Kan fysiken redogöra för vad första persons-perspektiv subjektiva upplevelser är?

Nej knappast. Vi har ingen aning om hur känslor uppstår. Man kan bygga en dator som uppträder likt en människa, men den har inga riktiga känslor. Man brukar säga att en dator endast kan exekvera algoritmer. En algoritm kan man i princip exekvera med papper och penna även om det kan vara väldigt tidskrävande. Men en algoritm kan inte skapa känslor eller till exempel skapa upplevelsen av färger och ljud.

Det går inte att reducera drömmar till falska minnen eller fantasi heller.

Första personsperspektiv vid drömmande ser inte likadant ut som när jag försöker rekrytera minnesbilder eller fantisera.

Minnesbilder är btw jävligt anti-fysik också.. inte bara tar jag in stimuli och rullar igång min egen projektor, jag kan till och med behålla inputen och plocka fram den vid behov och även omkonstruera den.

Ditt inlägg består bara av lösa påståenden som du inte ens gör en ansats att bevisa. Börja med att göra en exakt definition av det som algoritmerna skall åstadkomma och definiera sedan ett binärt test som visar om de lyckats eller inte. Redogör sedan för varför testet alltid kommer att misslyckas.

Finns ett tredje. Att självmant välja att vara korkad som en implikation av att frivilligt vara bajsnödig exakt 100 % av tiden. Det är också fri vilja.

Kom ihåg vem som sa det först.

/Nitsszjä

Kan ju vara så att känslor är ett spektrum, som anknyts till olika relationer. Precis som färger har bestämd ”färg” till sin våglängd. Så när man föds brukar känslorna vara väldigt rena, men blir mer grumliga ju mer minnen som relateras till en känsla och dess ”färg”. Denna komplexitet med visuell upplevelse manifesterar vi som ”medvetandet” och upplevelser.

Det är tex ganska intressant när man mediterar så djupt att ”språk” inte länge uttrycks i hjärnan och man glömmer uttrycka sitt tillstånd med språk. Man kan nästan bevittna hur man blir som djur. Medveten för att minnet alltid reflekterar sig själv mot nya input. Men utan relation till språket.

Vi vet precis hur känslor uppstår, har du läst en psykologibok från 50-talet eller? Allt det du skriver kan skapas av algoritmer och kroppssystem.

Det finns en anledning till att du inte kan drömma om ansikten du inte sett någonstans. Drömmars exakta funktion är inte helt klarlagd men många hävdar att det skulle ha att göra med förberedelse för framtida situationer. Man drömmer ofta om något man tänkt mycket på som har lämnat ett intryck på ens liv.

Inget av det du beskriver är anti-fysik som du säger heller. Jag tycker för övrigt fysiksnacket är malplacerat här eftersom att ni snackar om en vetenskap som tar upp allting på dess basala nivå. Vi har komplexa organsystem som fungerar på en mycket högre organisationsnivå som klarar av att lagra minnen, rulla igång projektorn och klippa osv. som ni beskriver. Det finns verkligen inget i människans psyke eller medvetande som skulle bryta mot fysikens lagar.

Självklart fungerar kroppen som oerhört komplicerad tillståndsorganism som lite slarvigt kan jämföras med en dator, men nu gällde det medvetandet och det finns lika obefintliga möjligheter att tillskriva de biologiska processerna ett medvetande som att tillskriva datorernas processande av ettor och nollor ett medvetande.

Kroppen är en robot som styrs av ett medvetande i samverkan med biologiska program. Nästan som när ett medvetande styr en pixelavatar i samverkan med datorprogram.

Finns det någon här som definitivt kan konstatera vad "medvetande" innebär? förrutom fly/fäkta impulser d.v.s

Binär kod klassas som trams.

Poängen är att det du kallar "medvetande" kan beskrivas vetenskapligt med neurobiologi. Medvetandet är miljarder olika reflexer som pågår i din hjärna och flätas samman i olika hubbar i din hjärna (exempelvis thalamus och hjärnbarken (cortex)) som ger dig upplevelsen av att vara medveten. Kapar du synnerven försvinner en del av ditt medvetande, eftersom syn-input inte längre framkallar syn-relaterade reflexer i din hjärna eftersom din syn inte fungerar. Kapar du än mera nerver hamnar du till slut i koma, d.v.s. ditt medvetande försvinner. Allt detta har studerats t.o.m. i människor, då det finns flera exempel av stroke-patienter eller andra med hjärnskador där nervbanor kapats. Dessa nerver kommunicerar med reflexer fungerar som handen-på-het-spisplatta-reflexen, bara att de pågår i din hjärna och inte i din arm, och är väldigt komplicerade med miljarder kopplingar som integrerats i rum och tid.

Är en dator (byggt på metalliska kretskort) medveten då, om den har en kamera (likt våra ögon) samt mikrofon (likt vår öron) och kanske robot-armar och ben, och kan prata och resonera och har reflexer som skyddar den själv (likt självkörande bilar)? Ja, enligt neurobiologin vore denna dator medveten, men inte biologiskt utan digitalt-elektroniskt.

En Tesla-bil är således medveten digitalt-elektroniskt. Hade du byggt in lite nervceller i Teslan så hade den varit en biologisk-digital-elektronisk hybrid.

Detta är alltså min uppfattning om var neurobiologin står när det kommer till medvetandet. Hittills har jag inte påträffat argument som bestrider detta. Förutom generella argument att biologi är hyfsat icke-exakt som vetenskap jämfört med partikelfysik etc.

Medvetandet är en lång rad reflexer som pågår i din hjärna från då du föddes (och kanske tidigare) tills det att din hjärna dör.

Medvetandet är något som vi alla vet att vi har, men som inte har några egenskaper i övrigt.