Längdskidsäsongen 2021/2022

Flera snubbar som nu med bestämdhet hävdar att inga kvinnor har kallats till intervju pga av att de inte har tillräckligt med kompetens och meriter och att det inte finns någon anledning till att rikta kritik mot det norska skidförbundet för hur de sköter rekryteringen.

Hade det varit så att flera kvinnor med helt utan meriter och kompetens hade sökt tjänsten/tjänsterna bara för göra någon form av feministisk poäng hade det varit en annan sak. Men nu har åtminstone två av kvinnorna väl så goda meriter och kompetens så det är inte fallet.

Observera att det nu handlar om att kalla sex sökanden till intervju, inte att tillsätta tjänsten (tjänsterna). Och då tycker jag det är märkligt att ingen av de kompetenta och välmeriterade kvinnor har kallats till intervju.

Med tanke på hur mycket kritik som riktas mot den norska landslagsledningen i olika frågor (och som verkar vara berättigad kritik) så tycker jag det är rimligt att ifrågasätta hur rekryteringsprocessen gått till när man ser hur mycket kompetens och meriter de kvinnliga sökanden har. Att värdera kompetens och meriter är inte en uteslutande mekanistisk automatiserad process som är helt objektiv utan det finns subjektiva inslag också (hur värderar man olika meriter och kompetenser mot varandra exempelvis).

Och tittar man på debatten i Norge så är det flera norska manliga experter som har varit kritiska till den norska landslagsledningen. Så här uttryckte sig Petter Skinstad igår (bara för att ta ett exempel):
"Skinstad mener flere av landslagsdamene ikke er blitt noe bedre de siste årene.
– Derfor må det ansettes trenere som gjør markante endringer i treningen, hvis ikke er landslagsuttaket helt meningsløst. For om man fortsetter med samme trening, men forventer andre resultater, da tror man på julenissen, sier Skinstad."
Så kritiken mot rekryteringsprocessen är inte något som bara framförs härinne (av mig bla)

Inte så förvånande att sådan kommentar kommer från dig med tanke på vad du uttryckt tidigare. Men inget som tillför något i själva sakdiskussionen.

Som sagt, med tanke på att landslagsledningen har fått så mycket kritik i olika frågor och då tycker jag inte att man kan utgå ifrån att man "arbetar med just kompetensutveckling och inte någon diskriminering".

Och kompetensen och de meriter som behövs för denna typ av tjänst är inte något som är snävt avgränsat, fixerat och givet för all evighet. Eftersom de norska åkarna själva gärna skulle vilja ha en kvinna som landslagstränare så tycker jag att det är något som bör vägas in i rekryteringsprocessen. Det handlar alltså om att värdera olika kompetenser och meriter och väga dem mot varandra. Denna värdering kan då göras på olika sätt och däför är det inget konstigt att man kan ha synpunkter på hur detta görs.

Jo, vi vet visst vilka som har sökt och vilka meriter de har. Så nej, det går inte bara att konstatera att det är den enkla förklaringen.

Imorgon drar träningen igång men inga landslagsgrupper är ute. Konstigt.

Nästa månad bestäms (Fis) det om tjejerna också får köra femmil. Vad tror ni? Norge vill inte. Sverige - Finland och USA med flera vill det.

Både herrar/damer ska köra 10 km-20 km och 50 km om det beslutas så.

Jag har inga problem med 10km intervall för båda, däremot 20km masstart på herrsidan är en icke-distans om inte banan är helt brutal. 50km funkar nog på damsidan post-Johaug men kan gott stanna i långloppscupen.

Tror du inte att Jonna - Frida - Ebba vill köra femmilen också?

Säkert, och det vore inte dåligt för svensk del. Men man måste ju få till ett program som är sportsligt intressant och inte bara något som känns bra i jämställdhetens namn. Men handlar nog egentligen mindre om 20, 30 eller 50km och mer om en variation i tävlingsprogrammet och högre närvaro. Dom längre distanserna körs ju i princip enbart på mästerskap.

Tack för ett ordentligt svar.
Till och börja med så har jag inte, som du skrev precis i början, ”med bestämdhet hävdar att inga kvinnor har kallats till intervju pga av att de inte har tillräckligt med kompetens och meriter”. Jag skrev klart och tydligt i mitt senaste inlägg att det kanske mycket väl kunde vara så att i det här specifika fallet så har det faktist skett en diskriminering (du kanske inte syftade på mig dock). Som du själv skriver i din text så går det inte att göra en helt objektiv bedömning i och med att man kan värdera olika meriter och kompetenser olika, vilket gör det närmare omöjligt att hävda att det måste vara fråga om en diskriminering. Dom kompetenser som dom här kvinnorna som fått ”avslag” besitter kanske inte är den typ av kompetens som man efterfrågar eller värderar högt. Det jag menar är att vi som inte har någon direkt insyn i verksamheten inte så lätt kan avgöra vem som är den rätta för jobbet.
Det kan också vara så enkelt att någon eller några av åkarna inte alls kommer bra överens med en av kandidaterna och därför så väljs den bort, trots att det på pappret ser ut som att personen i fråga är mest kvalificerad. Den här typen av aspekter är omöjliga för sådana utan insyn att ha med i sin värdering.
Med det sagt så kan jag, efter att ha läst era argument och om det stämmer som flera av er skriver att ett par kvinnor faktist borde vara väl kvalificerade för åtminstone en intervju, hålla med med om att låter lite konstigt att ingen kvinna har blivit intervjuad och jag utesluter inte att det har skett en diskriminering. Jag tror dock att det är väldigt ovanligt idag att man gör på detta viset och struntar i verksamhetens bästa bara för att man vill ha en man. Vad finns det för incitament för det egentligen?
Det rimliga kan jag tycka är att personerna som håller i rekryteringen får svara på kritiken.

Edit: Uttalandet av skinstad som du hänvisar till var en kommentar som handlade om norsk damskidåkning i allmänhet. Ingen direkt kritik mot valet av nya tränare.

Tänk på exempelvis maraton. Herrar och tjejer springer samma sträcka.

Jo, det är känt att bland annat Marthe Kristoffersen sökt och ska inte intervjuas medan t ex Erik Bråten gått vidare till intervju. Men du har rätt i att ingen av oss här på forumet sett själva ansökningarna.

I min värld finns det odiskutabla skillnader mellan kvinnor och män och kvinnor har större erfarenhet av att vara kvinnor än vad de flesta män har. Om det handlar om en tjänst som tränare för kvinnor anser jag att det bör anses vara meriterande att vara fd elitsatsande kvinna. Det ska dock självklart inte räcka för att få tjänsten. Men om alla andra meriter vore likvärdiga skulle jag välja en kvinna före en man till den här tjänsten (och på samma sätt skulle jag välja en man som huvudtränare på herrsidan, om allt annat väger lika alltså).

Men nu var väl frågan vilka som har störst erfarenhet och meriter som skidtränare. Det är väl bara i Sverige som kön anses vara en merit.