Det är för mig en gåta att i Sveriges 2021, där minsta lilla detalj blir en stor rasisthistoria med omgående korrigering för upplevd rasism (Tintin i Kongo, Pippis pappa som numera endast är Kung, Kinapuffar etc.) så kan en mindre del av samerna behålla extrema privilegier, endast grundat på etnicitet.
Läs gärna
Erik Erfors insändare i Expressen 2007 som belyser den märkliga ordning som fortfarande råder för en mycket liten priviligierad grupp, understödd av Sveriges riksdag.
Den enda rimliga förklaring till att denna rasistiska ordning inte suddats ut, är att trotts samernas kan hävda sina privilegier i drygt halva Sverige, så är det den dryga halvan endast befolkat med ca 10 % av Sveriges befolkning. För sörlänningar är detta en icke-fråga och därför händer ingenting. Hat är ett stark ord, men ett utbrett missnöje för denna rasistiska struktur råder bland de som ej får ta del av privilegierna och samtidigt ser de privilegierade samerna vältra sig i överdåd, samtidigt som de klagar på hur illa de behandlas. Denna absurda situation är som om Kungafamiljen klagade på att de har det så knapert och saknar politiskt inflytande och därför kräver högre apanage och att regenten ska ha sista ordet i samtliga politiska beslut som på något sätt berör kungahuset.