Citat:
Ursprungligen postat av
smoerrebom
Vad har ni för mål på oljan egentligen? Jag har mkt sämre koll på detaljer kring oljebranschen jmf med PM och uran. Jag tänker att historiskt har det varit och peakat kring 100 USD ett par ggr och sen skruvas kranarna på, det är normalt inget som tar flera år att återställa. Jag har ingen ambition att pricka någon topp perfekt med ppm här utan är inne på att plocka hem någon stans däromkring
Vi är i ett annat läge nu än 2010-2014 då oljan låg runt 100 USD/fatet. Vi slår just nu rekord i efterfrågan på olja med ganska exakt 100 miljoner fat per dag. Det är ganska precis samma som denna perioden innan pandemin och då är efterfrågan på olja från flyget ner 3 miljoner fat jämfört med 2019.
• OPEC+ har stora problem idag med att möta kvoterna från de månadsvisa höjningarna på 400000 fat. Flera länder, speciellt de afrikanska medlemmarna har helt enkelt inte kapacitet att öka produktionen för att inte tala om Venezuela. Det är inte bara att skruva på kranen, ett konventionellt oljefält tappar 6-10% i produktion per år. Det måste därför plöjas in pengar konstant för att hålla igång produktionen. Det är inte bara att öka farten på pumpjacken eller vrida lite på kranen. OPEC+ har överlag inte ens spenderat de pengar som behövs för att behålla produktionen platt. I stora delar av OPEC+ har man statsbudgetar som är beroende av oljepengar. När oljepriset sedan dök höll man tillbaka kapitalinvesteringar för att flöda tillbaka pengarna till statskassan för att inte åka på ännu en Arabisk vår (i skithål som Saudiarabien, Oman, tidigare Venezuela mm får folket gratis välfärd betald med oljepengar mot att de accepterar diktaturkleptokratin). Med nuvarande ökning i efterfrågan på olja kommer OPEC+ i slutet på detta år eller tidigt nästa få slut på extrakapacitet officiellt. 2021 missade OPEC+ sitt mål med i genomsnitt 0,8 miljoner fat per dag:
https://www.reuters.com/business/energy/opec-output-misses-cost-almost-21-bln-lost-revenue-2021-data-show-2022-02-01/
• I USA var shale-oljan aldrig riktigt lönsam när kapitalkostnader inkluderades under oljeboomen 2010-2014. En shale-brunn tappar i snitt 30% i kapacitet per år och måste frackas om eller överges efter bara några år. Måste vara bra med olja i det borrhålet för att det ska återbetala sig. De flesta fält som togs i produktion var i realiteten aldrig lönsamma, i alla fall inte de som kom sent i produktion i takt med att fälten blev sämre allt eftersom. Potentiellt så mycket som 500 miljarder USD gick upp i rök i avskrivningar och kreditfallissemang efter 2014. Det råder därför en annan nivå av konservatism i USA den här svängen, det kommer att borras allt mer, men det blir inga 5-10 miljoner fat som kommer flöda upp ur frackbrunnarna. Kapitalägarna vill ha tillbaka sina investeringar den här gången och inte bli brända igen av giriga oljebolag och fokus ligger nu på att behålla produktionen och istället skifta tillbaka kassaflödet till långivare och aktieägare i takt med att oljepriset stiger. Ingen av de nordamerikanska oljebolagen planerar några större utbudsökningar. Jättarna som Chevron och Exxon ska snarare pga ESG mandat minska produktionen.
• Fjantiga politiker, ESG i en mix med COVID och låga oljepriser har fått kapital att lämna fossila bränslen. Det finns betydligt mindre kapital i branschen vilket ger mindre prospektering, utbyggnad och produktion. De senaste åren har betydligt mer olja producerats än vad nya reserver har tillkommit. Det tar 5-10 år att hitta, bygga ut och få ett nytt fält i produktion lite beroende på jurisdiktionen, konventionaliteten samt on eller offshore. Så effekten av strypandet av kapitalet i branschen som började för 7 år sedan började ses först för ett par år sedan.
• U-världen utvecklas i en helt galen takt. Just nu förbrukar världen 100 miljoner fat per dag. Genomsnittliga invånaren i tredje världen förbrukar ca 2 fat olja per person år. Tredje världen kommer att växa med minst 2 miljarder människor till 2050. Säg 1 miljard människor till fram till 2035, bara det är 1 miljard x 2 fat / 365 dagar = 5,5 miljoner fat per dag. Lägg till att vi i EU t.ex. förbrukar ca 10 fat per person och år. Tänk alla runt om i världen som blir medelklass med bil, flygresor och importerade varor. Bara en ökning av konsumtionen av olja i tredje världen med ett halvt fat per person skulle öka världsförbrukningen med över 5 miljoner fat per dag. Elektrifieringen kommer aldrig att kompensera för ovanstående inom de närmaste 10-20 åren. Dessutom leder elektrifieringen till ökad efterfrågan på just olja och gas till produktionen. Faktum är att olja kommer att användas i olika former hela min livstid (jag är mellan 30 och 40). Vi i västvärlden har ett alldeles för stort Väst-perspektiv. I stora delar av världen kommer man inte kunna installera någon Tesla-snabbladdare inom väldigt många år. De byter istället ut åsnan mot en bensindriven motorcykel eller begagnad dieselbil.
Förutsatt att det inte blir en global krasch kommer efterfrågan på olja öka medan gapet mellan tillgång och efterfrågan bara ökar på ett sätt vi inte sett sedan 70-talet. Detta kommer att trycka upp priset på olja långt över 100 USD per fat. Världen klarade ett pris på 100 USD bra under flera år, det är ungefär 110 USD idag inflationsjusterat. Utbudet är betydligt tightare nu och världen har betydligt mer pengar som flyter runt nu. Dessutom finns det inget reellt alternativ till olja och kommer inte att finnas under väldigt många år. Skulle det bli en större krasch kommer det bara leda till ännu mindre investeringar i olja vilket kommer att leda till ett ännu mindre utbud när vi kommer ur den kraschen.
De ökande priserna och det politiska trycket kommer leda till att prospekterandet, utbyggandet och arbetet med att öka produktionen kommer att ta fart igen. Tredjevärlden skiter fullständigt i ESG och koldioxidutsläpp, de vill köra förbränningsmotorer, AC, ha elbelysning och få vård. Våra politiker kommer skita i ESG och koldioxidutsläpp när de röstas bort pga för dyr energi (dagens gnäll är bara en smekning jämfört med vad som kommer om oljan kostar 200 USD/fatet). Sist men inte minst kommer de stora pensionsfonderna att skita i ESG och koldioxidutsläpp när kapitalet flödar ut pga att pensionssparare inte vill stå kvar på perrongen och få lägre pension pga en massa ESG trams. Det kommer därför att bli en boom i oljeservice och exploatering som i sin tur leder till mindre produktionsökningar i närtid och större ökningar med tiden, men det är 5-10 år bort. Det är viktigt att komma ihåg att det är en direkt korrelation mellan fossila bränslen och ökad livslängd och förbättrad hälsa. Trots allt snack om global uppvärmning har aldrig så få människor dött i naturkatastrofer som nu.
Men är inte ovanstående redan inprisat då kan man ju tänka? Nej, nästan alla oljebolag är idag prissatta som om oljan kostar och kommer fortsätta kosta 60-70 USD. Dessutom värderas sällan resurser längre bort än 5-10 år (är som att marknaden tror att vi kommer sluta med olja 2030). Det går därför att köpa oljebolag som med ett oljepris på 70 USD har EBITDA/EV på 4, dvs marknaden sätter inget större värde på alla reserver över 4 år.
Då jag skiter i ESG och allt sådant trams och vill maximera min avkastning har jag spelat det såhär:
• Jag investerade i producenterna 2020 och har allt eftersom köpt på mig mer. Har växlat vissa bolag mot andra samt kraftigt bantat min position i Gazprom men aldrig tagit pengar från min portfölj av producenter. Nu 2022 kommer utdelningarna ta fart på riktigt med direktavkastningar på 6-10% plus massiva återköp.
• Sedan i höstas har jag börjat investera allt mer i oljeservice, geoservice, prospektering och borrföretag. Denna sektorn är helt utbombad efter att många av bolagen genomgått rekonstruktion de senaste åren. Dessutom verkar ju marknaden som sagt inte ha förstått att vi måste öka oljeproduktionen för att inte världens ekonomi ska totalkollapsa efter en längre period med ett oljepris på 200+ USD/fat. Det har redan börjat med ökande rater och beläggning, men det kommer att bli en jävla islossning här när oljan lägger sig stadigt över 100 USD.
• Om några år när producenterna badat tillräckligt i pengar och kapitalet flödat tillbaka i stor skala och skickat upp värderingarna till mer normala nivåer baserade på 120 USD olja då börjar jag skala ur. Troligtvis in i kol och tobak, men det kan ju vara något annat hett som gäller då (livsmedel, Indien och vapen börjar se allt mer spännande ut).
• Sista fasen då säljer jag oljeservice och köper bear-certifikat i olja och inväntar kraschen.
En dyrköpt läxa.
