Läkaryrkets framtid negativ?

Kan du exemplifiera detta?

Tack för ett mycket genomtänkt inlägg. Instämmer fullständigt i allt du skriver. Tar man sig in på läkarprogrammet, och klarar det, så kommer man allt som oftast också in på alla andra program och klarar dessa med.

Många verkar leva i en sagovärld där de tror att folk som utbildar sig till någon inom vården ska vara villiga att offra hur mycket som helst på grund av att de upplever att det är deras ”kall”. Tycker att dessa bör vakna upp och inse att väldigt få av de högpresterande individer som väljer att bli läkare hade blivit det om löner och arbetsvillkor drogs ner kraftigt. Människor är i grunden egoistiska och vill förbättra och säkerställa sin och sin familjs framtid.

Om läkarlönerna och prestigen försämras, kommer det definitivt resultera i mindre intelligenta och drivna läkare i framtiden. Halvera läkarlönerna, så får vi se hur utvecklingen ter sig i framtiden! Kan garantera att antagningskraven inte kommer vara i närheten av lika höga om detta skulle ske.

Om läkaryrket ska fortsätta locka till sig de intelligentaste och mest drivna i samhället, vilket är till allas fördel, måste det även fortsatt vara konkurrenskraftigt vad gäller löner och arbetsvillkor i jämförelse med andra yrken.

Förstår inte vad hur folk kan anse detta vara uppseendeväckande. Det är ju ren logik.

För att besvara det om juridik: om jag anser att läkarstudierna är för krävande, eller att jag inte tycker om VFUn, så kommer jag att läsa IT/juridik.

Instämmer i diskussionen kring löner och attraktivitet hos ett jobb. Det är märkligt att läkare och sjukvårdspersonal förutsetts ”brinna för sitt kall” - men att den frågan aldrig kommer upp när det gäller politiker, höga tjänstemän och myndighetsstyrande?
Borde man inte just av dessa kunna förvänta sig att de ”brinner för kallet” att göra det bra för medborgarna och inte bryr sig om ekonomiska ersättningar så mycket…..
Nej - just där används istället argumentet att de måste ha väldigt hög ersättning för att vi måste betala för att få bra folk.

Tror det är en bra idee att ge utbildningen till läkare en chans. Om du tappar sugen, byter du till något annat. Tror också att det där med specialisering inte än något som man ska slå fast för tidigt. Läser du vidare kommer det inom några år utvecklas mer intresse åt något håll. Man måste sätta ner första foten innan man kan lyfta den andra, ta en sak i taget.
Lycka till!

Tack så jättemycket för lyckönskandet! Skönt att veta att det finns läkare därute som kan göra en rationell bedömning av själva yrket och dess framtid, utan att bli helt utan sig utav känslor.

Du känns som en ytterst förnuftig människa förmögen att applicera samma tänk som jag på det hela utan att blanda in hela det här ”det-är-ett-kall-tänkandet”. Du är även en läkare. Skulle du rekommendera yrket för någon som tänker som jag, eller tror du att jag kommer att bli missnöjd? Kanske en något konstig fråga, men det känns som att jag och du har lite samma tänk och min fråga blir då: hade du tagit samma beslut idag som du en gång i tiden tog om att bli läkare nu när du vet hur framtiden med största sannolikhet kommer att se ut?

Du har ju större inblick då du själv är verksam och troligtvis har varit det ett bra tag. (Gissar att du är något äldre med tanke på ditt mycket avancerade språkbruk i många av inläggen)
Förstår självklart om du inte vill/orkar svara, men är genuint intresserad av vad du tycker/tänker med tanke på hur genuina och utförliga dina andra inlägg har känts.

Jag rekommenderar endast de med ett stort intresse och mycket motivation till att läsa och lära konstant att bli läkare. Utbildningen är lång och därefter följer en lång tid av lärande innan du är specialist, och även då fortsätter lärandet. Du behöver ha det drivet för att trivas.

Bli INTE läkare för lönen. Lönen är kass och reallönesänkningarna för läkare fortsätter successivt. 2023 kommer sannolikt en enorm smäll för läkares reallöner.

Läkare blir man inte för att tjäna pengar utan då är det finanssektorn du ska söka dig till.

Fast är jag på kursdag så är jag inte fri. Den tiden är inte min fritid.
Sista åren har blivit allt mindre med utbildningar då sjukvården varit så ansträngd.
Men all tid som stjäls ifrån mig, i arbetets förtjänst ska givetvis ersättas

Både ja och nej. Visst finns det manualer men alltid inte lätt att följa. Ganska ofta en narkosläkare nekar vissa patienter IVA trots att manualen säger så för att det inte finns platser

Men hur tänker du nu? Du sa det själv: antalet utbildningsplatser har ökats kraftigt i Sverige. Dessutom pluggar väldigt många svenska medborgare till läkare i utlandet, med målet att jobba i Sverige. När du är färdig med din legitimation tror jag knappt det behövs stafettläkare.

Nej det påstår jag inte heller men betald kursdag kan inte vägas mot ledig tid utan bör vägas mot konkret arbete, och då är en oexaminerad kursdag väldigt fördelaktigt. Hur många lokalvårdare har flera kursdagar i månaden tex? Det är ju alltid skönare att vara ledig än att jobba, givetvis, säger ju sig självt. Men man får inte lön för att vara ledig, därav irrelevant jämförelse.

Ssk har ju sin specialistutbildning där det inte är helt ovanligt att få studera på halvtid helt betalt under två år (enligt mig otroligt fördelaktigt med tanke på nivån på studierna).
Barnmorskor har kunnat få hela studieperioden betald i Stockholm.

St-läkare har ju återkommande kursdagar, ibland veckor som ju är betalada. Till och med internat ibland.

Jag är den första att skriva under på att läkare och alla andra yrkeskategorier i vården skall ha schyssta villkor och inte förväntas arbeta efter kall, men att helt välja en sådan bana efter ekonomisk vinning är ändock väldigt problematisk. Har stött på sådana lirare och inte ger dem bra vård kan jag säga.