliserar lugn och trygghet.

Berätta gärna om era upplevelser av stress i vårt nutida samhälle.

Ska såklart först komma med ett eget exempel på vad jag upplever som stressigt och mycket irriterande: T.ex. att åka tunnelbana med alla oljud, skumma gloende ensamma typer, kaxiga ungdomsgäng, äckliga lukter, folk som står bredvid en med en stor jävla ryggsäck på som skaver emot ens huvud/axlar. Detta är bara en liten bit tårtan.

Vi har ju också media som ständigt försöker sätta skräck i i oss; risk för kärnvapenkrig, risk för epidemier, risk för terrordåd etc etc. Gemenskapen och tilliten är också väldigt låg vilket ökar misstänksamheten och aggressionen.

Arbetsplatsen kan ses som en spegel av hur det övriga samhället ser ut så allt negativt visar ju sig även där i mindre skala.

kom gärna med fler exempel för det finns många.

Sverige har blivit ett jävla skitland politiker media bidrar med psykisk ohälsa gäller både barn och vuxna.

Jag lever ett stressfritt liv men suger åt mig stress. Försöker sluta med det men det går inte. Jag firar inte jul men jag får ångest av andras julångest. Får stress av att mina kompisar har det dåligt ekonomiskt. Stress för mig märks mest att jag inte kan äta förrän jag utfört dagens måsten. Har en lucka på kvällen då jag kan släppa allt. Jag känner att folk i samhället är väldigt deppiga just nu. Det stressar mig.

https://www.bris.se/om-bris/press-oc...s-framtidstro/

Politikerna måste ta sitt ansvar och sätta in åtgärder barnen är våran framtid.

Jag upplever det också som att folk i allmänhet är deppiga och oroliga i dagens samhälle. Tror att en anledning kan vara att sammanhållningen och tryggheten är på en låg nivå. Folk är på sin vakt och misstänksamma, pga försämringarna i samhället, vilket gör att det är mycket svårare att bara slappna av och vara sig själv. Man blir själv misstänksam och på sin vakt, det smittar av sig. Skönt i alla fall att du har en lucka på kvällen då du kan gå ner i varv. Har egen erfarenhet av det du beskriver, det kan vara utmattande och mycket intensivt.

Jo jag känner igen dina exempel. Jag tycker stockholm är stressigt överlag. Går man lugnt och långsamt på trottoaren, så är man ofta ivägen för andra som stressat ska fram. Det kan komma cyklar varifrån som helst, de stannar högst motvilligt vid övergångställen, cyklar gärna mot röd signal för de har ju så bråttom. Tid är pengar!!!

Jag drömmer om ett annat liv. Typ en liten by, utan rusningstrafik och stress varje morgon och kväll. Utan trängsel. Där allt inte handlar om att konsumera eller jobba vilket är vad livet i storstaden handlar om.

Jag tror livet i storstaden är stressande pga det är onaturligt. Ens naturliga instinkter blir inte tillfredsställda. En onaturlig ohälsosam tillvaro, och stress är ett symptom att man borde "get the hell out of dodge!". Tills man får en sådan möjlighet får man väl undvika city så ofta man har möjlighet.

Det kan vi glömma. Politikerna idag är inte sådana som tar ansvar överhuvudtaget, fel slags människor med fel egenskaper tar sig fram där, och barnen skiter de i, även i sina egna skulle jag gissa som även de utvecklar psykisk ohälsa.

Föräldrar behöver ta sitt ansvar, för de som bryr sig mest om barn är barnens föräldrar.

Lägg ner media och flytta till landet så är problemet löst.

Vad är det som är stressigare nu än för tio år sedan...?????

Det är ingen stress direkt.
Den riktiga stressen är väl ekonomi och polis,
Sen finns det äckliga idioter som luktar äckligt och ska ställa säg eller stå alldeles för nära som att dom ska sno något. Men det är ju dom som inte har något värdigt liv och för mycket fritid dom söker säg oftast till såna som dig som är lite mer känsliga vi alla går igenom det du skriver någon gång i livet man lär säg att genomskåda dom som försöker provocera än.

Vi människor är nog inte "byggda" för att passa in i en storstad, längtar också bort ibland, försökte bo i ett litet samhälle ett tag och det var underbart tyst och lugnt. Däremot var det väldigt svårt att skaffa vänner där så det blev alldeles för ensamt istället. Men tystnaden och naturen var ju helt underbar😊👍

Jag testade att vara utan smartphone i en vecka. Min stress, depression och oro var som bortblåst och min energi var betydligt högre.