Citat:
Ursprungligen postat av
Kelim
Kära nån, vad aningslös du är. Du har läst fup men reagerar på att E kallade RS mamma en gång?
Du blir upprörd om dina barn skulle säga mamma till en annan mamma? Wow! Hoppas du mår bättre än den bild du ger av dig själv i text.
Jo tack, jag mår utmärkt

Jag reagerade INTE på att RS blev kallad mamma en gång, utan att hon sa sig bruka bli kallad det och verkade tycka det var bra, samt att hon tyckte sig ha rätt att träffa E och blev sur när hon inte fick det. Men som sagt. Jag vet ingenting om varför de hade den relation de hade. Tänker att - om mamman nu fungerade så bra som RS vittnat om att hon gjorde - skulle det vara extra viktigt för anknytningen till sin riktiga mamma som hon varit ifrån att inte kalla vem som helst mamma. (Nu var ju inte mamman särskilt bra så det kan kanske kvitta ändå).
Eller så kände RS på sig att allt inte var ok och ville hålla koll. Det är ju bra i så fall.
Mina barn har säkert sagt mamma till andra och många barn har sagt mamma till mig, just för att små barn använder de ord de kan (absolut inte att de tror att jag är deras mamma) men då brukar både jag o andra säga: "jag är *namn*" på ett vänligt sätt för att markera. Efter att barnen fyllt två brukar de ha lärt sig det där. Men det kanske är otydligare när man haft fosterföräldrar.
Detta var en detalj jag funderade över. Givetvis var detta ingenting om man tänker på hur förfärliga Es riktiga föräldrar är/var och allt som hänt. Men det är liksom så uppenbart att det knappt är värt för mig att kommentera när många andra redan gjort det.