Prognos: Bostadspriserna faller med 10 procent.

Nej t såna som dig som bor i hyresrätt lånar de ej ut pengar t .

Då borde du kunna skaka fram något som stödjer ditt påstående, nämligen att man nu får låna mycket mindre. Kalkylräntan är det som är vägledande i detta. Jobbar själv inte med bolån då jag sitter på investmentbank som analytiker. , men det det är ganska basic knowledge..Men som sagt återkom när du har nåt som kan understödja ditt påstående. Borde inte va nåt problem för storlirare som dig. Nolla

Vet inte. Det var vad en man i branschen förklarade för mig.
Jag utgår ifrån att han talar sanning.

O tittar man på vad som byggts de senaste 30-40 åren så är jag villig att tro honom.

En kille som var med o introducerade trestegsmetoden ryckte på axlarna o konstaterade att det funkat i Holland, så de utgick att det borde funka här.

Det tar 11 år för att få en lägenhet i Stockholm, om det inte varit så, hade verkligen priserna på bostadsrätter varit så höga?

Vi tjänar kollektivt cirka 30% mer än 2012 så det blir svårt.

Läste en analytiker som hävdade att priserna var någotsånär i linje med historisk prisutveckling fram till början av 2010 talet.
När recessionen väl inträffar söker sig prisbilden tillbaka till ett jämviktsläge igen.
Har inte kvar artikeln för det var några år sedan men minns ändå. Kan naturligtvis vara fel men jag finner det ändå realistiskt.
Priserna har skenat extremt det senaste decenniet.

Boprisutvecklingen är inte betingat av reallöneutvecklingen. Isåfall hade priserna bara ökat med 30% det senaste decenniet.
Priserna är kreditdrivna och spekulativa.

Var står det tomma hus? Det är väl ute i avfolkningsbygden i så fall. Det är ju ingen som kan flytta dit eftersom det inte finns något sätt att försörja sig där längre. Kanske ändras om många fler börjar arbeta hemifrån iofs.

Givetvis inte. Men det är en större del av ekvationen än vad folk ger sken av.

Lånestorleken för nya bolån 2021 var 70% högre än 2012 med 30% högre inkomst. https://www.fi.se/contentassets/3b77...naden-2022.pdf

Endast 40 procentenheter förklaras alltså av högre möjlighet och vilja till belåning i kronor och ören. Belåningsgraden hos nya bolånetagare har dock sjunkit från ~74% i snitt år 2012 till ~70% år 2021.

Varför besvarar du inte argumenten istället för personhopp?

Du måste skita ner dig nu uppenbarligen.

1+1 blir inte 2 längre va?

Reallöneutvecklingen är kopplad till inflationen som varit relativt låg de senaste åren. Hypoteksräntorna har oxå varit artificiellt låga. Den epoken lider mot sitt slut nu och hushållens skuldberg är i internationell jämförelse extremt hög. https://www.scb.se/hitta-statistik/a...-mest-skulder/
Tänk på att skuldkvoten är räknat per capita enligt SCB! Det senaste decenniet har vi haft en stor befolkningsökning pga flyktingar. Dessa är sällan belånade och logiskt sett bär den del av befolkningen som tar lån en högre andel än vad som framgår av SCB.
Ditt exempel med att belåningsgraden sjunkit några procent jfr med 2012 betyder ända att skulden nominellt ökat markant per capita. Riskgrupper är högt belånade hushåll i storstäderna. Den stora gruppen pensionärer och boende i glesbygden klarar sig nog bra även med ett prisfall.
Minus 40% priskorrigering är nog realistiskt. Jag tror mer på borätter i storstäderna. Korrigeringen kommer säkert inte i ett slag.

Kan den mindre belåningsgraden förklaras av att många med befintligt boende indirekt sett den gå nedåt? Eller är siffran endast för nya bolån?

Edit: jag som inte kan läsa, du skrev ”nya bolånetagare”