Citat:
Ursprungligen postat av
Kalkonkungen
Lägg till semester och föräldraledighet i kalkylen.
Jag bor i USA med min fru och tre barn. Som högutbildad är defintivt USA att föredra vad det gäller livskvalitet.
Min främsta anledning till att flytta var den svenska skolplikten och den värdelösa skolan.
Mina barn går istället i privatskola här, och jag är extremt nöjd med det.
Det jag föredrar med USA är just friheten att anpassa vardagen efter vad som passar dig och din familj, inte att tryckas in i en mall som staten lagt fram.
Det är inga problem att ta semester här vilket många svenskar verkar tro.
Skillnanden är att man måste själv förhandla med arbetsgivaren...
som en vuxen människa.
Man kan komma med lägre löneanspråk, för att istället begära t.ex. 8 veckors semester.
Väldigt dynamiskt och smidigt system (om man inte är outbildad och jobbar timlön)
Föräldraledighet är inga problem heller.
Man har rätt till 3 månader "unpaid" föräldraledighet, men många tar ut över ett år.
Man får betala för det bara, vilket inte är ett problem då lönerna är så mycket högre och skatten så mycket lägre.
Just lönenivån är en av de största fördelarna för mig.
Jag är biokemist, men driver eget företag här. Min fru är advokat.
I min sektor (där jag förvisso ej jobbar längre) är lönerna ungefär 4 ggr högre än i Sverige.
Det är ingen som höjer på ögonbrynen om man tjänar 4-5 miljoner SEK om året här.
Man beskattas inte heller till döds på samma sätt som i Sverige.
Jag har flera läkare som grannar, de tjänar 3-10 miljoner SEK per år.
Medianlönen för läkare i USA ligger på ca 3 000 000 SEK.
I Sverige är medellönen för en ST-läkare 596 000 SEK.
Jag gillar även vårt sjukvårdssystem, försäkringsmodellen är helt överlägsen.
Man själv väljer den försäkring man gillar sedan blir man behandlad extremt proffsigt av vården.
Inga vårdköer, långa väntetider på MRI eller CT-röngtgen etc.
Blir man felbehandlad vet läkaren att det är stäming som gäller och man riskerar sin medical license. Läkarna är mycket ödmjuka och proffiga.
I Sverige betalar man ungefär lika mycket via skattesedeln, men sen hamnar man i någon städskrubb på akuten om man blir sjuk. Eller får vänta 3 månader på tid till specialist hahaha..
Sen, det absoluta bästa för min del är....ingen jävla JANTE-lag. Avundsjuka sossar som sitter och läser listor som "Vem tjänar mest i DIN kommun" i lokaltidningen.
Folk här säger "good for you!!" om man köpt en ny båt (eller som jag, byggt en ny swimming pool), och de menar det verkligen.
Sen att det här är ett jävla skitland på många sätt är en annan femma.
Har man inte cash eller utbildning så är man helt jävla rökt och kan i princip inte försörja sig själv utan att jobba 2-3 jobb och bo i någon liten pissig lägenhet i ghettot.
Rättsystemet är även det i min mening inte heller någon höjdare.
Nu var frågeställningen dock gällande högutbildade människor. Tack och lov så är landet extremt segregerat. Man kan bo i helt fantastiska områden med bra folk.
Sen kan man bo i områden där man blir skjuten för sina skor.
Så, ett extremt polariserat och segregerat land som erbjuder massvis med möjligheter för den som är välutbildad eller har cash.
I Sverige blir man automatiskt statens mjölkko när man tjänar lite pengar.
Vet svenska högutbildade vänner som tjänar typ 45 000 i månaden (som de skattas ihjäl för) och kör någon leasad Volvo och tror att de lever "the high life" hahaha..
Är man ung och välutbildad skulle jag defintivt se USA som ett alternativ. Att slippa bli parasiterad på av svenska staten och kunna bygga upp en stabil ekonomi är inte fel.
Och NEJ.
Vi har inte GRATIS sjukvård, förskola, omsorg i Sverige.
Ni betalar genom näsan för en undermålig produkt via skattesedeln.