Citat:
Ursprungligen postat av
T-80U
Jag tror att det också beror väldigt mycket på att den sparsamhet och "storkoksmentalitet" som fanns förr, där normala svenska familjer åt rester och frös in mat, inte längre existerar på samma sätt bland yngre vuxna idag. De har helt enkelt växt upp under mycket bättre tider.
Tråden kan låsas. Finns inte mycket mer att säga.
Ur artikeln:
"De hör till en generation som aldrig varit med om tuffa tider eller att behöva vända på slantarna.
– Min pappa förstår inte hur vi kan ha ett matkonto på 14 000 i månaden."
Pasta kostar ca 20 kr/kg på ICA. Det är 3600 kcal. Två vuxna och två barn behöver ca 2 kg/dag, så 40 kr/dag=1200 kr/mån klarar de livhanken på. Vill familjen få ner matbudgeten till 8-900 kr/mån så får de köpa storpack eller handla på Willys istället för ICA.
För att komplettera kostcirkeln kan man lägga några hundra till på att varje dag även köpa ett halvkilo frysta grönsaker (15-20 kr/kg) och ett halvkilo bönor per dag för protein (15 kr/kg om man kokar själv, det är ca 10 minuters arbete i veckan). Lägger även till några kilo kyckling i veckan (35 kr/kg) till helgens festmiddag. Finns många andra prisvärda nyttiga varor (lök, rotsaker, äpplen, kvarg, havregryn) som man kan variera med.
Så.
Nu har jag fixat näringsriktig mat åt hela familjen för 1900 kr/mån. De kan på den budgeten fortsätta handla på ICA och äta kött ett par gånger i veckan, så det går att snåla mycket mer om man vill.
Hur de lyckas bränna den sjudubbla summan övergår mitt förstånd. Jag skulle kunna debitera dem 10,000 kr/mån för grundläggande privatekonomisk rådgivning och det skulle fortfarande vara en vinstaffär för dem. Det ingår nog hygienprodukter med mera, annars är summan helt orimlig, men det finns gott om utrymme för besparingar.
Jag tror det är en vanesak. Är man van att inte behöva tänka på pengar så kan det kosta vadsomhelst. För min generation, som är van vid att alla har eget potatisland för att spara pengar, känns det fortfarande superlyxigt att bränna 10 kr/kg på att KÖPA potatis. Inget grävarbete, ingen ogräsrensning, inget kånkande, för det får någon annan fixa. Jag bara drar det här lilla plastkortet. Det är som ett lyckorus att bara lägga ned påsen i varukorgen. Kanske krisen kan hjälpa fler att uppskatta tillvarons enklaste glädjeämnen.