Dödligt virus från Kina orsakar panik (SARS-CoV-2, COVID-19)

Vad menar du med att ha en smitthärd runt käften i 6 timmar som man kladdar på med händerna?

Smitthärden sitter ju isf på insidan av masken och kommer ifrån dig själv, då är du ju redan smittad så att säga och att du då har masken på dig gör ju ingen skillnad för DIG men den gör ju skillnad för ANDRA.

I brist på vaccin och behandling är flockimmunitet det enda både ekonomiskt och moraliskt försvarbara långsiktigt sett.

Drakoniska nedstängningar och totalbroms av samhället skjuter bara upp smittspridningen och sänker ekonomin. Om de öppnar upp innan ett vaccin framställts kommer deras statistik för smittade och döda förmodligen likna Sveriges mer eller mindre förr eller senare.

Det fanns vissa sådana varningstecken från Italien hyfsat tidigt med, för flera veckor sen.

Frankrike också tidigare visat tecken på att ligga lågt i tester. Har inte tid att leta källorna nu men det har vi pratat om tidigare i tråden för ett ganska bra tag sen.

Man kan ju verkligen hoppas att FHM har legat "on top of things" och hållt koll på detta... Eehh.. nej just det, de kör hårt på: "Flockimmu - But Hush Dont Call It That"....

FHM har tydligen rationaliserat bort den medicinska forskningen kring smittspridning och förlitar sig på modeller utan att ha en susning om vad som händer ute i folkhavet:


Epidemiolog: ”Långt kvar till flockimmunitet”

Bara fem procent av Spaniens befolkning är smittad av coronaviruset enligt beräkningar. Detta trots att landet är ett av de värst drabbade av pandemin.

– Min tolkning av siffrorna är att Sverige har långt kvar till flockimmunitet, säger epidemiologen Tove Fall till SvD.
/.../
I helgen anförde matematikprofessor Tom Britton en ny modellering som innebär att Stockholm skulle kunna uppnå flockimmunitet redan i mitten av juni och att det skulle räcka med att cirka 40 procent av befolkningen var smittade.

Epidemiologen Tove Fall är inte lika övertygad:

– Min tolkning är att Spanien och därmed troligen också Sverige har långt kvar till en flockimmunitet, säger hon till SvD.

Vad är din åsikt om den svenska strategin?

– Den kanske är rätt, men jag tycker att vi borde ha satsat mycket mer på att testa människor tidigt och på andra sätt mäta smittans utbredning istället för att i så stor utsträckning förlita oss på dödssiffror och hur det går i sjukvården, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi.

Hon tillägger att översättningen mellan antikroppstester och immunitet ännu är den stora frågan.

– En styrka med den spanska undersökningen är att den har som målsättning att avspegla hela befolkningen. I Sverige har ju undersökningar gjorts mot till exempel vårdpersonal på sjukhus som ju troligen är mer exponerade, säger Tove Fall och nämner undersökningen på Danderyds sjukhus från april där cirka 20 procent av personalen var smittade.
/.../
Fredrik Elgh tillägger att han och kollegor, bland andra Björn Olsen, professor vid Uppsala universitet, inte trott på påståenden om att cirka 30 procent av befolkningen i Stockholm skulle vara smittad:

– Utan strategi när det gäller testning kan man ju inte veta. När kommer en svensk undersökning som den i Spanien? Jag är också förvånad över att vi inte har en armé av smittspårare ute, säger han.

Hur borde testningen gå till?

– Jag är inne på att samma människa borde testas varannan, kanske var tredje vecka. Då skulle man få fram biologisk data istället för att anta vad som händer i folkhavet, säger Fredrik Elgh.

Han berättar att robotar i Umeå under ett tio timmars arbetspass kan behandla 4 000 antikroppstest. Men att den nationella koordineringen är eftersatt eftersom Folkhälsomyndigheten i hög rad valt att decentralisera laboratorieverksamheten.

– Folkhälsomyndigheten självt har en liten kapacitet. Därav den defensiva hållningen. Samtidigt vill man ha konroll. Men det är ingen som ställer dom mot väggen, säger Fredrik Elgh.

Han ser mörkt på den långsamma smittakten och pandemins utbredning:

– Utan vaccin ser det ut att ta evigheter innan vi blir av med den här dyngan, säger Fredrik Elgh.

https://www.svd.se/bara-fem-procent-smittade-i-spanien

Och så ser nog arbetet ut på FHM. Man har släppt de medicinska instrument och kompetenser som finns och förlitar sig helt på statistik och modeller samt matematiker som Tom Britton. Och hela tiden slår deras prognoser fel. Och inte lär de sig av misstagen utan står där som fån och skakar på huvudet.

Jag tror allvarligt att man saknar kompetens på FHM för en adekvat hantering av epidemier.

Våra restriktioner fungerar ju så varför behöver vi låsa in någon som inte är smittad?

Varför ska vi då förlänga tiden vi behöver ha våra restriktioner för att "de utan risk" ska kunna hänga i grupp på krogen och byta droppsmitta?

Är det inte bättre att bara respektera avståndet vi behöver ta till vår omgivning de månader av vårt liv detta behöver ske så att de svaga ska slippa dö istllet?

"De utan risk" är de som driver smittan och anledningen till att våra restriktioner behövs, undrar om de lagt en tanke på det eller om det är utanför deras föreställningsvärd att de inte är lösningen på problemet utan själva orsaken..

Åter igen, alla de länderna ligger lågt i testerna eftersom deras strategi med lockdown just precis resulterar i att smittspridningen tvärt stannar, tills man öppnar upp igen. Det är omöjligt att klandra Sverige för sin strategi genom att peka på siffrorna från antikroppstesterna i de länderna, eftersom våran strategi kommer leda till ett annat resultat än de länderna som har lockdown. Hur tusan resonerar ni? Vi kan inte både ha en utbredd smittspridning med många döda i Sverige OCH litet antal med antikroppar som i andra länder med lockdown, det går helt enkelt inte ihop.

Helt egoistiskt bara flyttat från pestsmittade Sverige till jungfruligt Finland för att eventuellt bära med dig smittan dit?

Nej, om det aldrig kommer ett vaccin eller botemedel, då minimerar man lidandet genom att få smittspridningen i samhället överstökad så snabbt som möjligt, utan att överbelasta vården, samtidigt som man försöker skydda riskgrupper från att bli en del av ”flocken”. Hårda restriktioner, lockdowns och ekonomisk kollaps är då onödigt lidande.

Man kan tycka vad man vill om Sveriges strategi, men det är den etiskt korrekta strategin förutsatt att det aldrig går att medicinera sig förbi problemet.

Om någon kommer på nästa vecka att man kan rädda alla COVID-19 sjuka med en C-vitaminspruta, då har många svenskar dött i onödan.

Tack för ett utmärkt inlägg, som sammanfattar de centrala problemen.

FHM famlar i luften ja, och den masstestning de behöver, ser de inte skymten av.

Men bristen på hårda data hindrar inte FHM från att kasta ut sig procenttal och modeller varje dag.

FHM saknar medicinskt underlag och det är det enda som har tyngd.

Ja, det skulle tala mer för Sverige strategi. Men även 20 procent i Stockholm är långt ifrån flockimmunitet, och det har varit många döda. Dessutom skulle dessa tal innebär en stark avvikelse från andra länder, då måste vi ha någon förklaring till det. Har svenskar än mycket lägre dödlighet än spanjorer? Vi har ju samtidigt haft många äldre som dött, så en låg dödlighet kan inte förklaras av att äldre förskonats (det kanske skulle förklara Islands siffror däremot). Har Sverige ett bättre test än andra länder som fångar fler? Jag tror in nuläget kan vi tillämpa Occhams rakknik, det mest troliga är det som är enklast att förklara, och den enklaste hypotesen är att Sveriges dödlighet är i linje med andra länder. Ovanliga resultat kommer ibland, men de är också mindre sannolika. Ett ovanligt resultat vore också det omvända, att dödligheten i Sverige legat mycket högre än andra länder (typ 2 procent). Varför tror så många på ett ovanligt resultat åt ena hållet, men inte åt det andra?

Mycket viktig iakttagelse! Klokt formulerat. Mycket bra exempel med Merkel också.

Sverigedemokraterna vill ha svar på frågan om vilket ansvar statsråd har i hanteringen av Coronaviruset!?.

Ansvaret som statsråd
Skriftlig fråga 2019/20:1346 av Markus Wiechel (SD) Inlämnad: 2020-05-12

till Socialminister Lena Hallengren (S)


Det första svenska fallet av covid-19 bekräftades den 31 januari 2020 och det första svenska dödsfallet den 11 mars, samma dag som WHO förklarade virusutbrottet en pandemi. Trots att det dröjde till mars innan någon i Sverige dog till följd av detta virus var vi många som följde den internationella rapporteringen och tidigt såg vad som kunde ske. Redan i februari stod det klart för oss, men även för flertalet svenska experter, att detta virus kunde innebära fruktansvärda konsekvenser för hela vårt samhälle.

Trots att man hade vetat oerhört lite om viruset valde regeringen tidigt en strategi som för många var absurd, inte minst mot bakgrund av att samhället var allt annat än förberett på denna pandemi. Det som kallas för den svenska strategin baserades på obeprövade teorier snarare än på vetenskaplig grund om hur viruset fungerade och eventuell immunitet. Smittan skulle inte stoppas, bara begränsas något, och riskgrupper skulle skyddas.

Folkrättsforskaren Katinka Svanberg menade i en debattartikel att Sverige bryter mot de mänskliga rättigheterna när de inte inför bindande restriktioner för att rädda så många som möjligt. Hon kan hänvisa sin tes till bland annat FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Envar har rätt till hälsa och att staten ska förhindra epidemier: Förebygga, behandla och bekämpa alla epidemiska sjukdomar och skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård i händelse av sjukdom. Vidare finns skrivelser i Europakonventionen som också stöder Svanbergs syn.

Redan 2015 varnade Folkhälsomyndigheten för en kommande pandemi och att detta skulle medföra ett enormt behov av skyddsutrustning. Att förhindra smittspridning så tidigt som möjligt, inte minst för att köpa sig tid, borde ha varit en självklarhet för regeringen. Tid för att lära sig mer om viruset men även för att förbereda vårt dåligt rustade samhälle inför detta utbrott hade naturligtvis varit önskvärt för alla parter. Av någon anledning var inte detta en syn som delades av regeringen; att köpa sig tid tycks ha varit helt oviktigt. I stället sa man nej till för många av oss självklara åtgärder:

Nej till att stoppa flyg till och från riskzoner.
Nej till att testa resenärer från riskzoner.
Nej till att sätta resenärer från riskzoner i karantän.
Även efter att den inhemska smittspridningen var ett faktum sa regeringen nej till åtgärder som för många av oss var självklara:

Nej till att kraftigt begränsa umgängen.
Nej till krav på skyddsutrustning för personer som arbetar med riskgrupper.
Nej till att stänga ned platser där många möts.
Nej till masstestning och spårning.
Nej till krav på munskydd.
Listan kan göras längre, men kontentan är att regeringen fortfarande inte har vidtagit en lång rad åtgärder som bevisligen förhindrar smitta. Folkhälsomyndigheten har därtill använt sig av en form av omvänd försiktighetsprincip: Det man inte vet, gör man ingenting åt. Exempelvis har man vid presskonferenserna sagt att ingenting tyder på att barn smittar eller att ingenting tyder på att personer utan symptom smittar. Man har följt upp denna omvända försiktighetsprincip med att inte kräva av personal inom vård och omsorg att ha munskydd eller annan skyddsutrustning just för att man märkligt nog inte trott att asymtomatiska personer smittar. Bara sjuka uppmanas till dags datum att stanna hemma, och skyddsutrustningen är fortfarande i många fall undermålig.

Det är nu en tio gånger högre risk att dö av covid-19 om man som 70-åring bor på ett äldreboende än om man bor hemma, trots att hela det offentliga Sverige har sagt att det inte finns något viktigare just nu än att skydda de äldre på äldreboenden. Det krävs ingen vidare utbildning för att förstå varför dessa äldreboenden och andra vårdinrättningar har förvandlats till rena dödsfällor.

Det är inte konstigt att många, inklusive undertecknad, är frustrerad över den uppenbara handlingsförlamning som regeringen har visat och fortfarande visar trots skarpa varningar från framstående forskare. Till råga på detta kunde vi se hur socialministern, i SVT:s program Agenda, hade mage att slå ifrån sig ansvaret med orden: Vi som samhälle bör känna ett gemensamt ansvar.

Underförstått ska bagaren, polisen, byggnadsarbetaren, småbarnsföräldern och frisören ta ansvar för att äldreboenden inte har tillräckligt utbildad personal eller tillräckligt med utrustning. Underförstått ska alla medborgare ta ansvar för att Sverige i skrivande stund är sjunde värst i världen sett till antal döda per miljon invånare i covid-19.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Vad menar ministern med sitt uttalande om att vi som samhälle bör känna ett gemensamt ansvar för hanteringen av denna pandemi och vad är ministerns roll i detta?