Citat:
Ursprungligen postat av
villevilsen
Min fru har inte samma oro. Den ligger enbart hos mig.
Den grundar sig i att jag har en halv miljon mindre pengar att bidra med.
Varför? Jag var fast i en depression som i sig ledde till spelmissbruk på fotboll. Det var med mig länge och var något jag dolde.
För snart 2 år sedan berättade jag för min fru om allt, och då vände det.
Stängde av mig från allt spel på obestämd tid, men känslan av ångest och skam sitter kvar. Det känns som om att det snedsteget kommer sitta fast i mig till dess jag dör.
Det är ju en positiv sak att jag tar avstånd från det, men det är negativt att ångesten sitter kvar.
Tror det är stressen att "komma ikapp" allt jag spolat bort som är grundorsaken till min oro idag.
Sluta böla och ta av dig offerkoftan. Om du inte spelar bort dina pengar och ni båda är friska så finns inget att oroa sig för. Klart det är tufft med första barnet och speciellt tvillingar, antar att det är därför du också är hemma första tre månaderna. Men ni har väl familj som kan hjälpa till?
Om allt som går ut varje månad är 24k och ni båda tjänar 42k i månaden så säger det sig själv att ni kommer klara er. Er föräldrapenning kommer hamna på högstanivån och har ni även föräldralön från arbetsgivare tex så kommer ni landa på ca 25k var netto.
