Tacky medelklassfenomen (jmf WT-tråden)

Känns som det epitetet förlorat sitt existerande idag.
Jag förstår i äldre tider: Fram till millenniumskiftet framför allt i USA, då var det krav på vit skjorta, slips och kostym som tjänsteman och Jeans var enbart godkänt plagg för arbetare.
Idag lever det väl delvis kvar i Asien.
Sen allmänt om man kommer till industrin så verkar det mesta ha luckrats upp:
Sen kan man ju undra om den tacky medelklassen rör sig i industrimiljön alls??
Men det kanske enbart är jag som rör mig i fel kretsar, där jag är verksam så befinner sig oftast verkstadschefen eller kvalitetschefen i verksamheten klädd som alla andra.
Även grundare och ägare har inga bekymmer med att visa upp sig i skyddskläder, lika slitna som arbetarnas.

Verkligen inte. Riktiga TM skulle inte söka sig till jobb inom industrin. Majoriteten arbetar inom HR, som key account managers, sales managers och som managementkonsulter osv.

Yes, så är det!

Jag är sedan många år chef, men jag känner mig fortfarande obekväm de gånger jag måste ha kostym. Jag har jobbat mig upp från verkstan via sälj till nuvarande position.
Men jag går fortfarande klädd i snickarjeans och flanell eller jeansskjorta om dagarna. (Till företagslednings förtret....)

Uttalar ordet matsäck som "massäck". Särskilt upphöjd betoning på just "mass-", så att det verkligen går hem att, jorå, det är så här FINFOLKET i storstaaan pratar.

När man har nära, nära släkt som hör till de där önskar man att de kunde dölja sina åsikter genom att hålla tyst. En liten sak jag alltid haft svårt för är dessutom ett kramkalas när man ses och sedan när man skiljer sig åt. Särskilt varma band finns ändå inte där. Detta är inte bara TM utan något modernt påfrestande svenskt, iallafall sedan 30 år.