Nya uppgifter om Estonia - hål midskepps. (2020-09-24)

Hur förutspår man att båten skulle bli sprängd?
Varför förutspådde ingen 9/11 ?
Listan kan göras lång,
Dina argument är likamed noll.

Det som är konstigt med detta är att det uppfattas av en Vakthavande Matros på ett annat fartyg. Råkade han passera en VHF-radio just när detta hördes? Jag skulle gärna vilja se ett förhör med både sagde VM och det befäl han skall ha nämnt det för.

Den uppenbara frågan är varför Maydayanropet inte upprepades eftersom det uppenbart gick fram. Om det mottagande fartyget i fråga var Silja eller Viking så borde detta ha framkommit i en mängd intervjuer. Jag sorterar därför in detta Mayday-anrop i lådan för ”obekräftade uppgifter”.

Och dina bevis att CIA sprängde båten? 😃

Ja det hade sannerligen varit intressant att läsa. Var ifrån kommer SSPAs uppgift?
Att befälet ska ha sagt ”de ropar nog igen” är anmärkningsvärt.

OM det är Estonia som ropat, kan det varit från en fast VHF , skeppet har sedan fått ytterligare slagsida och till slut får man fatt på den handhållna 01:22?

Att NATO smugglade vapen vore en mindre skandal tycker jag. Den riktiga skandalen i mintt förlopp är att (S) i praktiken gjort statskupp och satt sig över landets demokratiska styrelseskick. Det har de gjort tidigare också. Det finns beskrivet hur militärens NATO samarbete sköttes av (S), utan att regeringen informerades, under den borgerliga regeringen vid slutet at 70-talet.

Åtminstone vore det den stora skandalen just hos oss. Om det är NATO så kan svenska politiker bara skylla ifrån sig och det kanske orsakar diplomatiska problem om det kommer fram men det påverkar inte inrikespolitiken. Vem som helst inser ju att NATO skulle strunta i oss ifall det blir allvar så finns inget svenska politiker kan göra då...

Om man tittar på https://digitaltmuseum.se/0110148845.../media?slide=0
Så känns det inte riktigt som det är visiret som träffat bulben då jacket är mer spetsigt och kantigt.
Sen ser man hur en del utav underredet faktiskt är utfläkt.

Sen om man kollar på hela visiret ser man att på flera ställen har den nästan blivit hoptryckt som en ölburk (dragspelsaktigt). Det är massor utav inbuktningar och deformeringar (om man zoomar in ordentligt) vilket mycket väl kan betyda på en explosion underifrån och krafterna från det deformerar plåten.

Tittar på man https://digitaltmuseum.se/0110148845.../media?slide=0 så ser man en utav hydralikarmarna för innersta rampen, min fråga är hur fasiken den kan ha fastna i bogvisiret då den rampen fortfarande var stängd när visiret lossna.

Hydralikarm inre ramp https://cdn.prod.www.spiegel.de/imag...px40_fpy36.jpg

EDIT : Det sista var faktiskt visirets hydralikarm såg jag nu på en ritning.

-> Vågorna slår hårt mot bogvisiret
-> Bogvisirets vänstra (i båtens färdriktning) hydraularm / fäste slås av (smäll 1 som passagerare hör)
-> Nästa våg ger kraft och kastar bogvisiret över på höger sida där hydraularm fortfarande är fäst i båten (smäll 2 som passagerare hör)
-> Bogvisirets högra hörn viks när det går emot båten (onaturligt skrapade ljud som passagerare hör), av kraften knäcks hydraularmen och bogvisiret faller ner på bulben, därav en icke-centrerad skada

Förstår inte varför plåten i högra hörnet skulle ha en perfekt skarp vikningsskada om det inte vore från kraften av metall som går mot skrovet och inte en explosion?

/E: bulben är dessutom inte helt rund utan lite spetsig enligt bilder på Google vilket stämmer överens med skadan på bilden du visar

https://vasabatarna.se/wasaking/vsally/tj_skrov.jpg

Jag vet inte om du tidigare diskuterat bucklan i bogvisiret och hur den tros ha uppkommit så ursäkta i förskott om jag skriver dig på näsan...

Bulben med dess isbrytarkant är ganska spetsig.

Syns tex här på en gammal bild innan sjösättningen (då Viking Sally):
https://www.estoniaferrydisaster.net...%202/pg629.JPG

10 sekunder in i filmen från sjösättningen av Viking Sally zoomas det in på bulbstäven och där syns ändå tydligare hur pass spetsig själva isbrytarkanten verkligen är:
https://youtu.be/g8gc64ac1bo

Vidare illustreras bulbens form och hur den matchar bucklan i bogvisiret i denna uppsats från sjöfartshögskolan vid Tallinns tekniska universitet:
Sid 105 - 110
https://digikogu.taltech.ee/en/Downl...a-b28075f5f0df



Tror jag förstår hur du menar, men ser inget som tydligt säger explosion på visirets utsida.


Angående lås, hydralikarmar, infästningar mm och mekaniken kring hur de brytits sönder, krökts och slitits isär är jag så lost att det inte ens är värt killgissa... 😏

Nej inte vad jag mins iallafall. Jag har dock kommit med olika teorier med allt möjligt. Ja den såg onekligen riktigt spetsig ut så absolut det är nog mer än möjligt.

Alternativet att plåten ser uttöjd som den gör är att den släppte med sina fästen högs upp, faller framåt som orsaken den utbucknaden vilket jag finner det märkligt, då man prata om att visiret hoppa upp och ner vilket måste betyda att den var lös i bottenlåset först.

Du tror inte att det enkla svaret är att delarna skurits loss med skärbrännare/termisk lans och att det därför uppvisar tecken på hög temperatur....

En högst rimlig gissning är att den stackars Ida inte riktigt fått hela bilden av vad det är hon ska undersöka. Framförallt inte hur delarna separerats från vraket...

Ida vet skillnaden mellan deformationer som ett resultat av att delarna skurits av och snabb värme.

Att hon inte uttalar sig om att det är en bomb i vanlig ordning är då det finns flera sorter av inverkan man kan göra på metall för att orsaka sådan skada.

Hon är tydlig med att det är värme och inte mekanisk åverkan.

Hon kan inte föreställa något annat än att det är en detonation, hon utesluter svetsning eller liknande reparationer.

Edit, det är verkligen märkligt att vi ifrågasätter en sådan experts kunskap inom området...
https://www.ntnu.edu/employees/ida.westermann

Stål kan ha flera olika faser (Ferrit, Austenit, Martensit, Bainit m.m) och varje fas beskriver atomernas ordning. När smält stål på 1200+ °C stelnat till 20 °C har stålet genomgått flera fasomvandlingar. Att dessa fasovandlingar är möjliga beror på att järnatomen ändrar sin cellkonfiguration från body centered cubic (bcc) till face center cubic (fcc) eller vice versa beroende på temperatur. Googla för bilder.

Några av dessa faser är termodynamiskt stabila och sker automatiskt vid långsam kylning. Andra faser är däremot inte termodynamiskt stabila utan måste forceras fram genom väldigt snabb temperatursänkning under mycket kort tid, sekunder eller milisekunder. Och vissa faser kan framkallas genom deformation (plasticity induced)

Vilken resulterande fas som fås beroende på mängden kol och kylningshastighet går att läsa i diagram
såsom järnkoldiagrammet.
https://commons.wikimedia.org/wiki/F...se_diagram.svg

och Time Transition Transformation-diagrammet. Som jag tror IW refererar till.
https://en.wikipedia.org/wiki/Isothe...mation_diagram

Faser i stål uppträder inte slumpmässigt. Faserna framkallas när deras förhållanden är rätta lika naturligt som att vatten förångas vid 100 °C vid atmosfärstryck. Och faserna kan enkelt observeras med svepelektronmikroskop utrustade med EBSD-detektor.

Om fasändringar i stålet har observerats i bogvisiret på Estonia så är det ingen konst att backtracka vilka förhållanden som måste varit rådande för att respektive fas ska ha framkallats. Stålets olika faser har kartlagts i över hundra år och har standardiserats i uppslagsverk och databaser. Bara EBSD instrument ensamt jämför inhämtad data mot databaser över olika faser. Detta är jobb som utförs dagligen på NTNU, vid Svenska universitet och företag.