Citat:
Ursprungligen postat av
qaaq
Lilla gumman då, blev du så kränkt i ögat att jag hade åsikter om tanten?
Det jag menar är att varningsklockorna ringde när jag såg och hörde hennes ensidiga berättelse/svammel. Hon drog det egoistiska "tycka synd om"-kortet och ville visa sig heeelt oskyldig. Tror jag inte på. Såna som hon kan va extremt manipulerande och när hon inte kan manipulera mannen längre kommer anklagelserna som ett brev på posten, eftersom hennes "känslor" minsann säger si och så och "har rätt.".
Ditt inlägg är riktat till en annan skribent men jag vill påpeka att vi ska komma ihåg att det fd paret bråkade om vårdnaden och umgänget i 7 långa år och ingen normal människa tror väl att skulden för detta långvariga bråk bara kan belastas pappan? För att driva en långvarig vårdnadstvist under så pass lång tid så krävs det ett stort engagemang från båda föräldrarna. Dvs, det hela brukar ofta sluta med en bitter maktkamp som pappan i det här fallet förlorade.
Vi ska också komma ihåg att pappan i det aktuella fallet var bevisligen inte farlig för barnet de första 8 åren innan tragedin i januari förra året. De hade tom gemensam vårdnad 2017-2021 men hade tydligen samarbetssvårigheter men deras problem att samarbeta kan nog knappast bara ha berott på pappan?
Teorin om att det kan finnas en koppling mellan pappans utökade psykisk ohälsa den sista tiden och den diskriminering många pappor möter i vårdnadstvister förtjänar dessutom att tas på allvar.
Citat:
Ursprungligen postat av
qaaq
Mannen satt inte i soffan så kan naturligtvis inte säga ett dyft om honom, men googlade just och var tydligen iranier, vilket också är varningssignaler naturligtvis, för man vet ju att "hedersmord och blodshämnd" ligger dem varmt om hjärtat.
Det här fallet handlar inte om något hedersmord eller liknande, ett långvarig bitter vårdnadstvist kan dock förändra människor till det sämre.