Metaetik

det är fel att mörda.

Humes lag:

• Att värderingar inte kan följa logiskt från empiriska fakta är en värdeteoretisk tes som ofta kallas för ”Humes lag”

• Tanken bakom denna ”lag” är att empiriska fakta och värderingar är logiskt åtskiljda och att därför inga normativa/värderande slutsatser kan härledas ur rena empiriska premisser

• Humes lag brukar ofta sammanfattas i slagordet: ”man kan aldrig kan härleda ett bör från ett är”. Men denna formulering är lite vilseledande då lagen normalt inte anses förbjuda följande härledning:
Premiss: Det är moraliskt fel att stjäla Slutsats: Alltså, man bör inte stjäla
Men notera att både premissen och slutsatsen är värdeomdömen!

• Följande formulering av Humes lag är då bättre:
”Värdeomdömen kan inte följa logiskt från enbart empiriska premisser”

Jämför:
Premiss 1: Den biologiska funktionen av sex är reproduktion (empirisk tes)
Premiss 2: Man bör endast göra saker som är i enlighet med dess biologiska funktion (värdeomdöme)
Slutsats: Därför är det fel att ägna sig åt sex i andra syften (värdeomdöme).

• Men inte heller denna formulering är helt oproblematisk eftersom det finns påståenden som varken är empiriska teser eller värdeomdömen:
Ex. ”Gud existerar”

• Bergström sluter sig därför till att följande formulering av Humes lag är den bästa:
”För att ett värdeomdöme skall kunna följa logiskt från en uppsättning premisser så måste minst en av dessa premisser självt vara ett värdeomdöme”

Humes lag som argument mot naturalismen;

• Om naturalismen vore korrekt så skulle värdeomdömen inte vara något annat än empiriska faktapåståenden och de skulle därför också kunna följa logiskt från rena sådana påståenden.

• Humes lag verkar därför svår att förena med naturalismen. Om vi köper Humes lag så måste vi nog förkasta naturalismen.

Den öppna frågans argument;

• Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom ”rätt”, ”fel”, ”bör”, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm eller uttryck.

• Om detta stämmer så kan vi sluta oss till att alla semantiska former av naturalism är felaktiga!

För att förstå argumentet måste vi först skilja mellan två olika typer av frågor:
1. Stängda frågor är sådana att svaret framgår av själva meningen hos orden i frågan. Ex: ”Är alla bröder manliga syskon?” är stängd för att ”bror” och ”manligt syskon” är synonymer
2. Öppna frågor är sådana att svaret inte framgår enbart av ordens mening.

•Anta att en naturalist föreslår att en värdeterm ”V” har samma mening som en naturlig term ”N”
- Ex: ”bra” har samma mening som ”orsakar njutning”

• Vi kan då fråga: ”Är allt som är N också V?”
- Dvs. vi kan fråga ”Är allt som orsakar njutning också bra?”

• Alla sådana frågor verkar öppna.

• Men om V och N hade haft samma mening – som naturalisten hävdar - så hade frågan varit stängd!
- Dvs. om ”bra” och ”orsakar njutning” hade haft samma mening så hade frågan ”Är allting som orsakar njutning också bra?” varit stängd.

• Slutsats: V och N har inte samma mening.


• Den öppna frågans argument visar att naturalismen som semantisk teori (teori om vad värdetermer betyder) är felaktig.

Men kanske skall naturalismen istället förstås som en teori som säger att värdeegenskaper är identiska med naturliga egenskaper och värdefakta är identiska med naturliga fakta?

• Argumentet biter inte på den senare
• Två termer kan referera till samma egenskap även om de inte har samma mening.

• Termerna ”vatten” och ”H2O” refererar till samma sak - vatten och H2O är identiska. Men termen ”vatten” har inte samma mening som termen ”H2O”.

• Frågan ”Är allt som är vatten verkligen H2O?” verkar också öppen, men det bevisar knappast att ”vatten” och ”H2O” inte refererar till samma sak!

• På samma sätt kan det då vara med en värdeterm ”V” och en naturlig term ”N”— de kan också referera till samma sak även om de inte har samma mening.

• Egenskapen att vara bra och egenskapen att orsaka njutning kan vara identiska även om termen ”bra” och uttrycket ”orsakar njutning” inte har samma mening.

Genom att utgå ifrån praktiska riktlinjer, såsom strävan mot en funktionell samhällsstruktur - bedöms mord som fel.

I andra sammanhang är det ju fullt ok att döda/mörda som i krig

Här ovan skriver du till exempel detta:



Detta skulle man ju kunna tolka som naturalism; som att vi med orden "det är fel att mörda" avser något i stil med "att mörda motverkar en funktionell samhällsstruktur".

Tolkar jag dig rätt då?