Fenomenet griniga expats i Thailand, vad handlar det om?

När jag gjorde min jorden runt resa och hamnade i Thailand så stämmer faktiskt TS påstående om griniga expats. Det handlar om äldre skandinaviska män som sitter i urtvättade badbyxor och linne på deras egna ihopsnickrade lokala pubar och som spyr galla över precis allt i norden. Maken på pessimistisk världssyn är svår att hitta någonstans i världen. Jag vet inte vad det beror på, och varför just Thailand är en gåta.

När jag hamnade på i Filippinerna och i synnerhet på mindano så var det helt annorlunda, det var en possitiv jargong, laidback och gemytligt men Thailand är för mig Asiens kloak för alla sorters människor.

Tror det till stor del är en fråga om ekonomi. Många som flyttat hit för länge sen har inte fått en högre inkomst, eller marginellt högre inkomst, samtidigt som landet blivit betydligt dyrare än vad det var för typ 10 år sen.

Sen att dessa personer kanske budgeterade för ett litet, billigt boende eftersom "man ändå inte är hemma så mycket i Thailand" gör att man inte trivs riktigt hemma heller. Bara en sån sak att det inte var så charmigt att ha köket på balkongen där man ska trängas med tvättställ, ihopvikbar garderob från IKEA och AC-aggregat när man lagar mat. Att det dessutom är 50 grader där när lunchen ska tillredas gör inte saken bättre.

För det var tydligen så att det varken gott eller charmigt att äta gatukökens broken rice och grapau gai, varje dag, sittandes på en obekväm plaststol, vid gatan med råttor springandes runt benen, moppar och bilar som står på tomgång precis bredvid, något som man verkligen längtade till när man slet på bruket i Bygdeå innan flytten.

Dessa personer bör såklart inte inne i stan eller vid havet, bor dom i Bangkok bor dom i On Nut eller ännu längre bort. Såklart på en soi som alltid bli rejält översvämmad vid minsta regn så det blir ett helvete att ta sig hem eller ut gör inte saken bättre.

Att varje gång man ska någonstans behöva krångla med moppetaxi, BTS och taxis eftersom man inte har råd med bil i sin budget gör också sitt. (Nu kommer folk att säga att man inte behöver bil i Bangkok, och visst, man kanske inte måste ha det, men ALLA jag känner som någonsin köpt en bil har också i fortsättningen hållit sig med bil eftersom det faktiskt är väldigt praktiskt)

Att sen kanske ha en gammal, trött och grinig fru kan säkert göra sitt, detta ihop med fritidsintresset alkohol, som man i början hade som social grej, men eftersom det blivit dyrt att dricka på krogen görs detta mestadels hemma, i den lilla lägenheten man inte trivs i.

Allt blir också vardag, man har sett "allt" i sitt närområde gör ju inte saken bättre heller. Det är inte så spännande att gå och fönstershoppa i någon av de finare varuhusen, man har ju ändå inte råd att köpa något där, att strosa runt på någon av alla de marknader man gillade som turist är nu bara trist.

Vädret är inte heller så roligt efter några år, och inget man direkt njuter av, det bara där där och är inget man blir glad av.

Byråkratin kan vara jobbig, och har man inte nog med pengar att betala en agency för att fixa med detta så får man snällt finna sig att åka till Immigrations och fixa och dona med alla papper som krävs.

Så, det finns mycket som kan göra det jobbigt och trist att bo i Thailand, men jag tror det mesta kommer från en dålig ekonomi.

Har man mycket pengar kan man bo riktigt bra, ha en maid så man knappt behöver lyfta ett finger hemma, chaufför också om man inte gillar att köra själv, ett bra, stort och modernt boende med trevlig personal och ett fint poolområde (som många inte bryr sig om att gå till efter några år i Thailand), spendera tid på golfbana, gym och någon av dom fina restaurangerna som finns i stan med sina lika välbeställda vänner. Visst, till viss del stämmer det att lycka kommer inifrån, men har man en god ekonomi och en orosfri, bekväm och rolig vardag som man dessutom har möjlighet att göra mer omväxlande är det lättare att vara nöjd.

För mycket fritid skulle jag gissa, har inga andra bekymmer.

Jag har också många ggr funderat på om jag skulle vilja stanna kvar på någon plats som jag besökt som turist.

Men man märker att stannar man ett par veckor på samma plats så blir det en daglig rutin som antingen kräver god ekonomi eller att man helt enkelt inte har råd att leva som turist och då blir livet ganska tråkigt.

Jag tror att många fastnar i det. De har bränt broarna till Sverige och hemlandet, åkt till billiga Thailand och tänkt leva gott "turistliv". Märker sedan att när åren går så höjs levnadsstandarden i Thailand, det byggs, snickras och kostnaderna ökar. Thailändarna själva köper fina hus som vi bara kan drömma om i Sverige och de kör fina bilar och ja livet lunkar på.

Såsom en pensionär vars inkomst egentligen mest urholkas med tiden blir livet lite trist att bara sitta där och glo på livet runtomkring.

De märker helt enkelt att den där goa situationen att leva på pensionärsinkomsten inte räckte till riktigt.

Jag tror dock de hade gnällt lika mycket i Sverige.

Tror dock fortfarande att om man är beredd att jobba eller har andra goda inkomster så är livet gott i Thailand och även i andra länder där det mesta är billigare än i Sverige.

Och när livet i Thailand inte blev som tänkt, så måste man rationalisera sitt beslut för sig själv, och intalar sig att allt är ändå mkt jävligare i Swe.

Eller så är det de som är missnöjda som hörs i Thailand, men inte de nöjda.

På samma sätt som de som rationaliserar sin tillvaro i Sverige, intalar sig att det är bättre här än där.

I just de länderna är det till stor del skräpet från Sverige som valt att flytta dit.

Allt från småkriminella till lågintelligenta strulpellar.
Tror nog att en stor del av svenskarna som bosätter sig i Filipinerna och Thailand har någon släng av ADHD och det skulle vara intressant att se någon studie kring intelligensen hos dessa.

Missförstå mig rätt. Har träffat en hel del västerlänningar som bosatt sig på landet i t.ex Thailand och har genuin familj. Dessa bygger skolor och gör gott för sig - i regel är dessa intelligenta och utåt sett lyckliga och vänliga människor.

Det är just de som sitter på sin egna bar de öppnat på någon gata i Hua Hin och sitter och dricker öl på hela dagarna medan de skamlöst glor på varenda kvinna som går förbi (Inte helt olikt våra invandrare i Sverige).

I regel är dessa missnöjda med Sverige och är öppna med sitt hat mot fosterlandet. Samtidigt spenderar de varenda vaken stund med att kommentera grejer på Facebook och röra igång meningslösa diskussioner istället för att försöka njuta av tillvaron de försatt sig i.

Tyvärr blir nog ingen gladare av att sitta och dringa Singha från 10-22 varje dag och söka konversationer med andra västerländska män.
Det märkligaste jag upplevde under mina resor var dessa mäns skamlösa öppenhet kring tal om horor och kvinnor.

När man satt och chillade i lobbyn på sitt hostel eller liknande var det inte ovanligt att någon svensk gubbe skulle söka kontakt, man börjar prata och det spills snabbt över i hur dåligt Sverige är pga invandrare, deras kvinnosyn yada yada. Sen går det över till att svenska kvinnor är skit och Thaibrudar är bäst.
Sen vips så öppnar de upp sig om hur många horor de knullar senaste veckan och hur priserna gått upp på ett schysst ligg.

Man behöver inte ens svara, konversationen kommer leda dit i alla fall.

Det är djupt trasiga, ensamma och sorgliga människor som inte kunnat ha normala, sunda relationer i hemlandet med sitt eget folk.
Ser ingen skillnad på bittra särskrivande facebookkrigare i Thailand och valfri förortsriddare i Sverige. Båda är skräp och delar mycket mer än de själva hade erkännt.

Ditt urval kanske inte är representativt.

Har aldrig häckat på "hostel" när jag varit i Asien.

Har varit förbi Hua Hin och bott på hostel.
En del hostel drevs av svenska expats, en del hade västerländska expats som bodde där själva längre perioder och som satt och häckade i receptionen för att trakassera förbipasserande resenärer med perversa historier.

Första kvällen i Hua Hin (Ångrar att jag ens satte foten där) berättade en svensk man för mig om att han knullat en 16-åring veckan innan och trodde jag och min sambo var intresserade av historien.

Talar från mina upplevelser. Självklart kan det variera.

En klonad Joakim Medi* ?

Om det hände vid plattan eller någon annanstans i Hua hin, varför inte bara säga att
du och sambon inte var intresserade.
No comments and good bye?

Men du kanske får ut något av att provocera?

Gary G striked again, pedophil*

När man semestrar flyter de dagar man har där på och pengar rullar iväg, allt kostar mer än vad man tänkt sig.

Att sen bo där innebär att man måste hushålla med pengarna och tillslut slår tristessen till.

Många blir frustrerade av att sitta i paradiset men saknar ekonomi för att leva fullt ut.

Dagarna blir långtråkiga och slutar oftast med att de sitter på någon bar dagtid med generös happy hour.

För de som flyttar ut på landet (isan oftast) blir det ännu värre.

Thai är inte som vi och att umgås med bara thai blir väldigt frustrerande i längden.

I Thailand ska man ha bra ordning på lädret och leva livet, åk hem sen när pengarna inte längre räcker.

Det är billigt i Thailand för thai.

Men om vi vill roa oss i Thailand kostar det.

För att det är rätt intressant att lyssna på en tragisk människans livsöde och besatthet av att betala för sin kärlek förstås.

Vi människor dras till det abstrakta, inte så konstigt. Lite som att en person hade satt sig och bajsat mitt på plattan, det är ju jävligt äckligt och märkligt beteende, men visst kan du inte sluta titta på olyckan?

Förstår om du känner dig träffad. Jag lyssnar gärna på dina torskhistorier om du vill det!