Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Som det står, den lilla trion experter såg ett 15 sekunders klipp där det såg ut som om det kunde vara ett hål till. Är dom ens säkra på att det är ett hål dom sett, det låter inte så.
Slutsatserna baserar sig inte på någon noggran analys, och de nedtecknade anteckningarna har ingen officiell status.
Vi får nog vänta och se, och fokusera på en större kompletterande underslkning utav vraket utifrån och inifrån samt även uppmärksamma de övriga detaljer och skador som lämnats åt sidan utav liknande "experter".
Alla skador som uppkommit på rampen mellan 1996-2008 tex, som tyder på att den öppnats och stängts. Inget ska lämnas åt slumpen vid en ny utredning. Och man behöver vara försiktigt med vilka "experter" man har vid bordet.

Så mycket ändrar det inte, även om man kan starkt invända mot dokumentärens redovisning av fakta. Det har varit klart från början att det är mycket möjligt att hål i fartygsskrovet kommer från belastningar som när fartyget träffade botten.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/va...estonia-filmen

Linus Andersson var dokumentärens expert och ansåg alltså i artikeln som föregick avslöjandet i estnisk media av ett andra hål att det kunde röra sig om en sten på botten eller en kollision med något och att saken borde undersökas förutsättningslöst. Andersson uppger att han ansåg att hålen på skrovet tågade olika karaktär.

Att nya undersökningar vore bra är ju de flesta överens om här i tråden.

Att ett hål som uppkommer i skrovet innan fartyget sjunker skulle kunna leda till att den skadan blir mer omfattande vid nedslaget på botten är också en möjlighet, förmodar jag.

Eller belastningsskada när fartyget ligger snett eller på sidan
Ett fartyg är dimensionerat för att stå på " kölen "
jfr Hogging and Sagging

kanske fungerar --> https://www.researchgate.net/figure/...fig2_228891097

När fartyget ligger snett eller på sidan i grov sjö uppkommer lastfall som inte var tänkta skulle uppkomma.
Att Jan Heweliuz tålde det kan bero på att det gick snabbare slå runt + att det var starkare för sidolaster.

Inte säkert Estonia klarade det .Och när de sprickorna går kan det bli stora ljudbangar om det var tre smällar är det för mig troligt i så fall att det finns en till spricka ngn stans
Nu är det väl mest troligt att dom kommer på styrbordssidan men det är inte helt omöjligt att det finns på babordssidan också som då aldrig kan inspekteras med mindre man lyfter fartyget.

En spricka uppkommer ( helst ) när det finns draglast i plåten
Förenklat tänkt
Om fartyget ligger på sidan 90 grader på styrbordssidan + kommer " den 7 e vågen " eller i varje fall en stor som ger fören en körare pressar upp denna.
Masströgheten på skrovet vållar ett böjande moment runt en Horisontal axel ( förenklat igen )
och då en last som fartygskonstruktören aldrig hade anledning att dimensionera för.
Fartyget skulle ju aldrig ligga på det viset i sjön.

Och där känns det som att konstruktören kan klara frisak , om man seglar " utan gummipackning " i fronten med hög fart och girar åt fel när man äntligen fattar att detta håller på att gå åt h..e

Vet inte om det var ironi att kaptenen skulle ha medalj.

Lite OT men den mannen borde, om det inte redan skett, tilldelas en förtjänstmedalj av högre valör. En sann ledare.


En ledare en Kapten med lite Cojones hade vid kajen sagt efter drämt knytnäven på skrivbordet konsistent med inspektionen som påstås ha förevarit Innan
Har ni ingen packning i fronten -- och skev lucka --- knarklangare i manskapet . Inte vill fixa det då kan ni fan ta mig hitta ngn annan som kastar loss seglar med öppet bak för att vattnet skall rinna ut..
Jag gör det inte ADJÖ

Sjofartstidningen

Ytterligare hål i Estonia
Det finns inte bara ett hål i styrbords sida på Estonia. Detta framgår av ett inofficiellt dokument som Estlands regering nyligen har publicerat.

Estlands regering har på sin webbsajt publicerat en promemoria där experter från bland annat Tallinn University of Technology (TalTech) kommenterar det videomaterial de fick ta del av innan den nya dokumentärserien om Estonia släpptes på streamingtjänsten Dplay. Estniska regeringen påpekar att kommentarerna nedtecknades omedelbart efter att experterna hade sett videon och att slutsatserna inte baserar sig på någon noggrann analys. Rapporten uppges inte heller ha någon officiell status.

Horisontell skada
Inofficiellt fick expertgruppen helt kort även ta del av råmaterial som filmats med en ROV och som inte publicerades i dokumentären. De påpekar att detta innehöll ytterligare viktiga bevis. Havsbottnen var klart synlig och i åtminstone en del kan man se en samling av större stenar. Även stenhögar som dumpades på vraket efter haveriet kan skönjas på videon, enligt rapporten.

Vad det handlar om är att det granskade videomaterialet visar att det finns ytterligare ett horisontellt hål i styrbordssidan på Estonia, förutom det hål som skapat sensation efter att dokumentärens innehåll offentliggjordes.

Det ”nya” hålet finns längre akterut på styrbords sida, i den aktre änden av texten ”ESTLINE”. Den långsträckta, horisontella skadan finns, enligt en bild i rapporten, precis under den första bokstaven E i texten och sträcker sig akter om denna. I denna skada har bordläggningen rivits upp. Enligt uppgifter i estnisk media skulle hålet vara uppskattningsvis några meter långt och flera tiotals centimeter brett.

Ingen kollision
De estniska experterna konstaterar även i sin rapport att det är osannolikt att det hål som avslöjades i dokumentären kan ha förorsakats av en kollision på havsytan. I så fall skulle det objekt som kolliderade med Estonia ha rört sig akterifrån på en kurs med 45 graders vinkel i förhållande till Estonias. Dess fart skulle också ha varit högre än Estonias.

Däremot anser experterna att en möjlig förklaring skulle vara att vraket kom i kontakt med ett objekt under vattnet som en sten på havsbottnen. Fartygets massa på 12.000 ton var betydligt större än den kalkylerade kraft på 500–1.000 ton som skulle ha krävts för att orsaka en skada som denna.

Ändrar inte slutsatsen
Oberoende av scenario, skulle inte storleken på den i dokumentären presenterade skadan kunna vara orsaken till att fartyget sjönk inom den kända tidsramen, slår experterna fast.

Vidare menar de att fynden inte omkullkastar de slutsatser som drogs i slutrapporten av JAIC. Däremot anser de att en tilläggsutredning skulle kunna förklara orsakerna till hålen.

Promemorian är undertecknad av Kristjan Tabri (TalTech/MEC Insenerilahendused), Tauri Roosipuu (TalTech/Estonian Maritime Academy), Märten Vaikma (Baltic Workboats), Ingmar Pill (Baltic Workboats) och Mart Luik (Estlands utrikesdepartement Välisministeerium).

https://www.sjofartstidningen.se/ytt...hal-i-estonia/
https://www.valitsus.ee/sites/defaul...ember_2020.pdf

Du är mer förlåtande än några andra av oss här, och det är väl en god egenskap! Det är givetvis så att hålen kan ha uppstått på två helt olika sätt, ett vid ytan och ett på botten. Men om man gör en stor sak av gamla bottenundersökningar från 90-talet som säger att leran är för mjuk för att åstadkomma det förliga hålet, och sedan säger nada om hål nr två...?

Och att man sedan inte nämner något om att hålets form tyder på en kollision snett bakifrån av ett fartyg med högre fart än Estonia, trots att detta helt går emot kombinationen massa-fart som den norske professorn föreslår?

Jag undrar om Evertsson fått lika mycket tid i t.ex. P1 och Kvartals fredagsintervju om Dplay hade spelat med öppna kort från början. Jag tror det här kanske var hans ”15 minutes”.

Håller med dig ! Har själv skrivit här innan om bending moment och skärande moment. Fartyget är som du skriver gjorda för att stå på kölen. När hon får snabb slagsida, mer än 45 grader uppstår ett böjande moment som fartyget inte är konstruerad för och hon ligger en stund med 90 graders slagsida innan hon går ner med aktern före. Och när hon träffar botten, förmodligen med aktern först, uppstår ytterligare en kraft som gör att hon får en spricka i ovandelen av fartyget.

Min undran här inne är, hur många av er har eller varit till sjöss som fartygsbefäl ? Har ni varit till sjöss i en storm/kuling med ett ro-ro fartyg eller ro-paxfartyg eller för den delen andra fartyg, så vet ni att om man får ett bottenslag, eller slår hårt ner i en vågdal så smäller det ut av bara fan, sen vet de som är till sjöss att det kommer " jättevåg " ca var hundrade våg och de hade signifikant våghöjd på ca 4m , så det innebär att de kan få våghöjd upp till 6-7 m och det säger sig själv att dundrar du in i 14 knop, då smäller det utav bara fan,och fartyget skakar ordentligt, som om du kör in i något. ! Har varit på fartyg där dörren hoppade av gångjärnen eller att man fick stötta upp sig i kojen för att inte falla ur. Ett gott sjömanskap är att sakta ner, för först och främst besättningen och fartygets säkerhet och last, får man lasten i rullning/förskjutning kan det sluta med döden.
35 år till sjöss.. tack för mej..vila i frid Estonia

Två av ”experterna” är anställda på Baltic Workboats som har levererat båtar till bland annat Sjöfartsverket, Försvarsmakten och Kustbevakningen och en som jobbar på Estlands utrikesdepartement.

Jan Metsaveer som satt med i JAIC har intygat att han håller med i slutsatserna från Kristjan Tabri (TalTech/MEC Insenerilahendused).

Just saying.

https://www.valitsus.ee/sites/defaul...ember_2020.pdf

Tack för målande beskrivningar av livet till sjöss. Vilka saltningar ni är.

Nu är det naturligtvis så att inte bara sjöbefäl utan även passagerare lär sig hur det kan dunsa i hög sjö. Många av de här passagerarna åkte regelbundet. Och ändå reagerade de på tre kraftiga smällar bland de fyra meter höga vågorna.

Fråga: känner du någon oro för att upplägget med att klandra kaptenen möjligen är ett passerat stadium i mörkläggningen.

"Och att man sedan inte nämner något om att hålets form tyder på en kollision snett bakifrån av ett fartyg med högre fart än Estonia, trots att detta helt går emot kombinationen massa-fart som den norske professorn föreslår?"

med avseende på hål nr 1: Den norske professorns FEM-beräkningar med en helt lateral träff som faktiskt ger en liknande hålbild/form känns ju klart mer övertygande än en "promemoria" där man proffstycker lite och knappt mäktat med att ändra fonten från standard Word. Är det denna kvalitet man ska hålla när man diskuterar frågor där >800 människor dött? Kan man göra karriär inom båtbyggarbranschen med denna nivå så är det ju inget dumt karriärsval för den late.
I övrigt omnämns Jaan Metsaveer från JAIC som är professor till 2 av författarna av promemorian vilket bara gör allt biased och kasst.

sen håller jag med om att man skulle presenterat den andra hålet och eventuella andra fynd.

Rapporten i fråga är knappast det mest genomarbetade jag sett, men det är ändå märkligt att reaktionen i tråden i huvudsak är att rapporten är undermålig och slutsatserna tveksamma, när den ”andra sidan” består av ett par minuter videofilm och en rekonstruktionsbild i en 5 timmar lång dokumentär.

Likaså är det faktiskt lite tröttsamt att alla som har någon anknytning till medlemmar i JAIC skall ifrågasättas. Hur många experter på området inbillar sig folk att det finns i Estland? (eller Sverige för den delen). Det blir särskilt intressant när det nu är estniska experter på på uppdrag av landets regering. När hålet avslöjades var åtskilliga (inte du nödvändigtvis) snabba att ropa ut att nu skulle Kurm på sin via springare sprida ljus över Sveriges mörkläggning. Detta trots att påpekanden att Estland faktiskt dels var en av tre parter i JAIC och dels haft alla möjligheter att själva undersöka sitt fartyg sedan 1994.

Rapporten i fråga är knappast det mest genomarbetade jag sett, men det är ändå märkligt att reaktionen i tråden i huvudsak är att rapporten är undermålig och slutsatserna tveksamma, när den ”andra sidan” består av ett par minuter videofilm och en rekonstruktionsbild i en 5 timmar lång dokumentär.

Likaså är det faktiskt lite tröttsamt att alla som har någon anknytning till medlemmar i JAIC skall ifrågasättas. Hur många experter på området inbillar sig folk att det finns i Estland? (eller Sverige för den delen). Det blir särskilt intressant när det nu är estniska experter på på uppdrag av landets regering. När hålet avslöjades var åtskilliga (inte du nödvändigtvis) snabba att ropa ut att nu skulle Kurm på sin via springare sprida ljus över Sveriges mörkläggning. Detta trots att påpekanden att Estland faktiskt dels var en av tre parter i JAIC och dels haft alla möjligheter att själva undersöka sitt fartyg sedan 1994.