2023-01-02, 19:10
  #1
Medlem
Eldamyckes avatar
Har dom senaste fem åren sakta men säkert förfallit kroppsligt med en botten i detta nu. Dom absolut sämsta två åren form- och motivationsmässigt bakom mig med en paus på två månader vilket är det längsta sen jag började gymma.

En kombination av barnaskaffande, skador, löpning och numera nattjobb fullständigt totalförstör styrke- och volymutvecklingen.

Tidigare pb:n gjorda på en vikt mellan 72-76 kg hård i kroppen.

190x3 marklyft
115 8x5 knäböj
130x1 bänkpress med stopp
50 5x5 chins

Milen sprungen på 43 min, dock inte samtidigt som dessa lyft är gjorda utan då förfallet på gymmet börjat ske på allvar.

Målet är väl att i någon mån närma mig gamla pb:n och att uppdatera veckovis med i den närmsta tiden skämmiga åstakommanden på gymmet. Sorgligt nog är det väl trycka som gäller för att nå gamla meriter men ska väl ge det ett ordentligt försök under iaf två år att nå en nivå man slipper stå i skamvrån för.

Ska väl tillägga att jag aldrig tryckt och i dagsläget väger runt 76 sladdriga kilon.
Citera
2023-01-07, 18:29
  #2
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Eldamycke
Har dom senaste fem åren sakta men säkert förfallit kroppsligt med en botten i detta nu. Dom absolut sämsta två åren form- och motivationsmässigt bakom mig med en paus på två månader vilket är det längsta sen jag började gymma.

En kombination av barnaskaffande, skador, löpning och numera nattjobb fullständigt totalförstör styrke- och volymutvecklingen.

Tidigare pb:n gjorda på en vikt mellan 72-76 kg hård i kroppen.

190x3 marklyft
115 8x5 knäböj
130x1 bänkpress med stopp
50 5x5 chins

Milen sprungen på 43 min, dock inte samtidigt som dessa lyft är gjorda utan då förfallet på gymmet börjat ske på allvar.

Målet är väl att i någon mån närma mig gamla pb:n och att uppdatera veckovis med i den närmsta tiden skämmiga åstakommanden på gymmet. Sorgligt nog är det väl trycka som gäller för att nå gamla meriter men ska väl ge det ett ordentligt försök under iaf två år att nå en nivå man slipper stå i skamvrån för.

Ska väl tillägga att jag aldrig tryckt och i dagsläget väger runt 76 sladdriga kilon.

Gissar att du vill höra att man kan det. Men nya insikter och mål med livet måste du väl skaffat dig under dessa åren du varit fri från träningen ? Att sträva efter gamla meriter låter aptråkigt och meningslöst. Jag hör på dig att du behöver träna av viktigare anledningar.
__________________
Senast redigerad av JohnWicks 2023-01-07 kl. 18:38.
Citera
2023-01-08, 09:37
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Eldamycke
Har dom senaste fem åren sakta men säkert förfallit kroppsligt med en botten i detta nu. Dom absolut sämsta två åren form- och motivationsmässigt bakom mig med en paus på två månader vilket är det längsta sen jag började gymma.

En kombination av barnaskaffande, skador, löpning och numera nattjobb fullständigt totalförstör styrke- och volymutvecklingen.

Tidigare pb:n gjorda på en vikt mellan 72-76 kg hård i kroppen.

190x3 marklyft
115 8x5 knäböj
130x1 bänkpress med stopp
50 5x5 chins

Milen sprungen på 43 min, dock inte samtidigt som dessa lyft är gjorda utan då förfallet på gymmet börjat ske på allvar.

Målet är väl att i någon mån närma mig gamla pb:n och att uppdatera veckovis med i den närmsta tiden skämmiga åstakommanden på gymmet. Sorgligt nog är det väl trycka som gäller för att nå gamla meriter men ska väl ge det ett ordentligt försök under iaf två år att nå en nivå man slipper stå i skamvrån för.

Ska väl tillägga att jag aldrig tryckt och i dagsläget väger runt 76 sladdriga kilon.

Varför har du mentalitet om skamvrå och dylikt? Sluta bedöm så mycket. Det är våld att bedöma, mot dig själv och mot andra.
Citera
2023-01-10, 19:55
  #4
Medlem
Eldamyckes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av JohnWicks
Gissar att du vill höra att man kan det. Men nya insikter och mål med livet måste du väl skaffat dig under dessa åren du varit fri från träningen ? Att sträva efter gamla meriter låter aptråkigt och meningslöst. Jag hör på dig att du behöver träna av viktigare anledningar.


Absolut har man fått insikter kring allt möjligt vad det innebär att leva. Allt från karriär till familjeliv, dock är en av insikterna att träning, fysisk kapacitet och känslan av att vara mer än medelmåtta nära förknippat med min identitet och självbild. Om det är sorgligt eller inte bekommer mig inte, det är helt enkelt ett konstaterande sen kan man lägga vilken värdering man vill i det.

Att klyschigt träna för att "må bra" har aldrig funkat för mig. Egentligen inte estetiska attribut heller, gymmet är nog helt enkelt min "sport". Veta att jag antagligen inte behövt direkt skämmas i styrkelyft eller andra hittepåmoment som chins-tävlingar, bänkpress med kroppsvikt mm har varit en drivkraft.

Det har varit tillfredsställande att titta på träningsprofiler på youtube eller höra folk i ens närhet diskutera instagramfitnessfolk i beundran och helt enkelt veta att man hade antagligen fått dessa att skämmas i diverse utmaningar har känts bra utan att för den delen gett sig in i samma diskussion.

Fri från träningen har jag inte varit men däremot en ganska så tydlig nedgång frekvens och i kapacitet över dom senaste åren med en botten nu som sagt vilket helt enkelt får agera morot.

Nu ska jag väl helt enkelt ta reda på var min gräns ligger vid en ålder av +30.
Citera
2023-01-10, 20:08
  #5
Medlem
Eldamyckes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Schwarzknopf
Varför har du mentalitet om skamvrå och dylikt? Sluta bedöm så mycket. Det är våld att bedöma, mot dig själv och mot andra.

Det ligger lite i sakens natur för mig att vara lite tävlingsinriktad i detta fält.

Att vilja någonting mycket och sen helt enkelt prestera under din kapacitet i samma åtagande är helt enkelt ett osmickrande karaktärsdrag.

Att sitta och gnälla över att man borde resa jorden runt, söka nytt jobb, träna oftare, gå ner/upp i vikt, hoppa högre/längre men sen aldrig göra något annat än tafatta försök är typiskt för fikarumsdrömmaren.

Jag skulle helt enkelt skämmas för mig själv om jag satt och kände som jag gör och inte gjorde något åt det.

Jag jämför mig inte med elitidrottare, Susanne Kalla, Gunde Svan, Martin Lidberg, Stefan Holm mfl men däremot tror jag att om man inte bedömer sin egna prestation eller jämför sig med andra med samma mål uppnår man ingenting särskilt i idrottssammanhang.
Citera
2023-01-11, 02:37
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Eldamycke
Det ligger lite i sakens natur för mig att vara lite tävlingsinriktad i detta fält.

Att vilja någonting mycket och sen helt enkelt prestera under din kapacitet i samma åtagande är helt enkelt ett osmickrande karaktärsdrag.

Att sitta och gnälla över att man borde resa jorden runt, söka nytt jobb, träna oftare, gå ner/upp i vikt, hoppa högre/längre men sen aldrig göra något annat än tafatta försök är typiskt för fikarumsdrömmaren.

Jag skulle helt enkelt skämmas för mig själv om jag satt och kände som jag gör och inte gjorde något åt det.

Jag jämför mig inte med elitidrottare, Susanne Kalla, Gunde Svan, Martin Lidberg, Stefan Holm mfl men däremot tror jag att om man inte bedömer sin egna prestation eller jämför sig med andra med samma mål uppnår man ingenting särskilt i idrottssammanhang.

Jag vet inte ja, för mig är det en filosofisk fråga. Att vara tävlingsinriktad betyder inte per automatik att man emotionellt eller mentalt slår sig själv vid en förlust vare sig mycket eller lite.
Jag tror att man har mycket lättare att prestera och definitivt att prestera igen om man inte blandar in negativ energi i någon som helst form. Utan istället ser det mer som en distanserad analys av det man gjorde och vad som gick mindre lyckat.

Ungefär som ett barn som inte ännu har lärt dig dom destruktiva beteenden ifrån vuxenvärlden. Man belastar inte sig själv om man snubblar eller inte lyckas få i klossen i respektive hål, inte ens om man har försökt i en goda fem minuter.

Det är något kristet masochistiskt beteende som vi har i Sverige när det kommer till prestationer, lärande och annat dylikt. Socialt uppträdande osv. Mycket bedömande är det u alla fall och det är helt i onödan och definitivt med fel energier.

Men det är mina fem cent.
Citera
2023-01-11, 07:16
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Eldamycke
Absolut har man fått insikter kring allt möjligt vad det innebär att leva. Allt från karriär till familjeliv, dock är en av insikterna att träning, fysisk kapacitet och känslan av att vara mer än medelmåtta nära förknippat med min identitet och självbild. Om det är sorgligt eller inte bekommer mig inte, det är helt enkelt ett konstaterande sen kan man lägga vilken värdering man vill i det.

Att klyschigt träna för att "må bra" har aldrig funkat för mig. Egentligen inte estetiska attribut heller, gymmet är nog helt enkelt min "sport". Veta att jag antagligen inte behövt direkt skämmas i styrkelyft eller andra hittepåmoment som chins-tävlingar, bänkpress med kroppsvikt mm har varit en drivkraft.

Det har varit tillfredsställande att titta på träningsprofiler på youtube eller höra folk i ens närhet diskutera instagramfitnessfolk i beundran och helt enkelt veta att man hade antagligen fått dessa att skämmas i diverse utmaningar har känts bra utan att för den delen gett sig in i samma diskussion.

Fri från träningen har jag inte varit men däremot en ganska så tydlig nedgång frekvens och i kapacitet över dom senaste åren med en botten nu som sagt vilket helt enkelt får agera morot.

Nu ska jag väl helt enkelt ta reda på var min gräns ligger vid en ålder av +30.

Det är bra att du motiverar dig. Så länge du lever så kan du jobba på att se var din gräns går vid olika åldrar.
Citera
2023-01-11, 22:29
  #8
Medlem
bobo909s avatar
Hur ser upplägget ut då?

Skall följas. Blir skoj med delad motivation. Annars ser man att du prioriterat bänk hårdast tidigare, jämförelsevis med benböj. Hehe, tonårssnacket om - "Vad tar du i bänk" kan följa vissa hela livet.
Citera
2023-01-12, 11:48
  #9
Medlem
Eldamyckes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Schwarzknopf
Jag vet inte ja, för mig är det en filosofisk fråga. Att vara tävlingsinriktad betyder inte per automatik att man emotionellt eller mentalt slår sig själv vid en förlust vare sig mycket eller lite.
Jag tror att man har mycket lättare att prestera och definitivt att prestera igen om man inte blandar in negativ energi i någon som helst form. Utan istället ser det mer som en distanserad analys av det man gjorde och vad som gick mindre lyckat.

Ungefär som ett barn som inte ännu har lärt dig dom destruktiva beteenden ifrån vuxenvärlden. Man belastar inte sig själv om man snubblar eller inte lyckas få i klossen i respektive hål, inte ens om man har försökt i en goda fem minuter.

Det är något kristet masochistiskt beteende som vi har i Sverige när det kommer till prestationer, lärande och annat dylikt. Socialt uppträdande osv. Mycket bedömande är det u alla fall och det är helt i onödan och definitivt med fel energier.

Men det är mina fem cent.

Håller egentligen med dig där. Jag önskar kanske att jag fungerade mer så.

Citat:
Ursprungligen postat av JohnWicks
Det är bra att du motiverar dig. Så länge du lever så kan du jobba på att se var din gräns går vid olika åldrar.

Tack vännen, jo nu ska +35 gränsen för mig utforskas.
Citera
2023-01-12, 13:13
  #10
Medlem
Eldamyckes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av bobo909
Hur ser upplägget ut då?

Skall följas. Blir skoj med delad motivation. Annars ser man att du prioriterat bänk hårdast tidigare, jämförelsevis med benböj. Hehe, tonårssnacket om - "Vad tar du i bänk" kan följa vissa hela livet.

Tack! Just nu siktar jag på att liksom börja väcka kroppen lite försiktigt. Kommer i nuläget vara långsam i starten gällande mark/knäböj.

En anledning till att knäböjen släpat beror delvis på att två ryggskott fullkomligt krossade mina gains i knäböj. Ett ryggskott för nästan 10 år sedan resettade mig och sen ytterligare ett för 6 år sen. Efter det senaste kom jag aldrig tillbaka. Jag lyckades däremellan persa i mark men inte i knäböj vilket jag faktiskt aldrig provat en-reppare. Av någon anledning gick marklyften att återhämta men rörligheten och sårbarheten i ryggen gav sig till känna vid knäböj.

Såhär med facit i hand berodde det nog på stela fotleder vilket ledde till att när tröttheten började sätta in i knäböj började jag fälla ryggen vilket skapade obehag som i sin tur ledde till att jag inte vågade pressa mig på samma vis i knäböj som i mark och bänk.

Sedan trådstart,

Marklyft 2x1 140 därefter 3x4 på 130. Mycket besviken....

Chins 5x5 +20 kg

Knäböj 6x3 80 kg med stopp

Bänkpress 3x5 90 kg med stopp

Knäböj 3x5 90 kg.

Raka mark 6x3 100 kg

Frontböj 8x3 75 kg

Tillkommer såklart mindre intressanta övningar men dessa är väl dom viktiga och prioriterade. Ovanstående fördelat på två pass.

Efter pass ett blev jag i princip invalid av träningsvärk och kunde därför inte köra fler pass.

Siktar nu som sagt på att väcka kroppen samt kartlägga lite baseline innan jag uppar frekvensen.
Citera
2023-01-15, 17:02
  #11
Medlem
Eldamyckes avatar
Tidigare upplägg har sett ut ungefär såhär:

Marklyft 5x5, när 5x5 dragits med god kontroll tre pass i rad ökas vikten med 5 kg.

Bänkpress samma upplägg fast med 2,5 kg

Knäböj, när 5x5 avklarats vid ett tillfälle höjs antalet rep till 6x5, därefter till 8x5. När 8x5 avklarats två pass i rad ökar vikten med 5 kg och åter 5x5.

Chins, samma upplägg som knäböj dock sker ökning i vikt direkt när 8x5 avklarats.

Det här är väl också en del i att knäböjen släpat då ökningarna sker mycket långsammare. Upplägget har dock gjort att jag aldrig utsätter ryggen för något som den inte kan hantera även om en dålig böj skulle ske. Att klara 8x5 på en vikt säkerställer god kontroll och att brytlyft inte sker pga utmattning i lyft nät en ökning i vikt skett.

Passen i sig kretsar kring någon av ovanstående övning med tillhörande komplement, utom rygg där chins och marklyft görs på samma pass. Komplementövningar ökas lite mer på känsla än prestation.

Ryggpass
Chins
Mark
Latsdrag
Lätt knäböj med stopp med platta skor
Skivstångsrodd
Slentrianbål

Bröst
Bänkpress med stopp
Smalbänk
Kabelflyes
Slentrianbål

Ben
Knäböj
Frontböj
Raka mark (lätt)
Knepig bedövning i anordning där man fäster vikt runt midjan och sen niger, kopplar ur rygg och bål.
Militärpress

Typ såhär ser det ut. Oftast springer jag snabbdistans innan två av dessa pass, oftast innan ben och bröstpasset. Ryggpasset kostar så mycket vilja och motivation som det är.
Citera
2023-01-23, 13:44
  #12
Medlem
Eldamyckes avatar
Veckan som gått:

Chins 5x5 +20
Mark 3x5 130

Sen ringde förskolan och lät meddela att barnen verkade hängiga och behövde hämtas.

Pass 2:
Snabbdistans 3km löpband kändes helt överjävligt.

Knäböj 5x5 90 kg, kändes lätt
Frontböj 5x3 80 kg
Sen reppa ut på en knepig maskin.

Brukar köra raka mark detta pass också men pga att ryggen inte riktigt är smord än så fick det vara detta pass.

Ska försöka hinna iaf 3 pass denna vecka. Förra veckan gick sönder pga av sjuka barn (fick vara hemma dagtid då jag i vanliga fall tränar).
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in