Orkar inte ensamheten längre

Jag är så fruktansvärt jävla ensam och det tar kol på mig. Man har ju jobbet och så men sedan kommer jag hem till min tomma lägenhet som jag gjort de senaste 15 åren sedan jag flyttade hemifrån. Jag har ingen människa att ringa eller kontakta för att hitta på något.

I övrigt är jag ganska nöjd med mitt liv men ensamheten är så jävla jobbig och jag orkar inte ha det såhär. Det bryter ner mig psykiskt. Jag kommer inte ens ihåg när jag fick en kram senast, åratal.

Jag tror inte jag orkar leva såhär så länge till.

Sånt är mitt liv också, så du är inte så ensam i din ensamhet som du tror!

Bor du i stor, liten stad eller öde ort?
Har du någon hobby?

Har du något fritidsintresse att engagera dig i? En förening är ganska bra att träffa folk i.

Bor du i en större stad, mindre ort eller i skogen?

Stockholm.

Har inget riktigt intresse där jag träffar folk. Går och tittar en del på sport (live) men då sitter man ju bara ensam.

Vad har du för intressen? Kan du börja träna något ?
Finns det något via jobbet ? Utmana dig själv att prova något som tex en danskurs, matlagningskurs, massage, ridning eller vad som helst som känns lite kul.
Kan du träffa släkten lite mer nu när du känner dig ensam?
Du får jobba för att ta sig ur ensamheten, det går inte utan ansträngning.
Hoppas du hittar lyckan💕 många kramar till dig 🥰

Du har inte funderat på att flytta till en ny ort? Du har ju inga bekantskaper som binder dig.

Varför dejtar du inte?

Varför träffar du inte lite folk eller något charmigt kjoltyg? Du bor ju i Stockholm, inte direkt så att det är svårt att träffa folk.

Jag började gymma ganska nyligen men där träffar man inte heller folk. Tyvärr ingen på jobbet, frågade faktiskt en gång och då fanns inget intresse. Min släkt bryr sig inte så mycket om mig och kommer inte ens ihåg min födelsedag förutom en syster som skickar ett SMS.

För att jag har mitt jobb här, och tycker om Stockholm annars.

Jag har ingen att fråga ut på dejt. Det är jävligt svårt att träffa nytt folk.

Jag har också känt mig riktigt ensam de sista åren mycket. Jag vet inte om det hjälper dej men det sociala är till stor del överskattat. När man hängt mycket med folk börjar man värdera ensamhet igen. Man drömmar om att träffa människor och vänner men när man sen gör det är det inte som man tänkt.

Men engagera dej i saker, dejta, syselsätt dej osv. Folk idag umgås väldigt lite generellt.

Det finns dejtingappar. Så klart det inte behöver leda nånvart men det händer ju i alla fall nåt. Släpp sargen och testa.