Igår regnade det och vi var hemma inomhus precis hela dagen.
Jag spelade Fifa20 på xbox med min 9-åriga son (han slår mig), vi spelade brädspel alla fyra, la pussel med dottern på 4 år, byggde lego med sonen, la pärlplattor med dottern...
Förutom detta så lekte dottern på sitt rum med dockskåpet och grabben läste en bok.
Men det där är ändå bara en bråkdel av dagen. Förmiddagen tittade de på TV. Sommarlovsmorgon, allsköns dynga på de barnkanaler vi har, de kolla på youtube, spelar spel och allt möjligt.
Helt ärligt så undrar jag varför det anses så fint att läsa en bok eller spela brädspel men så fult att "sitta bakom en skärm". Skärmen i sig är ju inte farlig. Den förstör inte synen. Visst, man får ingen motion av skärmen. Men det får man inte av boken eller brädspelet heller. Dessutom märker jag på min son att han lär sig en massa av sin tid bakom mobilen och datorn. Han snappar upp hur spel fungerar tusen ggr snabbare än mig. Han lär sig lite engelska osv också. Förstår inte varför det skulle vara bättre att sitta och slå en tärning... Socialt? Han chattar med sina kompisar och spelar i samma "världar" som dem. De tycker det är jättespännande.
Självklart spelar de fotboll, hoppar studsmatta, cyklar, badar och allt sånt där också. Men är det dåligt väder, vad ska han göra?
Ofta är det mer eller mindre hysteriska mammor som har ångest över detta. Min fru är inget undantag men hon är för lat för att göra nåt åt det.
Apropå semester med barn så visst, det är ingen total avkoppling som det var före barnen. Men det blir bättre när de blir äldre. Nu ska vi t ex åka på semester utan barnvagn för första gången sen 2011. Nu fungerar det mesta för oss ganska bra och vi kan koppla av. Vi har haft många semestrar med dålig sömn, bråk och slit. Så om vi kan få lite extra lugn då och då tack vare en skärm eller två så får det fan vara så.