Tillsammans 99 (2023)

Varför är inte Ola Rapace med i den här, har hans karaktär dött eller?

Ola Rapaces karaktär i den ursprungliga filmen spelas i här av Jonas Karlsson. Ola Rapace är inte med eftersom hans sviniga beteende resulterat i att han i stort sett anses som anställningsbar inom svensk filmindustri.

Aah jag förstår, persona non grata.

Ändå synd, tycker Rapace är grym i den rollen, klippt och skuren. Han gjorde väl sin debut med den bortglömda serien "7e dagen"? Sedan var han bra i Tusenbröder. Men känns som det började gå utför när han skulle vara någon actionsnubbe i James Bond.

Har han gjort några specifika sviniga grejer? Eller är det bara rent allmänt?

Han har väl typ kommit undan lite för länge för sitt beteende på olika inspelningar. Till slut har det blivit för mycket.

https://www.expressen.se/noje/ola-ra...lm-vad-hander/

På svt ikväll. Blir debut för mig.

Samma här. Tyckte att den var underhållande. Blir sällan besviken av Moodysson.

Oj vad bra att du påminde mig. Hade antecknat det i min kalender men glömt bort det jag inte skulle glömma bort
Vad kul ...

Den var mycket sämre än den gamla filmen.

Frågor som knappast fick ett svar.

Såg filmen nyligen på SVT, lite kluven men jag tror jag gillar den, lite feelgood-känsla och man tycker om flera av karaktärerna.
Moodysson hade säkert stora ambitioner med filmen men hade behövt en Bergman-budget för att gå mer på djupet för att tröska igenom alla öden och trauman, nu hastas mycket igenom och många saker faller platt, men han har en bra grundstory helt klart.

Man kan ju inte annat än tycka om Göran och Klas som fortfarande är samma idealister och fortfarande bor i sitt kollektiv.

De två karaktärer som lämnar mest intryck är Erik och Lena. Erik är egentligen exakt samma person som tidigare, aktivisten, med den skillnad att han ändrat åsikter helt. Hans brandtal på småtimmarna hör till filmens höjdpunkter. Lena historik med psykisk sjukdom är också gripande, det skildras bra här att hon är bara någon dag eller två från att tvångsomhändertas.

Sen har vi många saker som faller platt. Cecilia Frodes figur blev bara pannkaka. Elisabeth och Birger hade behövt få mer tid både i genomarbetat manus och i film.

Moodysson hade säkert bra ambitioner med ”Peter”-karaktären men det slarvades bort och istället för intressanta diskussioner hos publiken blev det bara förvirring.

Sen det sista, Lasse (Jonas Karlsson) hade kanske varit lika bra att inte ha med, det tillförde inte mycket förutom att Lasse i filmens handling insisterade på att han ville höra Eriks tal som kanske blev filmens roligaste ögonblick.

Jag tyckte att filmen var småkul på sina håll men för det mesta dålig. Intressant att den lyfter fram hur labila karaktärerna är, när dom dyker upp efter 25 år och antingen har gått djupare ner i träsket, alternativt hycklat sig ur ideal som de inte vare sig kan leva upp till eller avvara. Det är en film som man ser en gång.

Bra skådisar som gör övertygande rollkaraktärer.

Man kan tycka att det var lite väl mycket fokus på generellt psykiskt mående/lidande , spruckna illusioner och någon som aldrig kom ur garderoben sexuellt, någon som blivit sjuklig manipulativ p.g.a. sin hjälplöshet

Bitarna där en del gamla kollektivmedlemmar demonstrerade dels en uppgiven bitterhet över nutiden och den gamle kommunisten som gjort heltom och blivit en eldig motsats , dock lika indoktrinerat som innan.

Bra när den ende vuxenpersonen i kollektivet ( sjukvårdsbiträdet) tillsammans med en annan, hamnade på en tonårsfest i grannfastigheten och släppte loss. De enda som inte blev så pretto med åren.