Läs från det fetade nedan om ni tycker komtexten är oviktig. Annars:
Jag är ateist och tror absolut inte på gud men ser det som en utmaning att komma fram till ett argument med en så liten konflikt mellan religiösa och ateister som möjligt.
Många religiösa har helt enkelt för dåliga argument och hävdar för mycket, med ofta stort underhållningsvärde.
Utöver utmaningen att försöka göra ens meningsmotståndares argument bättre än de själva kan göra dem för att kunna identifiera de riktiga konfliktytorna mot sin egna hållning, så har jag även ett intresse för sekulär humanism och hur dess förespråkare tänker sig att en sådan moral ska se ut och appliceras.
Detta med hänsyn till individuella situationer med dess faktorer, ett samhälles bästa gentemot individens och allt som hör därtill likt vilka faktorer som ska värderas hur i en kontext helt utan tro.
Det finns uppenbara problem med moral från religion men det finns ännu inga problemfria sekulära alternativ som kan appliceras på alla nivåer i alla kontexter, där man uteslutit tro men som alla ändå kan delas av alla.
Läs gärna först vad jag tänkte högt om i en tidigare tråd i ämnet.
(FB) Är en "Darwinistisk existens" av gud "sann" och "verklig" i någon mening?
Vad tänker ni om det här?
Logik existerar utanför rum och tid.
Att någonting är sig självt och inte någonting annat, x=x eller liknande, är logiska slutsatser som är "sanna" oavsett om det finns medvetanden, materia, rum eller tid.
Logikens giltighet är inte bunden till partiklar, fält eller krafter så som naturlagarna.
Vårat universum går att förstå och våra liv går att orientera sig igenom med logik.
Även när någonting i universum verkar ologiskt och icke-intuitivt likt t.ex. kvantmekanik så kan vi använda logik för att identifiera vad som är logiskt trots att det inte är intuitivt.
Liv från död materia kan uppstå i vårt universum.
Intelligent liv kan utvecklas genom logiska mekanismer likt evolution här i vårt universum.
Intelligent liv kan förstå och applicera logik.
Dawkins säger att man inte kan skilja på gener och fenotyp. Överlevnaden av gener till nästa generation beror på hur väl fenotypen är anpassad för den yttre världen.
Den yttre världen styr vilken fenotyp gener ger upphov till som överlever.
Beteenden som yttras motoriskt såväl som interna kognitiva, neurologiska funktioner ärvs.
Djur och insekter behöver inte uppfostras och sällan ens träna på det som den specifika arten behöver göra genom livet.
Dawkins har lagt fram konceptet om "förlängd fenotyp".
Information i gener styr interna, neurologiska processer hos fenotypen som denna yttrar motoriskt.
Det som är naturligt för en art att skapa, likt en spindels spindelnät, fåglars bon, gnagares underjordiska tunnlar, bävrars dammar och allt sådant är vad som är den förlängda fenotypen.
Information om ett spindelnät finns alltså i spindlars gener.
Människor har evolutionärt utvecklat ett koncept av gudar, vilket är ett koncept som varit av stor betydelse inom de flesta aspekter av människans historia.
Den yttre världen är det som överlevnaden av gener beror på, där människor med alla deras egenskaper är en möjlig logisk följd från vårt universum.
Människors gudskoncept har lett till skapelser likt statyer liksom böcker innehållandes information från varierande grader av gilltig applicerad logik i kombination med våra andra egenskaper som den logiska yttre världen med dess innehåll, egenskaper och lagar har utsatt våra gener för att selektera evolutionärt.
Bibeln, som ett av många exempel, är en förlängd fenotyp.
Informationen i bibeln kommer från mänskligt tolkad information hos den yttre världen, tillsammans med mänskliga interna egenskaper vilka är anpassade efter den yttre världen.
Bibelns första mening definierar gud, där denna mening slutar med att "ordet är gud".
Ordet "logos" betyder också "ord", men även "jag säger", där Jesus vanligen tillskrivs benämningen "logos" då han är den som säger "guds ord" till oss människor.
Inom syllogismen, logiken och därifrån även vetenskapen så bedömer man två saker i ett argument för att bedöma om dess slutsats är sann, där "sann" betyder "maximalt säker".
Man bedömer om argumentets struktur är giltigt och man bedömer om premisserna är sanna.
Ett giltigt argument med sanna premisser är t.ex.:
"Alla människor dör.
Archimedes är en människa.
Archimedes kommer att dö."
Den första premissens giltighet är sann som i maximalt sannolik då det överensstämmer med verkligheten historiskt. Det är en observation.
Argumentet är giltigt då slutsatsen är en logisk följd från premisserna. Om alla dör så kommer någon som tillhör gruppen "alla" också att dö.
Detta går att formulera visuellt med Venndiagram, matematikt med gruppteori och språkligt med argument.
Alla argument, språkliga som matematiska liksom visuella bedöms av logik.
All logik med dess argument och premisser bygger på axiom.
Sanningen från orden beror på om det man säger är logiskt och om orden är sanna.
En slutsats är maximalt sannolik om argumentets struktur är logisk och dess premisser är maximalt sannolika.
Om Gud är ordet och Jesus säger ordet och universum med allt därinom med dess egenskaper är logiska så bedöms giltigheten i logikens slutsatser från dess axiom, liksom Jesus ords giltighet bedöms utifrån huruvida man accepterar premissen att gud är sann eller ej.
Om gud är axiomet logiken vårt universum bygger på så är det detsamma axiomet som gör att vi ser logikens axiom som logiska, då universums logik är vad vi bedömer maximal sannolikhet från utefter då vi har historisk erfarenhet från vår omgivning. Vår förståelse av vad som är logiskt kommer från den yttre världen, vilken i sin tur har en logik som tillåter liv och har format oss.
Med denna tolkningen så kan det aldrig finnas något motsatsförhållande mellan religion och vetenskap.
Vetenskapen kommer då använda logik för att påpeka Russels tekanna, Occhams rakkniv och ickefalsifierbarheten i att gud skulle vara axiomet efter vilket logikens axiom bedöms som så.
Samtidigt kan vetenskapen aldrig motbevisa detta.
Religiösa har kvar allt om att gud är utanför tid och rum, finns överallt, är allvetande, allsmäktig, kan hävda att detta var det universum som leder till mest godhet och kan se vår förmåga att förstå guds logik som kunskapen att bedöma vad som logiskt innebär mest godhet.
Religiösa behöver då inte acceptera att bevisbördan att påvisa guds existens läggs på dem då även vetenskapens logiska axiom tas som gällande genom konvention eftersom de visat sig stämma historiskt, vilket skulle göra frågan till en pragmatisk sådan.
Så logikens axiom är axiom på samma sätt som det som sägs är sant om orden som sägs är sanna och det är logiskt.
Premissen är maximalt sannolik om den varit historiskt gällande och argumentet är giltigt om slutsatsen är en logisk följd från premisserna, där logikens axiom är maximalt sannolik om den varit historiskt gällande.
Ordet är gud vilket Jesus som är logos säger. Logikens axiom avgör vad som är sannolikt.
Gud är axiomet som logikens axiom gett oss historisk erfarenhet av från den yttre världen, vilken har format oss med förmåga att dra logiska slutsatser från historisk erfarenhet för att identifiera den yttre världens logiska axiom.
Jag är ateist och tror absolut inte på gud men ser det som en utmaning att komma fram till ett argument med en så liten konflikt mellan religiösa och ateister som möjligt.
Många religiösa har helt enkelt för dåliga argument och hävdar för mycket, med ofta stort underhållningsvärde.
Utöver utmaningen att försöka göra ens meningsmotståndares argument bättre än de själva kan göra dem för att kunna identifiera de riktiga konfliktytorna mot sin egna hållning, så har jag även ett intresse för sekulär humanism och hur dess förespråkare tänker sig att en sådan moral ska se ut och appliceras.
Detta med hänsyn till individuella situationer med dess faktorer, ett samhälles bästa gentemot individens och allt som hör därtill likt vilka faktorer som ska värderas hur i en kontext helt utan tro.
Det finns uppenbara problem med moral från religion men det finns ännu inga problemfria sekulära alternativ som kan appliceras på alla nivåer i alla kontexter, där man uteslutit tro men som alla ändå kan delas av alla.
Läs gärna först vad jag tänkte högt om i en tidigare tråd i ämnet.
(FB) Är en "Darwinistisk existens" av gud "sann" och "verklig" i någon mening?
Vad tänker ni om det här?
Logik existerar utanför rum och tid.
Att någonting är sig självt och inte någonting annat, x=x eller liknande, är logiska slutsatser som är "sanna" oavsett om det finns medvetanden, materia, rum eller tid.
Logikens giltighet är inte bunden till partiklar, fält eller krafter så som naturlagarna.
Vårat universum går att förstå och våra liv går att orientera sig igenom med logik.
Även när någonting i universum verkar ologiskt och icke-intuitivt likt t.ex. kvantmekanik så kan vi använda logik för att identifiera vad som är logiskt trots att det inte är intuitivt.
Liv från död materia kan uppstå i vårt universum.
Intelligent liv kan utvecklas genom logiska mekanismer likt evolution här i vårt universum.
Intelligent liv kan förstå och applicera logik.
Dawkins säger att man inte kan skilja på gener och fenotyp. Överlevnaden av gener till nästa generation beror på hur väl fenotypen är anpassad för den yttre världen.
Den yttre världen styr vilken fenotyp gener ger upphov till som överlever.
Beteenden som yttras motoriskt såväl som interna kognitiva, neurologiska funktioner ärvs.
Djur och insekter behöver inte uppfostras och sällan ens träna på det som den specifika arten behöver göra genom livet.
Dawkins har lagt fram konceptet om "förlängd fenotyp".
Information i gener styr interna, neurologiska processer hos fenotypen som denna yttrar motoriskt.
Det som är naturligt för en art att skapa, likt en spindels spindelnät, fåglars bon, gnagares underjordiska tunnlar, bävrars dammar och allt sådant är vad som är den förlängda fenotypen.
Information om ett spindelnät finns alltså i spindlars gener.
Människor har evolutionärt utvecklat ett koncept av gudar, vilket är ett koncept som varit av stor betydelse inom de flesta aspekter av människans historia.
Den yttre världen är det som överlevnaden av gener beror på, där människor med alla deras egenskaper är en möjlig logisk följd från vårt universum.
Människors gudskoncept har lett till skapelser likt statyer liksom böcker innehållandes information från varierande grader av gilltig applicerad logik i kombination med våra andra egenskaper som den logiska yttre världen med dess innehåll, egenskaper och lagar har utsatt våra gener för att selektera evolutionärt.
Bibeln, som ett av många exempel, är en förlängd fenotyp.
Informationen i bibeln kommer från mänskligt tolkad information hos den yttre världen, tillsammans med mänskliga interna egenskaper vilka är anpassade efter den yttre världen.
Bibelns första mening definierar gud, där denna mening slutar med att "ordet är gud".
Ordet "logos" betyder också "ord", men även "jag säger", där Jesus vanligen tillskrivs benämningen "logos" då han är den som säger "guds ord" till oss människor.
Inom syllogismen, logiken och därifrån även vetenskapen så bedömer man två saker i ett argument för att bedöma om dess slutsats är sann, där "sann" betyder "maximalt säker".
Man bedömer om argumentets struktur är giltigt och man bedömer om premisserna är sanna.
Ett giltigt argument med sanna premisser är t.ex.:
"Alla människor dör.
Archimedes är en människa.
Archimedes kommer att dö."
Den första premissens giltighet är sann som i maximalt sannolik då det överensstämmer med verkligheten historiskt. Det är en observation.
Argumentet är giltigt då slutsatsen är en logisk följd från premisserna. Om alla dör så kommer någon som tillhör gruppen "alla" också att dö.
Detta går att formulera visuellt med Venndiagram, matematikt med gruppteori och språkligt med argument.
Alla argument, språkliga som matematiska liksom visuella bedöms av logik.
All logik med dess argument och premisser bygger på axiom.
Sanningen från orden beror på om det man säger är logiskt och om orden är sanna.
En slutsats är maximalt sannolik om argumentets struktur är logisk och dess premisser är maximalt sannolika.
Om Gud är ordet och Jesus säger ordet och universum med allt därinom med dess egenskaper är logiska så bedöms giltigheten i logikens slutsatser från dess axiom, liksom Jesus ords giltighet bedöms utifrån huruvida man accepterar premissen att gud är sann eller ej.
Om gud är axiomet logiken vårt universum bygger på så är det detsamma axiomet som gör att vi ser logikens axiom som logiska, då universums logik är vad vi bedömer maximal sannolikhet från utefter då vi har historisk erfarenhet från vår omgivning. Vår förståelse av vad som är logiskt kommer från den yttre världen, vilken i sin tur har en logik som tillåter liv och har format oss.
Med denna tolkningen så kan det aldrig finnas något motsatsförhållande mellan religion och vetenskap.
Vetenskapen kommer då använda logik för att påpeka Russels tekanna, Occhams rakkniv och ickefalsifierbarheten i att gud skulle vara axiomet efter vilket logikens axiom bedöms som så.
Samtidigt kan vetenskapen aldrig motbevisa detta.
Religiösa har kvar allt om att gud är utanför tid och rum, finns överallt, är allvetande, allsmäktig, kan hävda att detta var det universum som leder till mest godhet och kan se vår förmåga att förstå guds logik som kunskapen att bedöma vad som logiskt innebär mest godhet.
Religiösa behöver då inte acceptera att bevisbördan att påvisa guds existens läggs på dem då även vetenskapens logiska axiom tas som gällande genom konvention eftersom de visat sig stämma historiskt, vilket skulle göra frågan till en pragmatisk sådan.
Så logikens axiom är axiom på samma sätt som det som sägs är sant om orden som sägs är sanna och det är logiskt.
Premissen är maximalt sannolik om den varit historiskt gällande och argumentet är giltigt om slutsatsen är en logisk följd från premisserna, där logikens axiom är maximalt sannolik om den varit historiskt gällande.
Ordet är gud vilket Jesus som är logos säger. Logikens axiom avgör vad som är sannolikt.
Gud är axiomet som logikens axiom gett oss historisk erfarenhet av från den yttre världen, vilken har format oss med förmåga att dra logiska slutsatser från historisk erfarenhet för att identifiera den yttre världens logiska axiom.