Välkommen till Köping

Inslaget med maskeraden var riktigt uselt. Det fanns ingen struktur alls och de sprang om varandra samt det klipptes hejvilt fram och tillbaka.

Sju personer i en stor sal som trängde ihop sig framför kameran för att det inte skulle se öde ut. Man fick känslan av att produktionen hade spökat ut dom och ställt upp dom till allmän beskådan.

Så otroligt sorgligt se Linda i så dåligt skick. Hon ser ut att ha åldrats minst 20 år på ett år. Börjar se äldre ut än Åke. Naturligtvis pågrund av allt hon varit med om. Mycket sorgligt att se. Bra att hon har goda vänner omkring sig.

Men rösten är intakt. När man hör henne prata låter hon inte alls som hon skulle vara i samma skick som bilden visar. Tobbe tycks däremot gå mot en ny vår, trots att han passerat 60 mer än väl.

Jag tycker att Tobbe lugnat ner sig på slutet. Visst är det en hel del "Tyst" och "Håll käften" men inte lika mycket som förr. Och ibland ställer han ganska vanliga frågor till folk och kan till och med resonera utan att bli förbannad.

Jag minns inte hur det var i de tidiga säsongerna, men detta måste vara en ny nivå av krystat.

De få höjdpunkterna denna säsongen har varit Tobbe och femcel Sofie.

Med tanke på att det här förmodligen är sista säsongen önskar man nästan att de som avslut kunde göra ett avsnitt där vi får träffa gamla deltagare igen. Poledance polarna, Mike, Björn och andra Jonathan från första säsongen, Alex, hans exflickvän Amanda, osv, och få se vad som hänt sen sist. Så många som bara försvunnit ur serien utan ett farväl eller en förklaring, för att sedan aldrig nämnas igen. Hade hellre sett alla de jag nyss nämnde (och säkert fler jag glömt) än all jävla fokus på Johan som det varit den här säsongen. Honom kräks jag på.

Jag tycket dom riddarna var så tråkiga. Dom verkade snälla och goa men gillar inte alls när dom var med.

Hittade nyligen ett par av de tidiga säsongerna av ” I en annan del av Köping” på Dvd när jag resande hemma. Hade helt glömt vilken skön känsla den här serien hade en gång i tiden. Jämfört med de senaste säsongerna, som är så uppenbart manusdrivna och krystade, präglas de tidigare säsongerna av värme, trivsamhet och framförallt en känsla av äkthet, som nästan helt saknas i de senare säsongerna. Framförallt är det skönt att slippa en jävla voice-over som hela tiden ska överdriva eller vinkla saker, vilket gör känslan av att allt är manusdrivet än mer uppenbar.

Nej, med det nuvarande formatet så har det här programmet nått vägs ände, tyvärr. Varför inte försöka hitta tillbaka till den mer genuina känslan som fanns tidigare? Lägg fokus på att skildra de här personernas vardag istället för att hitta på en massa uppstyrda jippon bara för att få komiska effekter. Spontant tycker jag att man bör behålla de nuvarande deltagarna (iaf de flesta…), men främst lägga fokus på att försöka lyfta fram andra personer än Johan, Åke och Mats. Gillar såklart den sistnämnda, men skulle hellre se mer av Daniella exempelvis, än ett helt avsnitt som kretsar kring att Mats ska testköra en ny EPA.

Johan nämnde ju under sitt besök hos Bianca (tror jag) att det blir en säsong till, vad nu man kan dra för slutsats av det…

Om det verkligen blir fler säsonger, och det blir lika mycket fokus på Johan. Han får gärna vara med, men alla ska få ungefär lika mycket tid i rutan. Då kan de lika gärna döpa om programmet till Välkommen till Johan.

Vad är du för en liten fåntratt ?
Filip har aldrig behövt gömma sig när besöker Köping. Hans föräldrar är omtyckta och de TV-program han varit med och gjort är populära även om Tårtgeneralen är full av faktafel. Vad är det för jävla korvkiosk i centrum du hänvisar till, det vara jävligt länge sedan det fanns en sådan i centrala Köping.
Du har uppenbarligen aldrig satt din fot i Köping. Din info har du googlat fram och hittat på Wikipedia det förstår man direkt när man läser din spya till inlägg. Det är ganska töntigt att påstå saker som man inte har en aning om.

Klart det är länge sedan. 30 till och med 40år sedan. Kanske till och med före din tid? Jag var i Köping på 80-90-talet. Oftast så var det när det var Skutt. Jag gick i gymnasiet i början av 90-talet. I Eskilstuna. Ganska nära till Köping. Och Arboga. Tar 30-35minuter och åka dit. Ibland gick det snabbare.

Känner en del som är födda i Köping och fortfarande bor kvar. Och får höra en del från dom. Nu när Filip blivit en rikskändis så blir det en del snack om gamla tider. Hur Köping och Filip var på den tiden.