Citat:
Ursprungligen postat av
ZiggeZiggarett
Så var det förstås, men finanspolitiken var en helt annan då.
Sedan 1990, ligger den anmärkningsvärt stabilt, om än volatilt.
Så hade det kunnat vara bättre om vi på allvar bekymrade oss om vår konkurrenskraft istället för de politiska värden som är centrala idag.
Ja, lite OT så var ju orsaken till 70- och 80-talens kronkurs-ras Palme-erans politik där man uppmuntrade facket att driva på extrema löneökningar som inte motsvarades av produktivitetsökningar. Detta kombinerades med politiska reformer som finansierades av statlig upplåning. Ungefär som Maduros Venezuela, faktiskt!
Krisen kom ju till slut och därefter har vi haft ett överskottsmål i budgeten.
Men istället för en överbudspolitik där inkomsterna steg för snabbt har man nu bytt taktik: Nu uppmuntrar man en stor ökning av den privata skuldsättningen. Varje yrkesarbetande svensk har i genomsnitt lånat 4-5000:- varje månad, och det har pågått i ca 15 år nu. Istället för statlig upplåning som driver konsumtionen har man vältrat över upplåningen på vanliga, icke ont anande, privatpersoner.
Precis som med den statliga upplåningen måste dessa lån en gång betalas tillbaka; fram till dess gläds bankerna över att en allt större del av folks inkomster kommer gå till räntebetalningar. (Särskilt kännbart blir det förstås om staten tvingas minska på ränteavdraget, en gökunge som kostar lika mycket som hela svenska försvaret).
Det är anmärkningsvärt att vi lever lika mycket över våra tillgångar som vi gjorde på 70- och 80-talen och att folk inte tänker på att skulder en dag skall betalas tillbaka även ifall bostaden plötsligt inte längre ökar i värde.