Citat:
Ursprungligen postat av
EmmanuelGoldstein
Starka grupper görs inte starkare av samhället eller någon annan, utan de har gjort sig själva starka, trots skyhöga skatter, jantelag, avundsjuka som försöker sabotera eller ta ifrån dig vad du skapat. mm. De är kompetenta, har drivkraft.
Svaga är de som får allt, utan motprestation.
Detta är inget fel i sig, men det har i Sverige gått till överdrift. Det har gått för långt.
Problemet är att om du erbjuder människor möjligheten att avstå från att ta ansvar för sig själv, sitt liv, sin familj, så kommer många människor att utnyttja den möjligheten.
Långsiktigt är detta förödande för alla människor.
En annan aspekt är att somliga kommer att hävda moralisk dygd över att blott inneha åsikten att andras pengar ska bekosta vad de anser behjärtansvärda ändamål. Samtidigt som de själva inte bidrar med ett skit. Detta är en speciell form av narcissism: att tycka sig vara bättre än andra, stå över andra, för att man anser sig "empatisk" över ingenting annat än att inneha en åsikt, när man i själva verket är en odugling som inte producerar något överskott, vare sig för sig själv eller någon annan. Ta till exempel massinvandringen. Vänster-politiker håller dörrarna på vid gavel, svämmar över landet och välfärdssystemet med invandrare som inte bidrar eller inte har någon möjlighet att bidra, kastar notan I knät på skattebetalarna och rasistanklagar de som protesterar. Och sedan riktigt vältrar sig i självupplevd moralisk förträfflighet, bekostad med andras pengar. Detta är ett vedervärdigt svek från politikerna, mot den medelklass som betalar deras löner, och som kämpar för att få vardagen att gå ihop.
I stort sett har du rätt.
De vänsterblivna tyckt tro att utgångspunkten i samhället skall vara att fattiga och "utsatta" grupper skall ha rätt till en massa förmåner så som lägre skattesats, bidrag och andra politiska åtgärder.
De fattar inte att grundprincipen bör vara att ingen skall ha bättre rätt och mer fördelar på någon annans bekostnad.
Tyvärr har vi hamnat i ett samhälle där politiker köper sina respektive väljargruppers röster genom att dela ut bidrag, subventioner och andra fördelar som bekostas av våra gemensamma skattepengar.
Givetvis finns det områden som bör finansieras via våra gemensamma skattepengar så som t.ex. utbildning, sjukvård och omsorg. Under en mycket begränsad tid (typ 6 månader) bör staten till och med bistå de som verkligen hamnat i skiten med ett socialt skyddsnät så att ingen svälter ihjäl eller blir hemlös. Utöver detta så bör det inte finnas några bidrag, subventioner eller andra fördelar som finansieras genom våra gemensamma skattepengar.
Alltså; inga ränteavdrag, inga bostadsbidrag, inget RUT eller ROT, inga subventioner av solpaneler eller elbilar, inget barnbidrag, inga föräldradagar eller VAB, inga lönebidrag etc. etc.
Staten bör alltså bara pyssla med sådana saker som hör till dess grunduppgifter så som utbildning, sjukvård, infrastruktur, rättsväsende och försvar.
Hade staten begränsats till att bara pyssla med det som anses vara statens grunduppgifter hade man helt säkert kunna ha en inkomstskatt på runt 10% och det hade alla tjänat på (förutom de som tycker sig ha rätt att parasitera på andra människor)
