Förklaring sökes på höjda räntor

Förstår i teorin vad det innebär. Det kostar mer att ha ett lån. Men kan någon ge ett exempel på hur mycket mer som ni behöver betala per månad?
Undrar även hur det kan vara en bra strategi att minska medborgarnas köpkraft i en inflation genom att höja kostnader för lån.
Leder det inte till en större ekonomisk smäll om människor lägger sin inkomst på räntor istället för på annan konsumtion?

Antagandet utgår från grundtanken högre räntor = lägre köpkraft. Lägre köpkraft = lägre efterfrågan. Lägre efterfrågan = långsammare prisökningar (dvs lägre inflation).

Problemet här är dock att inflationen framförallt är orsakad av energipriserna, framförallt för att vi har lagt ner flera hundra kärnkraftverk bara i Europa. Så visst, räntehöjningar kommer bromsa in lite, men framförallt måste man från statligt håll se till att ta tag i att få ner energipriserna. Vi måste återstarta kärnkraft i både Sverige och Tyskland.

Fetade

Sänka skatterna

Nja, det stämmer inte riktigt, inflationen beror huvudsakligen på bankernas sanslösa penningskapande det senaste decenniet, både i form av QA, 'quantitative easing' och gratis bolån utan amortering.
Som det så klokt sade för länge sedan: "Milton Friedman famously said, “Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon in the sense that it is and can be produced only by a more rapid increase in the quantity of money than in output."

Vad har gratis bolån att göra med att matpriserna går upp..?

Gratis bolån gör att folk har mer pengar att köpa samma mängd mat som tidigare, dvs mer pengar som jagar samma mängd varor, alltså inflation.
Om alla fick tio miljoner, tror du matpriserna skulle gå upp, vara oförändrade eller sjunka?
Alla som har en bostad i Sverige, i alla fall i storstadsområdena, har i praktiken fått ungefär fem till tio miljoner, beroende på när de klev in, och med vilken insats. Alltså minskar pengars värde, och alltså stiger priserna.
Precis som Friedman sade.

Fast Willys höjer inte priser baserat på om medellönen ökar. Det handlar enbart om produktions och inköpskostnader. I en förlängning lite om ökade driftskostnader.

Nej, det handlar om tillgång och efterfrågan, dvs betalvilja. Willys höjer priset om de kan, och det kan de. Det är ju det vi ser nu.
Produktions- och inköpskostnader avgör hur stor vinsten blir, priset sätts naturligtvis efter efterfrågan.
Simpel markandsekonomi, bara det att nu finns det en generation som aldrig sett inflation, eller fluktuerande priser, utan tror att bostäder och börsen alltid går upp 20% per år.
Senaste kraschen, 2008, slog aldrig mot Sverige, och förra gången det var allvar var väl Nyckeln och följderna av den i början/mitten på 90-talet? IT/finanssmällen runt millennieskiftet var ju bara jordnötter i jämförelse.

Nej det handlar det inte om. Särskilt inte på Willys som är en lågpriskedja. På Willys tjänar man på kvantitet.

Förvisso, men man höjer ju såklart priserna om man tror att marknaden tål det.
Willys är inte dyrare idag är förra året pga krig i Ukraina, utan pga att folk har mer pengar, och bryr sig mindre om priser. Och med höjda räntor stiger ju dessutom Willys finansieringskostnader, som de såklart passar vidare till slutkunden.
Visst påverkar kriget, leveransstrul, höjda energipriser också, men utan den enorma penningexpansionen skulle inte inflationen blivit så här hög. Den har funnits i flera år, men dolts i KPI, som inte mäter alla relevanta priser.
Det fungerar exakt som Friedman beskrev det när han förklarade varför Keynes hade fel.

Nej, på en lågpriskedja som lever på kvantitet så ser man bara till marginalen per produkt och sätter priser därefter. Om någon på inköp sedan anser att produkt X inte kommer att sälja om den kostar 100kr istället för 45kr så kommer man bara inte ta in den.

Snabbnudlar kommer aldrig kosta 3kr mer bara för att Willys kan sälja de dyrare.

Så det är ingen inflation på Willys?
De vet exakt vilket pris kunden tål, och vilka marginaler de har och vill ha.

Men vi glider från ämnet, vi har inflation, inte pga Willys prissättning, utan pga Riksbankens (och Feds).