2022-01-28, 16:55
  #37
Medlem
Utan att medvetet lsa trdsvar eller ens start.
Nr man frenar poltik och religion frngr man frn demokratiska principer i min vldigt enfaldiga mening att sekularism r en s pass stor del av dessa att vederbrdaren br hngas i hgsta stolpe i enlighet med deras innersta, hgsta drmmar om oliktnkande.
Citera
2022-02-17, 10:55
  #38
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Riddarhuset
Jo jag ser inte problemet i praktiken.
Dina frgestllningar synes mig inte betyda s mycket i praktiken.
men du kanske kan hjlpa mig p traven med ngra konkreta exempel
r du ateist, det r kanske r drfr du inte vill frsta?

Exempel r t.ex. sekulriseringen av skolona. Fr mnga troende finns det inte verkliga religisa alternativ. Folkets skattepengar gr till skolor som knapt ger ngon undervisning och instruktion i religion men vurmar starkt fr liberalism. Tycker du att det r rimligt?
Citera
2022-02-17, 12:34
  #39
Medlem
Riddarhusets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lingonfett
r du ateist, det r kanske r drfr du inte vill frsta?

Exempel r t.ex. sekulriseringen av skolona. Fr mnga troende finns det inte verkliga religisa alternativ. Folkets skattepengar gr till skolor som knapt ger ngon undervisning och instruktion i religion men vurmar starkt fr liberalism. Tycker du att det r rimligt?
Vurmar starkt fr liberalism?
Asch det vet jag inte. Definitionen p liberalism varierar kraftigt beroende p vem man frgar s vad man ogillar fr man nog precisera bttre.
Liberalism r ju en frga om ppenhet, tolerans och demokrati, att vrdera frihet och rttvisa hgt samt att vara kritisk mot makten. Lite som franska revolutionen, Bills of right och deklarationen om mnskliga rttigheter. Det r vl bra grejer att ha som fundament.
PRECISERA VAD DU OGILLAR med liberalismen i skolorna.
Det finns skert en del som kan bli bttre.
-------------------------------------------------------------------------
Drfr r det ett viktigt krav att inte ha religisa skolor, att ptvinga barn en tro med skattemedel.
De religisa friskolor som finns idag borde avskaffas helt.
Dremot r det viktigt att undervisa i religion som mne.
Skolan skall dock inte ha som ml att strka ngons tro p ngon religion.
Det fr ske utanfr skoltid och utanfr skolans lokaler.
-------------------------------------------------------------------------------
Hur r det med dina frutfattade tankar om mnniskor egentligen?
Lever du i en frenklad snabbskiss av verkligheten?
- Nej, jag r inte ateist utan kristen agnostiker som gr i ekumeniakyrkan tv gnger i veckan fr jag r skande.
- Jo jag vill frst dig, men jag begrep inte vad du menade.
Allts tv helt felaktiga slutsatser.
Citera
2022-02-17, 19:08
  #40
Medlem
barkenarots avatar
Fr att hyfsa till sidan 4 av trden kan vi ppeka att det inte kan vara liberalt av staten att ge sig sjlv makt ver en annan persons liv, viket skolplikt innebr. Den liberalism som trots allt frodas p skolorna hrrr allts frn elevernas lngtan att komma loss och f tid att ta tag i de problem de mter i livet och i samhllet istllet fr att slsa bort den p ljliga grupparbeten och p att bli korridorsmobbade av ngon blivande politiker.

De tre senaste inlggen verkar sga att vi har en dikotomi mellan att staten bestmmer att vi ska ha ateistisk undervisning eller att staten bestmmer att vi ska ha hmm... kyrklig undervisning. Ska staten eller staten bestmma? r ni tre eniga eller r ni treeniga?

Staten, Skolan, Kyrkan, tre men nd ett och med bra mycket fler tillbedjare n den Gud som frvaltar Ordet och som mnskligheten mste acceptera fr att kunna undg att egenhndigt frinta sig sjlva i synd.

Det som verkar fungera bst r att placera valfriheten s nra individen som mjligt, men inte nrmare: Myndighet vid 18 r, innan dess: frldrarna vljer. Vad fr de vlja mellan? Det kan beslutas av:

Administrativ grupp - slktgrupp
------------------------------------
nrstende kretsen - familjen, inom ram beslutad av
flag/bygemenskap - tten, inom ram beslutad av
kommunen - frsamlingen, inom ram beslutad av
regionen - nationen, inom ram beslutad av
militralliansen/frihandelsomrdet - slktet. (ungefr s)

I det fallet blir kyrkorna och skolorna etniska, och den som vill vara med likasinnade behver inte flytta till en annan kontinent utan till typ grannbyn.
__________________
Senast redigerad av barkenarot 2022-02-17 kl. 19:11.
Citera
2022-03-08, 00:15
  #41
Medlem
qbits avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lingonfett
Liberlism baseras p liberala principer. Det r en av de mindre orliga ideologier d principerna tycks ofta vara framme vid bordet och det skiftar inte allt fr mycket trots ideologins plasticitet.

Liberalism hdvar att:
I. Individen r suvern och sjlvstngdig gentemot Gud
Frn denna princip kommer den andra:
II. Staten r suvern och sjlvstndig gentemot Gud och kyrkan
Guds auktoritet frnekas allts p det personliga s som allmnna planet.
III. Liberalism tillter fritnkande bortom rimliga grnser.
Det hr leder till utbredd blasfemi (som jag kunde bevittna i Moderna konstmuset fr ett halvr sedan). Det har ocks lett till en uppmuntring till heresi bland vra obildade medmnniskor. Personliga hemmasnickrade tolkningar av bibeln florerar under liberalismens beskydd.

Det finns tyvrr ingen chans fr terfrening mellan liberalism och kristen tro fr liberalismens dogma om den personliga och sociala upplysningens absoluta sjlvstndighet r inte frenligt med den kristna mnnikans lydnad till Guds lag. Man kan inte flja bda mnniskans lag och Guds lag.

Dessvrre r liberalism inte bara ofrenligt med kristen tro utan ocks grav synd. Det r en organism av diverse fel som harmoniserar med varandra i ett stort maskineri. Renodlade liberaler r tack Gud f, men ideologin r s pass utbredd att mnga anser nu fr tiden att bara liberaldemokrati r frmgen att respektera mnskliga rttigheter och drfr skal all ideologi som faller utanfr liberaldemokratins korridor bekmpas.

Trden efterfrgar:
  • I. Synpunkter p liberalismens inkompatibilitet med kristendom
  • II. Hur br vi kristna frhlla oss till denna ideologi?

Nu beror det p vad du menar med "liberalism". Den liberala principen i sin grundlggande form innebr att var och en har rttigheten att leva det liv ssom man sjlv vill leva, s lnge man inte skadar andra eller begrnsar andras frihet. Ur ett politiskt perspektiv innebr det att staten har en skyldighet att upprtthlla denna rttighet. Ur ett religist perspektiv innebr det att var och en fr dyrka vilken Gud man vill eller avst frn att dyrka ngon Gud, s lnge man inte skadar andra eller begrnsar andras frihet.

Om detta r vad du menar med "liberalism" finns det ingen principiell konflikt mellan att vara kristen och den liberala principen s lnge man betraktar sin kristna tro och medlemskap i en specifik kyrka som sin privata angelgenhet och ingenting som ska ptvingas andra mot sin vilja. Konflikten uppstr endast om det handlar om politisk kristendom/teokrati dr man anser att sin version av kristna regler genom politiska lagar och straff br ptvingas alla andra i samhllet vare sig man vill eller inte.
Citera
2022-03-09, 12:06
  #42
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av killing.fields
Det var du sjlv som anvnde begreppet hemmasnickrad.

Guds lag r inte entydigt tolkad, om det vore s skulle det inte finnas s mnga trosuppfattningar.
Nu r du ute och far med protestantiska tankgnger.. du vet mycket vl det slutar alltid med oenighet, tvister och en stndig strm av nya heresier.


Citat:
Ursprungligen postat av killing.fields
Trodde man primrt ansg gud som god, varfr krvs d fruktan? Autoritra samhlles system r ju per definition individ frgentliga.

N, om du r religs dogmatiker, men en omrunklig tolkning med std i bibeln. r det nog svrt att vara liberal.

Man kan ju t ex ta frgan om slaveri, helt ofrenlig med liberalism. Men helt frenlig med kristendom.

Eller frgan om aktiv ddshjlp, eller andra moraliska frgestllningar.

Sen har vi frgan om t ex rnta, vilket r en frutsttning fr frimarknadsekonomi - vilken vanligtvis inte fungerar i den flesta kristna (Abrahamitiska religionerna) tolkningar. Men som jag skulle tro r en viktig del av de flesta liberalers samhllssyn.

En hel drs med allmn-moraliska frgor som sex fre ktenskap, skilsmssor, barnktenskap, ackumulera rikedom, ddsstraff mm.

Vetenskapliga och medicinska, som skapelse berttelse, evolution, abort, blodtransfusioner, stamcells forskning.

Inom dessa exemplifierade omrden r det troligen svrt att vara dogmatiskt religs och liberal samtidigt.

Och varfr ska liberaler d f stta riktlinjerna fr samhllet? De frsker pst att sina ider r neutrala och till allas gagn men i grund och botten r det en Gudsfientlig agenda.

Individen kan inte st hgre n Gud.

Allt annat r hybris.
Citera
2022-03-09, 15:31
  #43
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av ekerilar
Liberalismen tillter mig att flja Guds lag.

Matteus skriver att vi ska ge t kejsaren det som tillhr kejsaren och t Gud det som tillhr Gud.

Hdelse r ett brott mot Gud, fr vilket jag ansvarar infr Gud, inget som denna vrlden ska lgga sig i.

Om du som kristen kan frhindra hdelse, varfr gr du inte s? r liberalismens dogman hgre vrden?

Citat:
Ursprungligen postat av ekerilar
Jag har aldrig sett ngon motsttning till att tro p Gud, och att Jesus dtt p korset fr min skull, medan jag politiskt r liberal.
Vilken lag fljer du d? Mnniskans eller Guds?

Varfr ska en kristen stat inte ha kristna lagar?

Varfr skulle kristna personer i en historisk kristen land vara njda med att leva med liberala vrden som samhllsbarnde dogma?
Citera
2022-03-11, 18:15
  #44
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lingonfett
Om du som kristen kan frhindra hdelse, varfr gr du inte s? r liberalismens dogman hgre vrden?


Vilken lag fljer du d? Mnniskans eller Guds?

Varfr ska en kristen stat inte ha kristna lagar?

Varfr skulle kristna personer i en historisk kristen land vara njda med att leva med liberala vrden som samhllsbarnde dogma?
Liberalism ger ven kristna rtt att utva sin religion utan frtryck och tvng.
Citera
2022-03-16, 09:44
  #45
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Barbe
Liberalism ger ven kristna rtt att utva sin religion utan frtryck och tvng.
. Du fr det att lta som om liberalism skulle vara en ideologi fr alla, men verkar neka samma sak fr kristendom.

Varfr det?
Citera
2022-03-18, 12:25
  #46
Medlem
barkenarots avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lingonfett
Varfr ska en kristen stat inte ha kristna lagar?

Det kanske rder viss tvekan om vad som r och inte r en kristen lag. T ex avrttades en Kristus Jesus r 33, anklagad fr just hdelse. Frgan blir ju d hurvida det var meningen att Messias skulle ddas, eller om det var en, tyvrr oundviklig, konsekvens av det judiska samhllets frfall.

Skriver inte Paulus att Kristus dog en gng fr alla?

Och har detta ngot med Pvens dedikation av Ryssland och Ukraina till S:a Marias hjrta att gra? Ryssland/Soviet har ju haft vermttan mnga martyrer. nd invaderade de just sitt brodersfolk, i Kains anda. Behvs det fler offer? Skulle det hjlpa ett smack?

Citat:
Ursprungligen postat av lingonfett
Varfr skulle kristna personer i en historisk kristen land vara njda med att leva med liberala vrden som samhllsbarnde dogma?

Det kan jag lova dig att kristna personer i de historiskt kristna Gtalanden inte r njda med. Dock r vi inte s mnga kvar. Norra Sverige r knappast historiskt kristna land, och det r de som bestmmer fr nrvarande.

Ordet land r frresten neutrum.

ldre svenska och vissa dialekter: ett land, flera land
Rikssvenska: ett land, flera lnder.
Citera
2022-03-18, 12:56
  #47
Medlem
gbgsvampens avatar
Varfr ska du frhlla dig till andras ideologier verhuvudtaget? Tack gUD fr att det finns mnniskor med tro som inte underordnar sig religionstrams, och inser att spridarreligioner som din lskade kristendom knappast hrstammar ur nn vlmenande sanning :-)
Jag brukar lta folk vara dumma i huvet utan att lgga mig i, kan rekommenderas. Vad gr det dig om du tror de syndar gravt? Lt gUD ta hand om dem, du ska inte tro att du str ver den snubbens makt :-)
Citera
2022-03-18, 13:41
  #48
Medlem
barkenarots avatar
Citat:
Ursprungligen postat av gbgsvampen
Lt gUD ta hand om dem, du ska inte tro att du str ver den snubbens makt :-)

Lite ovntat tycker jag att lingonfett grna fr tro att hen har mer makt n Gud. Det som kan minska svenskars teofobi r vanligtvis bra.

Tanken r dels att rdda andra mnniskor s att Gud inte behver "ta hand om dem". Det kan gras antingen individuellt eller p samhllsniv. I nulget indoktrinerar skolorna svenska barn till att bli otrogna ateister eller muslimer. Det r varken kristet eller liberalt.

Dels r tanken att kyrkan avlastar Gud. Men det r en svr tanke att tnka fr mnga religisa. De tnker sig att Gud har ondligt mycket makt och bara behver zappa lite med en finger fr att allt ska bli bra. Sen har de olika frklaringar p varfr han d inte har fixat allt n.

I sjlva verket skulle det vara en stor lttnad fr Gud om samhllet bestod mestadels av kyrkor och deras medlemmar, och prsterna hll ordning p sin flock. D kunde Gud koncentrera sig p de terstende som inte gick i kyrkan.

Fast det krver ju att de kyrkorna inte har ruttnat helt, fr d r vi tillbaks till liknelsen om karlen som gde en vingrd och reste utomlads.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in