Valp som är utom kontroll

Låter som min hund i början. (Amstaff blandning) Jag var "hård" mot honom från början då jag hade bebis och småbarn.

Nu kanske jag har det lite lättare då jag bor i skogen och aldrig haft honom kopplad, förutom träning i det.

Noll tollerans mot bitningar, smett på nosen och hålla nere i långa omgångar. Detta är en stark hund så man får visa mer styrka tillbaka.

Hunden bet sönder precis allt i början, väggar, bord, byråer. Detta var en blandning mellan rastlöshet och att jag inte var helt punktlig när jag kom hem från jobbet. Han blev helt enkelt sur på mig.
Ben hjälpte inte jätte mycket eftersom han inte ville tugga på det om jag inte var hemma.

Min hund går som sagt fri i skogen med mig så han får springa hur mycket han vill. Han lyssnar på kommandon hur bra som helst. Visslingar, ord, olika toner.


En av de viktigaste sakerna jag lärde mig med hunden var skojbråk, jag sparkar lite lätt på sidorna av honom och han slår tillbaka. Tillslut ser det ut som vi dansar ungefär. Genom detta kändes det som att jag verkligen fick honom att lära sig att inte bitas. Varje gång han på käften runt benen sa jag fy och stannade upp. Eftersom det är typ den roligaste leken han vet så gick det ganska snabbt. Han jabbar lite med tassarna, fnyser och knuffas.

Han är uppväxt med 3 kullar av mina barn och aldrig bitit någon, den bästa familjehunden man kan tänka sig.
Ungarna sitter och pillar i hans matskål medan han äter, stoppar in händerna i munnen på honom osv.


Mitt tips till dig: visa dominans. Men oftast är det ditt fel att hunden är rastlös. Ut i skogen där han kan springa fritt. Kanske lär dig cykla med honom?

Ok, vad vet du om ägaren?
En gissning kan vara att hundarna därifrån använts som kamphundar eller vakthundar och att man således uppmuntrat aggressivitet.

Jag tycker inte att det där låter så farligt faktiskt. Valpen är trots allt bara 12 veckor och vet inte alls hur man ska bete sig än. Han är van vid att leka med sina syskon och de biter helt naturligt varandra i lek, men självklart ska du sätta gränser. Det tar dock tid och första tiden med min lilla kille var inte särkilt roligt... Han bet sönder min soffa trots en MASSA avledning, han hoppade efter kopplet ute och bet rätt hårt i händer och fötter. Idag är han 1.5 år och världens goaste lilla kille, allt det ''dåliga'' beteendet är borta men visst har vi fått jobba mycket.

Överanalysera inte allt som jag gjorde när min kille var valp, de morras, bits och river ner grejer utan att det betyder ett dugg när de blivit äldre. Sätt gränser och var konsekvent, men att nypa tag i nackskinnet och skrika hjälper inte alls (även om man blir så jävla frustrerad ibland). Mitt tips är att du snarast börjar på en valpkurs, det är faktiskt inte dumt alls.

Tack för svar.
Tyvärr verkar inte dominans alls att fungera på honom. Det är 0 eller 100 som gäller, går man runt och ska dominerar hela tiden så får man räkna med utbrott hela dagen. Det är svårt att förklara men jag har varit så tydlig och konsekvent i ledarskapet som jag kan enda sen jag fick honom just eftersom jag märkte hur gränslös han är. Jag har förstått att det krävs pondus att föra en rottweiler och att man är orädd. Såklart har jag gett han en smack på nosen när han bitit mig och attackerat men det har ingen effekt alls. Det gör honom snarare mer triggad att gå på hårdare. Och jag har en gräns för hur mycket jag kan tackla på en valp oavsett om det är min monstervalp så jag vill inte ”göra illa” honom mer.

Han och sambon lekbrottas mycket men han förstår inte det där med att man inte får bitas samtidigt så det går aldrig så bra för det måste avbrytas var tionde sekund eftersom han bits. Har du andra förslag på lekar som hundar med tuff mentalitet kan tycka om och utvecklas av?

Jag vet inte mycket alls, jag åkte långt för att hämta honom och har aldrig träffar föräldrarna. Uppfödaren var en tjej som verkade mån om valparna men nu i efterhand när hon vägrar ta tillbaka honom så förstår jag att hon inte är så mån om sina valpar alls.

Det är möjligt att hans föräldrar är lite vildare men tycker ändå att uppfödaren skrev tydligt i sin annons att hon inte sålde kamphundar och undanbad folk som var ute efter ”tuffa” hundar att höra av sig han är knappast avlad för kamp iaf.

Tack för svar.
Tyvärr verkar inte dominans alls att fungera på honom. Det är 0 eller 100 som gäller, går man runt och ska dominerar hela tiden så får man räkna med utbrott hela dagen. Det är svårt att förklara men jag har varit så tydlig och konsekvent i ledarskapet som jag kan enda sen jag fick honom just eftersom jag märkte hur gränslös han är. Jag har förstått att det krävs pondus att föra en rottweiler och att man är orädd. Såklart har jag gett han en smack på nosen när han bitit mig och attackerat men det har ingen effekt alls. Det gör honom snarare mer triggad att gå på hårdare. Och jag har en gräns för hur mycket jag kan tackla på en valp oavsett om det är min monstervalp så jag vill inte ”göra illa” honom mer.

Han och sambon lekbrottas mycket men han förstår inte det där med att man inte får bitas samtidigt så det går aldrig så bra för det måste avbrytas var tionde sekund eftersom han bits. Har du andra förslag på lekar som hundar med tuff mentalitet kan tycka om och utvecklas av?

För det första måste du ha nolltolerans mot bitandet. Inte bara när han biter hårt. Det där är som du märkt ett eskalerande beteende. Sen misstänker jag att han är understimulerad. Har du inte haft rottweiler innan kan du säkert bli förvånad över hur enormt mycket det kan krävas. Inom raser finns också en naturlig variation såklart. Din rottweiler kanske, även för en rottweiler, behöver exceptionellt mycket stimulans. Prova på en helg att ta ut hunden i skogen och leka med mera flera timmar och se resultatet.

Med den här typen av hundar är det såklart viktigt med gränser men att fysiskt korrigera hunden gör du bara om det uppstår en farlig situation. Varje gång du gör det blir hunden mer osäker och just ett sådant beteende som raseriutbrott blir mer sannolikt.

Försök skapa sådana förutsättningar så det blir lätt för hunden att göra rätt istället. Lättare sagt än gjort såklart.

Kan också vara så att du i ditt kroppsspråk och övriga beteende helt enkelt utstrålar den osäkerhet du känner för hunden och att detta gör hunden otrygg. Beteendet är fullt förenligt med detta i alla fall.

Jag tycker du ska försöka få kontroll lite till och annars faktiskt avliva hunden. Det är ditt ansvar som hundägare att se till att hunden har det bra och kan man inte se till det är det ens ansvar att låta hunden somna in och slippa bli såld till kamp eller personer med andra tvivelaktiga motiv.

TACK för ett uppmuntrande svar! Det är tack vare att jag läst om folk som dig som också haft hopplösa valpar som blivit bra som vuxna som jag ändå känner mig motiverad att fortsätta träna han timme ut och timme in varje dag. Valpkurs är bokad, vi har bara ett alternativ här och första starten är i februari men vi är inbokade iaf.

Jag försöker tänka som dig och uppmuntra sambon med att han bara är 12 veckor och en valp fortfarande och att han inte måste bli livsfarlig som vuxen och fortsätta med sina utbrott. Man vet inte vad som är rimligt och inte när man är upp i det dygnet runt.