Norrtälje: 54-årig man dömd för flertal grova sexualbrott mot sin sambo (juni-2022)

Ja, Carola väntade sig ungefär samma ersättning som för boken, trots att löftet inte skrevs in i avtalet. Hon har fått ersättning för inkomstbortfall, medan tvisten även gäller 10 000 kronor för arkivmaterial. Producenten bestrider hennes version. Ändå likställer hon avtalskonflikten med sambons påstådda fleråriga manipulation…

Det är talande. Produktionsbolaget var först hennes allierade. När hon inte fick önskad betalning och full kontroll över slutprodukten blev även bolaget en förövare. Samtidigt klagar hon på att Håkan fått för stort utrymme. Upprättelse tycks alltså kräva både pengar och begränsat bemötande för motparten.

Även ”över hundra personer” ändrar innebörd. Nu uppger hon att hon menade kvinnor som Håkan haft sex med, men att produktionen bad henne säga ”personer”. Samtidigt kan hon inte ange hur många män som ska ha utnyttjat henne. Ett av dokumentärens starkaste påståenden visar sig därmed vara språkligt konstruerat och sakna bestämd omfattning.

Mönstret liknar oförrättsfixering: nya konflikter fogas till samma berättelse om manipulation och svek. Forskning visar att sådan grubblering kan förstärka vrede och hämndorientering. Det medger dock ingen psykiatrisk diagnos på distans.

Pengar, bok och HBO bevisar inte att den ursprungliga anmälan var falsk. De visar däremot senare incitament: ersättning, offentlig upprättelse och kontroll över berättelsen. Därför måste ändrade uppgifter, den andra telefonen, digital kommunikation och alternativa förklaringar granskas särskilt hårt.

En häxjakt uppstår ju inte genom att en kvinna berättar. Den uppstår när polis, socialtjänst och medier slutar kontrollera därför att berättelsen passar deras könsmall. Åklagarens objektivitetsplikt kräver uttryckligen att även sådant som talar till den misstänktes fördel utreds… jag tror problemet här uppstår med hur poliserna Kling och Klang utreder..

Så skumt. I Sexslaven uppfattas ju ”över hundra personer hemma hos oss” självklart som män som utnyttjat Carola. Nu säger hon att hon nog egentligen menade kvinnor som Håkan haft sex med och att produktionen bad henne säga ”personer”. Så då sa hon så istället.

Om det stämmer skapade ju HBO en grovt missvisande association till hundratals sexköpare, trots att Carola inte kan ange antalet män. Hon kritiserar förvrängningen men också att Håkan fick för stort utrymme att svara. Det liknar berättelsekontroll, inte öppen granskning… och passar in i mönstret av psykiskt eftervåld med falska anklagelser..
Pappan lämnade henne och hon hämnades. Pappan lämnade även sin äldsta dotters mamma och då hämnades den mamman. Vad jag förstod passade inte första mamman på att säga i HBO att pappan höll på med BDSM? Jag menar att det pekar på att det var något som Carola senare tog med sig som hobby och introducerade till Håkan?

HBO bör visa råmaterialet och rätta påståendet. Samtidigt borde allt åklagare och polisledningen omgående låta en ny, mer erfaren och analytiskt kompetent utredare kvalitetsgranska hela den konstiga FUP: telefonerna, chattarna, betalningarna, ändrade uppgifter, externa deltagare och alternativa hypoteser. Inte för att göra om domen, utan för att klarlägga om den ursprungliga utredningen verkligen uppfyllde objektivitetskravet.

Exakt, detta har börjat skrika hämnd från två ex lång väg. Hade Håkan varit den som dom påstår så hade ju den första kvinnan garanterat "passat på" att berätta allting i dokumentären också

Har för övrigt tappat allt förtroende för C, och enl mig så finns det inget som tyder på att Håkan har varit involverad i denna livsstilen före C kom in i bilden.

C själv ville ju väldigt tidigt i deras förhållande att det skulle storma in 6 främmande gubbar som skulle knulla henne (förmodligen med BDSM inslag där också, som att bli uppbunden osv, det är spekulation, men högst troligt i sammanhanget) samt så skulle Håkan eller hennes ex man stå och filma skiten medans hennes barn låg och sov på övervåningen. Hela grejen är ju helt störd förfan, vilken 3 barns mamma får för sig att vilja bli gangbangad? Tack och lov så avböjde Håkan hennes sjuka förfrågning, annars hade detta till 100% använts emot honom idag, bara tänk hur hon hade spinnat på den storyn, Håkan hade ju fått sitta på livstid.

Såhär långt gick det för att hon var uttråkad i sitt första förhållande, och började då söka sexuella kickar och uppmärksamhet (enl egen utsago)

Vi vet inte ens om Håkan själv ville att den mannen vid "köksbordsknullet" skulle ha sex med dom, eller endast gjorde detta för att vara C till lags. Håkan själv sa i dokumentären att han inte ens ville involvera den andra mannen, vilket är fullt förståligt att man inte vill att främmande män ska knulla på ens fru, om man då inte är en "cuck" alltså en betahane som njuter av att främmande män knullar ens fru, så som hennes första man var. Håkan slår mig inte som den typen av man.

Håkan verkar gilla att knulla andra tjejer (även i förhållande) det verkar vara hans grej, men han verkar högst heterosexuell och alltså inte bisexuell eller gay, utan jag är ganska övertygad om att alla män som varit med sexuellt har varit på C's begäran, och det verkar ju bara varit ett enskilt fall, annars hade hon ju garanterat läckt rubbet, men det är inte lika enkelt att anklaga någon för att ha sålt en som sexslav till andra kvinnor, för alla fattar nog att 100+ kvinnor över en tidsperiod på 10 år handlar om ett ovanligt och varierat sexliv, inte om "sexslaveri"

Tror inte ens att det fanns 100 kvinnor som tog sig ut till småbarnsfamiljen i den lilla staden på landet. De nämns inte i hennes bok, inte i polisens förundersökning eller bilagor med chattar eller i hans bok. Det verkar vara rena lögnaktiga påhittet för att smutsa ner pappan och göra dokumentären snaskigare. Om man ljuger om en sådan stor grej, ljuger man om annat med? Varför?

Jag tror hämnden och påhitten börjar leva sitt eget liv. Ändrade minnen, blir det så när man lever som uppskattat offer 24/7? Bekräftelse är de nya kickarna…

https://www.svt.se/kultur/carola-jansson-ville-stoppa-hbo-dokumentaren-sexslaven

Carolas TikTok väcker fler frågor… Hon säger flera gånger att hon är ”livrädd, så livrädd”, har skyddade personuppgifter och samtidigt ”inte är rädd för att dö”. Ändå visar hon öppet ansikte, bygger varumärke, marknadsför bok och dokumentär och rör sig enligt pappans uppgifter obehindrat i samma lilla stad – även nära hans bostad.

Det bevisar inte teater. Skyddade personuppgifter är ju ingen husarrest. Men kombinationen måste få granskas.

Om hon fruktar honom så intensivt, varför promenera med deras döttrar utanför hans bostad? Var det en nödvändig väg, en tillfällighet eller ett medvetet val? Finns film, positioner eller oberoende vittnen? Enligt domar och polisens undersökning var pappan inte fysisk farlig för någon.

Enligt pappans version hälsade han när han såg dem utanför hans hus, flickorna blev glada och först därefter gjorde mamman stor dramatik. Är det korrekt? Vad står exakt i polisanmälan och beslutet om det nya kontaktförbudet? Framgår det vem som närmade sig vem och vad som faktiskt sades? Jag tror båda filmade. Känns som hennes setup.

Och barnen? Om deras spontana reaktion var glädje över pappan – varför behandlades den då som fara? De hade inte setts på två år pga mammans kampanj. Har någon neutral barnpsykolog undersökt deras relation till honom utan mammans närvaro och berättelseram?

Carola säger också på TikTok att hon kämpar för alla kvinnor pga ”systemet inte fungerar över huvud taget”. Vilket system menar hon? Hon fick skyddade uppgifter, kontaktförbud, ensam vårdnad, pappan häktad och fängslad och barnens kontakt med honom avskuren. Pappan beskrivs som ett monster över hela världen och hon tjänar pengar som hjälte? Över hennes BDSM-hobby som de höll på med på kvällarna som gick över styr och han lämnade henne.. Om systemet ändå fullständigt misslyckats, vilken ytterligare makt eller åtgärd efterfrågar hon?

Hon säger på TikTok att hon lämnade honom. I andra uppgifter framstår separationens initiativ annorlunda. Vilken version lämnades i de första förhören – innan böcker, TikTok och HBO?

Boken uppges ”sälja mycket bra på åtta språk”

Det finns flera möjliga motiv, som verklig rädsla, behov av upprättelse och vilja att hjälpa andra. Men också hämnd, vårdnad, kontroll över berättelsen, pengar, offentlig bekräftelse och behovet att försvara en historia som nu blivit bok, hela hennes identitet och global HBO-produkt. Många som tjänar pengar på snaskeriet, men inte pappan eller barnen..

Inget av detta bevisar att grundanklagelserna är falska. Men en lagakraftvunnen dom gör inte varje senare påstående sant. Ju större plattform och ju större följder för barnen och pappan, desto mindre rimligt är det att varje motsägelse automatiskt förklaras med ”trauma”.

När blir berättelsen möjlig att kontrollera – eller är själva kontrollfrågan numera förbjuden? Jag tycker det verkar både teater, lurade myndigheter och rättshaveri.

Visst finns det många exempel på när samhället/systemet inte lyckas skydda kvinnor men hon kan knappast prata i egen sak. Hon har som jag uppfattat det blivit trodd på från första sekund efter den anonyma anmälan och fått hela systemet att verka i hennes intresse. Säger inte med det att Håkan är oskyldig men jag tror inte att han är skyldig till allt det Carola påstår. Det är iofs absolut inte rätt att ett brottsoffer (som om hon ju de facto är baserat på att han blev fälld) ska behöva riva upp hela sitt och barnens liv men är det inte rimligt att tro att man ändå gör det om man känner en enorm rädsla? Framförallt eftersom hon i det här fallet också helt öppet ”kapitaliserar” på historien vilket skulle kunna trigga en dömd gärningsman ännu mer. Menar inte att man ska vara tyst men jag får inte ihop beteende och den upplevda rädslan.

En viss person i tråden som lägger mycket energi på det här… varför ens??

Ja, det här kan vara en stor rättsskandal, men det måste bevisas – inte bara kännas så.

Det märkliga är kedjan, med hennes berättelse som gick från polis till åklagare, tingsrätt, socialtjänst, lokalmedia, bok och HBO. Det ser ut som många bekräftelser, men kan ju i praktiken vara samma ursprungliga berättelse som återanvänts i varje led och därmed fått allt större auktoritet.

FUP måste därför granskas oberoende och tekniskt:
* Analyserades båda telefonerna? Nej, hennes ena tömdes aldrig…
* Säkrades kompletta chattar och metadata?
* Klipptes meddelanden ur sitt sammanhang?
* Kontrollerades betalningar, kameror och externa deltagare?
* Utreddes rimliga alternativ, som övergrepp, frivillig BDSM som spårat ur, separation, svartsjuka och möjlig hämnd?

Polisens uppgift var inte att ”tro rätt person” utan att försöka falsifiera bådas berättelser enligt objektivitetsprincipen.

Carola spelar nu en mycket aktiv offentlig offerroll, med TikTok, bok, intervjuer och global HBO-serie. Det bevisar inte att rädslan är spelad eller att domen är fel. Men skyddade uppgifter, offentlig exponering, påstått enorm rädsla och ett eventuellt frivilligt besök utanför Håkans bostad får faktiskt jämföras och kontrolleras. ”Trauma” kan förklara mycket, men får väl inte användas som universalmedel mot varje sakfråga?

Den största tragedin gäller barnen. De har inte bara en mamma som ska skyddas. De har också en älskad pappa som de helt har förlorat kontakten med. Om deras reaktion vid mötet verkligen var glädje måste en neutral barnpsykolog utreda relationen – utan att mammans eller pappans berättelse blir facit. Kontakt ska återupptas stegvis om den är säker, inte vägras på livstid genom automatik.

Nu behövs:
1. oberoende digital omanalys,
2. jämförelse mellan första förhören, domarna och senare offentliga versioner,
3. ny prövning av kontaktförbudshändelsen utifrån bådas filmer,
4. aktuell barnriskbedömning,
5. resningsprövning om verkligt ny bevisning framkommer,
6. granskning av hur lokalmedia och HBO skiljt domstolsfakta från dramaturgi.

Pappan är dömd. Det gör inte allt Carola senare säger sant. Ett jämställt rättssystem ska granska henne lika noggrant som honom – och sätta barnens rätt till trygghet, sanning och båda sina föräldrar före vuxnas prestige och medieaffärer.

Häxjakten fortsätter mot produktionsbolaget på C's Tik Tok, nu har hon kopplat in SVT som är där för att göra ett snyft reportage om hur produktionsbolaget är dom nya "förövarna"

Det som fortfarande verkar stå i fokus är hennes ersättning som hon inte är nöjd med

Jag förstår att det med facit i hand absolut inte varit värt exponeringen om den enda ersättningen är förlorad arbetsinkomst. Hon nämner i sitt tidigare Instagram inlägg att hon bl a pratat med produktionsbolaget när hon kom ut från ett möte med sin advokat. Hade det inte varit rimligt att man då bad sin advokat att även kolla det avtal som man sedan ingick med produktionsbolaget? Blir man inte fundersam när man får ett avtal som inte stipulerar något om den ersättning man tycker att man kommit överens om? Oavsett allt det så är hon uppenbart i behov av en rådgivare för det hon håller på med nu tar bort hela hennes trovärdighet och pratet om att hon gör allt det här för andra kvinnor tappar helt substans (även om hon inte inser och menar det själv). Undrar även över uttalandet om att hon ville göra dokumentären eftersom den skulle ge henne ekonomisk ersättning eftersom hon är skuldsatt pga förövaren? Vad har hänt där och ligger det någon sanning i det påståendet?

Det finns tydligen ingen vetenskaplig mall för hur ett ”äkta offer” ska uppträda. Men långvarigt trauma brukar ge rädsla, undvikande, mardrömmar, ilska, avstängdhet, skam, relationsproblem och dödstankar. Samma person kan ju samtidigt arbeta, synas offentligt, skriva böcker och försöka återta kontrollen över sitt liv.

Alltså: C:s TikTok, synliga ansikte och HBO-medverkan bevisar inte lögn. Men trauma är ju heller inget frikort från faktakontroll.

De intressanta frågorna är i stället:
* Vad sade C i de första polisförhören om ”nio års terror” och nästan dagliga våldtäkter?
* Vilka av dessa påståenden prövades och fastställdes faktiskt i hovrätten?
* När introducerades förklaringen att allt hade ”normaliserats genom BDSM” – av C själv, polisen, ett ombud, eller en feministisk författare?
* Finns en oberoende klinisk bedömning, eller används psykologiska ord mest som dokumentärdramaturgi?
* Om C avsiktligt gick med barnen utanför pappans bostad, varför, vem närmade sig vem och vad visar filmer, tider och positioner?
* Hur blev ”hundratals kvinnor eller inga alls enligt polisen så undersökning” till HBO:s ”över hundra personer (sexköpande män…) hemma hos oss”?
* Varför visas utvalda Messenger-rader men inte hela samtalen och deras datum? De är för många?
* Om motsägelser alltid förklaras med trauma medan konsekventa uppgifter räknas som stöd – vad skulle då över huvud taget kunna tala emot berättelsen? Omöjligt?

Skyddade personuppgifter skyddar främst adress- och registeruppgifter, de kräver inte ansiktslöshet. Kontaktförbudet binder förbudspersonen, inte skyddspersonen. Men ett medvetet uppsökande skulle fortfarande vara relevant när den konkreta riskbilden granskas.

Pengar från bok och dokumentär bevisar ju inte att den ursprungliga anmälan var falsk. Men när berättelsen nu blivit försörjning, dygnetrunt-identitet och global produkt uppstår ett tydligt senare incitament att försvara och förstärka den. Förstås.

Forskningen visar dessutom att ett synligt upprört offer uppfattas som trovärdigare, trots att känslouttrycket inte alls visar om uppgifterna är riktiga.

Rätt fråga är därför inte: ”Ser hon ut som ett riktigt offer?” Rätt fråga är: Vilka av hennes påståenden nu och i domstol överlever en kontroll mot de första förhören, hela chattarna, oberoende vittnen och hovrättens dom?

Har någon ens gjort den granskningen – eller har alla bara nöjt sig med den mest säljbara rollen?