Citat:
Ursprungligen postat av
Faludjah
Fast landet enades ju av Ivan den frskrcklige och hade t.ex. vid stora oredan genomgtt tmligen uppslitande processer, trots det kom landet tillbaka som en stark makt, varfr skulle det vara annorlunda med Peter? Sverige frskte skra Polen, det verkade mest leda till att n fler trupper blev uppbundna i garnisonstjnster, faktum r ju att polackerna sjlva knappt verkar ha klarat av att skra upp landet vilket i frlningen ledde tills dess nedgng och slutgiltiga fall. Men polen till trots s r ju det fortfarande ett demografiskt undertag gentemot Ryssland. Sen om Sverige och Polen skulle bli s pass sammanvvda som stater r ju frgan hur mycket Sverige vi egentligen talar om. Majoriteten av dess invnare skulle ju vara polska katoliker
Preussen var redan p uppgng och hade besegrat Sverige och ruckat landet stormaktsstatus redan p 1660-talet, ven om landet kallades Brandenburg p den tiden. Den ekonomiskt mest intressanta biten av Pommern var redan i preussarnas hnder innan stora nordiska kriget inleddes om jag inte missminner. S fr Preussens del spelade kriget mindre roll. Fr ryssarna r det onekligen viktigt med srskilt de baltiska territorierna, men pong var snarare att ryssarnas lngtan till havet inte kunnat stoppas av Sverige, mjligen frsinkas men knappast stoppas. Stora nordiska kriget bevisar ju i ngon mening att Ryssland som stod infr kaos och interna stridigheter vid 1600-talets brjan hundra r senare vinner ett segdraget krig mot Sverige, trots att Sverige varit en stormakt som aktivt frskt befsta sin position och trots att Ryssland inte hade de vstliga hamnarna i Baltikum (i vart fall i krigets brjan) s kunde landet uppbda den styrka som krvs fr att ven efter att dess allierade slagits ut besegra Sverige. Det samma gller egentligen situationen du nmner avseende handel, under hela 1600-talet mer eller mindre var Ryssland utestngd frn stersjn, under ungefr halva 1600-talet kunde svenskarna ta ut massiva tullar p stersjhandeln genom sina besittningar i Pommern (och innan dess ven en tillfllig ockupation av Preussen). Med andra ord, de omstndigheter du nmner var mer eller mindre de omstndigheter som rdde infr och under stora nordiska kriget, det gick nd inte svenskarnas vg. Som Ankdamsman nmnde, det r tmligen imponerande att Sverige hll ut s lnge givet rdande situation. Att Sverige skulle vinna finns knappt p kartan och om s skulle ske r det ganska tveksamt att den ordningen skulle kunna behllas i lngden.
Givetvis blir det svrt att tnka sig varje tnkbart scenario, fjrilsvingarnas effekt och allt det dr. Men jag har svrt att se ngot scenario dr Sverige fortstter vara ett skandinaviskt land med en skandinaviskt befolkning och samtidigt behller sin stormaktsposition genom hela 1700-talet. Deterministiskt och deterministiskt, det handlar vl snarare om det rimliga antagandet. Vldigt lite talar fr att Sverige a) kunde vinna stora nordiska kriget och b) ven om s skedde i lngden kunde behlla sin position som stormakt. Demografiskt och ekonomiskt var landet inte lika stort som Preussen och Ryssland var var fr sig, militrt hade Sverige frvisso gjort stora framsteg men Preussen kan knappast psts ha legat s lngt efter vad gller militra framsteg. Att Sverige skulle kunna fortstta att bygga sin stormaktsposition p en effektiv statsfrvaltning som kan mobilisera en strre del av sin relativt andra makter mindre ekonomi och p s stt dra jmt eller till och med utmanvrera sin konkurrenter r tveksamt. Med andra ord, s fort Preussen och Ryssland fr en statsfrvaltning som r mer effektiv kommer det svenska vertaget att knappas in fr att sedan springas om, ven om Sverige skulle ha ftt till ett bra fredsavtal med ryssarna efter Narva. Gr vi in i 1800-talet och industrialiseringen blir det nnu svrare eftersom tillgngen p kol r rtt dlig fr Skandinaviens del varfr Tyskland/Preussen ndock kommer ha en stor frdel avseende tidig industrialisering, fr att inte tala om Ryssland (dr frvisso industrialiseringen gick lngsamt men kompenserades av en stor folkmngd).
ven om Sverige frlorade i det sknska kriget fick Brandenburg-Preussen nstan ingenting fr det. Ludvig XIV mer eller mindre dikterade en fred r 1679 dr Sverige frlorade ngra tmligen ointressanta omrden lngs stsidan av Oder och ut mot havet. Brandenburgarna blev asfrbannade, fr de hade bespetsat sig p att f hela Vorpommern frutom Rgen, som skulle bli danskt. Resultatet var ytterligare en av de hndelser som visade fr landet att man i Europa behvde bevpna sig till tnderna fr att folk skulle lyssna.
I den mn Hinterpommern drfr var rikare n Vorpommern - svenska Pommern - mste det mer eller mindre ha varit s redan frn brjan, d Pommern delades mellan Sverige och Brandenburg.
Hr r en karta.
https://alchetron.com/Swedish-Pomerania
De ljusgrna omrdena till hger r de som Sverige frlorade 1679. Den viktigaste staden i omrdet var helt klart Stettin, och r vl fortfarande det. Ngot lustig realia dr r att enligt Oder-Neisse-linjen borde staden idag vara tysk, men efter andra vrldskriget fick Polen staden nd.
ven om Sverige frlorade i det sknska kriget var landets byrkrati fortfarande mer avancerad n grannlndernas, och nr det stora nordiska kriget brjade var den svenska armn avsevrt strre n Brandenburg-Preussens. r 1713 hade Preussen en arm p 40 000 man, som var mindre n vad Sverige hade i fredstid. Befolkningsmssigt fanns det ocks fler invnare i det svenska vldet fram till freden i Nystad, n vad det fanns i Preussen.
Nr Fredrik den store blev kung r 1740 hade dock hans fader expanderat armn upp emot 80 000 man. Den Preussiska ekonomin under den tiden - fram emot 1740 - var p runt 7 miljoner daler, och som jmfrelse lg den svenska ordinarie runt r 1700 p 4,5; om jag minns rtt. Vinner Sverige frlorar Preussen inkomster frn handeln frn Stettin, och skulle med en svensk vinst inte ha samma ekonomi.
En sak att tnka p r att en svensk segerfred hade inneburit att Pskov och Novgorod hade blivit svenska stder. Man ville ocks f Kurland mot att Polen fick tillbaka omrden som ryssarna hade haft sedan 1656 eller s. Utver det vill svenskarna frsts tppa till all rysk handel med Europa. I ngot scenario hade drfr ven Archangelsk blivit svenskt.
I det svenska drmscenariot hade ocks Polen frblivit en svensk allierad, kung Stanisław var ju tillsatt med hjlp av svenska gevr.
En annan aspekt r att svenskarna strvade efter likriktning i provinser, dr de ville skapa svenska regler i Livland. Hade Sverige vunnit r det mjligt att vi hade ftt se nya landskapsregementen dr, och i Estland och Ingermanland.
Allt nog - hade det gtt s som Kalle Dussin ville, hade Sverige r 1740 haft en avsevrt bttre position n vad Sverige hade r 1700, och ltt varit i en position att slss med Preussen.
Funderingar kring kolgruvor r intressanta, men industrialismen ligger fortfarande en bra bit in i framtiden. Med en svensk seger r det fullt mjligt att Preussen aldrig blir det land som enade Tyskland, eller att Polen aldrig blir oppkkat av andra makter, eller tminstone att svenskarna d snor t sig stora landomrden.
Ser man p det befolkningsmssigt i stort bodde det r 1700:
14 M i Ryssland
9 M i Polen-Litauen
2,5 M i Sverige
2 M i Brandenburg-Preussen
En rysk frlust skulle ocks ha givit dem en lgre siffra, och kanske ett bevis fr att Peters ider inte var bra.
Vad jag tror hade hnt var att svenska hrskare hade haft lystmte p nnu mer. Det hade givit upphov till andra krig. Om man tnker sig Fredrik den stores alla krig, hade det i en sdan situation tydligt handlat om att svenskar hade velat ervra Ostpreussen och Hinterpommern frn dem.
Fr att sga det kort jag tror inte att situationen r 1700 automatiskt medfrde den senare utvecklingen, och om man bara gr tillbaka ngra r har vi en annan hndelse, nmligen valet av polsk kung, dr en fransk prins - Conti - valdes, men inte var vldigt intresserad. Med honom p tronen hade det frmodligen aldrig ens blivit ngot krig mellan Polen och Sverige. En fransk prins hade sysslat med att anfalla de lnder som hyrde ut sina soldater till sterrike, de frenade provinserna och det som skulle komma att bli UK.
