Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

...
Enligt Ulvarson så är det mycket enklare att förklara att bogvisiret havererade om en föregående vattenläcka fick fören att gå djupare.

Stämmer det verkligen att du anser att han har fel i det mycket enkla resonemanget? Om du inte anser att det resonemanget är felaktigt... Vore det då inte enklare att argumentera för istället för emot att hålet som underlättar förklaringen faktiskt existerade?

Kanske till och med rimligare än att försöka förklara hålet med kringvandrade stenbumlingar på havets botten, samt halvblinda dykare som aldrig haft i uppdrag att undersöka något alls?

Rekommenderar alla att lyssna på detta:
https://kvartal.se/artiklar/fredagsi...iakatastrofen/

Initierade personer ger sin infallsvinklar på fallet.

Inga-Lena Ahlenius:
- Sjöfartsverket (även sin estniska och till del finska motsvarighet) hade ett egenintresse att spela ned att fartyget godkänts för trafik. Dels initialt, trots att konstruktionen var avsedd för kustnära trafik vilket var praxis i de skandinaviska länderna, dels vid flygande inspektioner såsom den samma dag som färjan avgick.

Sven Hirdman & Gunnar Högmark:
- Ryssland hade avslutat hemtagning av sina förband, inkl huvuddelen av sim materiel från Baltikum i augusti 1994, det som fanns kvar var av ringa värde. Ryssarna hade naturligtvis prioriterat det känsliga.
- Det inhämtades - naturligtvis - så mycket information så möjligt. Där ingick även underrättelser om materiel. Vid 45:00 kan man ana att regeringen var underrättad/hade instruerat Tullverket, men att försvarssekretess fortfarande gäller. Hökmark duckar lite fint.
-Ryssland var vid perioden väldigt inriktade på samarbete med väst
- Hirdman hörde aldrig under sin tid som ambassadör i Moskva några hot kring svensk underrättelseinhämtning i Baltikum.
- Dykningar för att kunna kartlägga skrovet bör kunna genomföras inom ramen för befintlig lag för gravfrid

Jan Nygren:
- Det militära svenska biståndet (Sverige skänkte bl a materiel för en IB77 till vardera av länderna) skickades med Estonia från Sverige
- Krigsmaterielexport är av naturen sekretessbelagd
- Vad som exakt sker i underrättelseutbytet med andra länder är inte detaljreglerat av regeringen. De känner dock inte till alla detaljer.

Samtliga i panelen är positiva till fler dykningar och utredningar kopplat till det nya hålet.

Med ”enkel fysik” har skeppsbyggare räknat fram att slagsidan blir max 15 grader med vattenfyllda främre utrymmen. De har då räknat med fri vätskeyta. Se sid 42, figur 9:
http://www.estoniasamlingen.nu/SSPA/..._modelling.pdf

https://youtu.be/n5vSi7jeElg
Här är den

Vad gäller gravfrid och upprätthållanden för en sådan. Dykare kommer vara intresserade att dyka ned till vraket för all framtid. Hur mycket kommer kostnaderna bli för att övervaka den för att inte tala om tid, som hade kunnat förvaltats på annat håll. Allt detta hade kunnat undvikas om man bärgat vraket eller tömt de så gott man kunnat på kroppar m,m.
Rockwater påstod att det även var möjligt att bärga kropparna som låg bland allt bråte på styrbordssidan om de bara fick order om att börja röja där.
Hursom, att lämna vrak och kroppar på internationellt vatten under en begränsad gravfrid var ingen bra lösning sett i baxkspegeln. Det hindrar inte att det dyks där ändo.

Svar del 4/4!

Om Estonia hade tagit in vatten i fören så ökar det rimligen risken för bogvisiret att skadas. Det bör motsvara en ökning av den signifikanta våghöjden vilket är en avgörande faktor enligt SSPAs simuleringar i JAIC. Så där har vi ett orsakssamband, det är alltid trevligt. Men vi har inget behov av det heller, eftersom de beräkningar som finns visar att krafterna på visirets lås översteg vad de tålde redan med ”normal” trim. Jag ser heller inte att Ulvarsson ifrågasätter detta.

A propos stenbumlingar: vad är din kommentar till dykfilmen som Giant Squid länkade till? Där ser botten rätt hård ut tycker jag (https://youtu.be/WMK_4mbJgDM, 00:45). Vad gäller halvblinda dykare så är sikten usel från sjöugglan Rockwater (?) använde. Den dåliga sikten är knappast deras fel.

1000t - 17°
2000t - 22°
4000t - 10°

Var ser man slingerkölen i ritningarna?

Du är vår film-man, hatten av!

Några kommentarer:
- när kan detta vara taget? De har ju generellt mycket bättre sikt och bildkvalitet än Rockwaters filmer.
- vid 00:45 är de vid bottenlinjen på styrbordsidan såvitt jag kan se (oklart var i längskeppsled). Där är det inte lera/dy utan snarare sten till höger. Eller hur skall man tolka det?
- vi har ingen bild av ett hål någonstans. Fanns det inte, missade det hålet trots god sikt, var de inte intresserade (nja...), eller är finns det någon annan tänkbar förklaring?
- vid 1:30 ser vi den mosade övre delen av rampen. Jag har inte sett någon annan förklaring till detta annat än bogvisirets åverkan.
- det faktum att en glad amatör (?) är nere och dyker är något att fundera över när man (med rätta) kritiserar lagen om gravfrid. Om man slopar lagen är det såvitt jag förstår inget som hindrar någon svensk att dyka på Estonia och plocka upp vad som helst, inklusive skelettdelar av de omkomna.

Till sist: både Rockwater-dykarna och denne ”sportdykare” rör sig förhållandevis smidigt med all sin utrustning ja, men det är ändå en avgörande skillnad att röra sig utanför och 25 m ner i ett vrak på 80 m djup. Min poäng var mest att det inte är förvånande att Rockwater inte sökte sig 25 meter ”ner” på däck 1 om det inte ingick i uppdraget.

<besvikelse>

”Objection: hearsay!”
Det är är två farbröder som spekulerar. Jag vill se något mer innan jag drar några slutsatser.

Räknar man på skadade delar då eller?

Kommentar: Safety-at-Seas beräkningar tar hänsyn till trimtankarna och den sneda lasten såtillvida att de förutsätter (?) att de båda balanserar varandra. Detta betyder att man studerar effekten av de fria vätskeytorna i sig.

HSVAs betydligt mer avancerade dynamiska beräkningar har mycket mer detaljerade ingångsparametrar, se Appendix 3. Med tanke på att man har en modell som i princip inkluderar alla hålrum och öppningar i fartyget (se Fig A8) så är det rimligt att de också beaktat trimtankar. Svaret är då ’kanske’ eller ’troligen’.

Svar del 3:
Ang. hålet/sprickan och vattenlinjen, så har vi två olika aspekter:
1. intryckningen som syns på rekonstruktionsbilden är tveklöst över vattenlinjen. Jag har inte sett någon som förnekar det. Detta innebär att iden om övningstorped eller ubåt som krockar med Estonia är mycket långsökt. Vi måste ha någonting som har sin största utsträckning 1-2m över vattenlinjen, t.ex. fören på ett mindre fartyg. Det ställer till med annat problem eftersom detta borde synts på radar även om det gått med släckta lanternor.
2. Kan vatten ha kommit in till däck 0, 1, eller 2 genom sprickan?
Här är det återigen enligt mig uppenbart att sprickan sträcker sig upp till däck 2 (dvs den vita delen av sidan). Vi saknar en detaljerad skiss över sprickan, men jag vill ändå revidera min tidigare uppskattning något: sprickan är inte centrerad över ”blåvita linjen”, utan har sin största utsträckning under densamma, låt säga 2.5 m av 4 m. Kanske kan den sträcka sig till däck 0, men det är egentligen oväsentligt för av de ritningar och modeller som finns att tillgå verkar vatten kunna rinna ner till däck 0 längs sidan oavsett.

Är då sprickan nedre del under vattenlinjen? Om Estonia hade en liten slagsida på 1-2 grader så är min bedömning ja, det var den, så om hålet/sprickan fanns innan förlisningen så kunde vatten tränga in på däck 1.
- Skulle Estonia sjunkit pga av denna spricka strax under vattenlinjen om vi betänker att hon hade 12 (?) vattentäta sektioner och länspumpsystem? Nej, det tror inte jag.
- Kunde hon fått >30 grader slagsida med vatten in på däck 0 & 1 utan vatten på bildäck? Återigen, nej, de hydrostatiska beräkningarna är tydliga, det går inte (notera att trimtankarna ligger under bildäck så effekten av fel i dessa är faktiskt inkluderad i beräkningen i Fig. 10 i http://www.estoniasamlingen.se/SSPA/..._modelling.pdf). Vi skall dessutom betänka att det värsta fallet är ungefär 1000 + 1000 ton på vardera av däck 0 & 1, men vi vet med säkerhet att det inte var 1000 ton vatten på däck 1 nör de överlevande flydde strax innan den stora slagsidan.