Citat:
Ursprungligen postat av
kuluser
Hoppas evinnerligt att HR inte höjer straffet, det avskräcker ingen och gör henne inte till en bättre människa vilket är huvudanledningen till fängelsestraff i Sverige som jag ser det.
Som du ser det, ja.
Vi har sett att du har en del egna och udda tolkningar av företeelser och begrepp som kanske något förklarar varför du går på tvärs med så många.
Straffteori är ett intressant ämne.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Straffteori
I just Lovisas fall finns fyra delar i straffteori som är relevanta, och en mer intressant än de övriga.
* Inkapacitering
Det där handlar helt enkelt om att skydda andra medborgare från Lovisas uppförande i trafiken genom att låsa in henne.
I detta exemplet faller verkan i denna delen av straffteorin mestadels bort eftersom hon förlorade körkortet strax efter händelsen. Om Lovisa däremot haft en eller flera domar rörande olovlig körning sedan tidigare hade inkapacitering barit högaktuell eftersom man kan anta risk för fortsatt brottslighet.
*Individualprevention
Att genom bestraffningen få gärningsmannen att förstå att denne gjort fel och där i de fall detta ändå inte går fram låta straffet vara så långt och hårt att det avhåller individen från nya försök att begå brott.
Här är min uppfattning att två månader med fotboja i hemmet inte är ett tillräckligt omfattande straff för hennes gärningar och vad dom ledde fram till.
*Rehabilitering
Rehabilteringen syftar till att ge den dömde insikt i varför denne blev dömd, och hjälpa denne med instrument och möjligheter att hålla sig ifrån framtida brottslighet. Det kan handla om utbildning, kurser eller att bli fri ett missbruk.
I just Lovisas fall torde terapi vara angeläget, samt - enligt mig, faktiskt en utredning för NPF-störning.
Jag tror knappast rätten kan döma till sådant, men jag tror Lovisa skulle vara betjänt av det för att kunna förstå sig själv lite bättre, och kanske förhoppningsvis fungera bättre med andra.
2 månader med fotboja är hur som helst för lite för att inleda någon vettig rehabilitering, och än mindre avsluta något på ett vettigt sätt.
*Allmänprevention
Den allra viktigaste aspekten i detta fallet. Här krävs ett tydligt straff som visar att samhället inte accepterar ett sådant beteende i det allmänna trafikrummet. Två månader i hemmet med fotboja är ett hån.
6 månaders fängelse eller mindre kan omvandlas till fotboja i hemmet, och det måste för allt smör i Småland undvikas.
Jag vet att många vill se både 4, 5 och 10 års fängelse för det Lovisa gjort, men om man skall försöka slotta in det i svensk straffpraxis så är fängelse det viktiga. Alltså riktigt fängelse, utan chans att omvandla straffet till hemmavaro med fotboja. Mer än 6 månader fängelse är alltså ett minimum, och det sänder viktiga signaler till andra som tror att dom kan bära sig åt precis som dom själva vill ute på våra gemensamma vägar.
"Shit du, hon bruden i Norrland fick skaka galler för det hon gjorde."
Själv anser jag att 12 månader verklig tid i fängelse borde vara möjligt att döma till med tanke på brottets allvar och utfallet av händelsen.
Och, då menar jag verkligen 12 månader i fängelse - efter ungdomsrabatt, skadat sig själv-avdrag och tjejbonus.
12 månader på anstalt.
Sverige har (alltför) låga straff på sådana här brott, men grov vårdslöshet i trafik har upp till 2 års fängelse i straffskalan, och lika så vållande till annans död - så vida inte brottet bedöms som grovt, för då toppar det ut på 6 års fängelse.
1 år låter larvigt lågt, jag vet - men det borde vara möjligt att nå.
2 månader är ett hån, och en bra grogrund för fler, liknande händelser.
Du, kuluser vill ge henne en månad för du tycker synd om henne.
Jag vill ge henne 1 år för att jag hoppas skona någon annan från samma elände Lovisa ställde till med.
Jag tror inte Hovrätten kommer döma så att någon av oss blir nöjd.