Citat:
Ursprungligen postat av
Lacus
i Borås hotas en anställd på äldreboende av rättsliga åtgärder för att hen låste in en senil person på äldreboende,.
I Umeå störtar ett flygplan och 9 personer omkommer. Men hallå....
Jag står fast vid mitt tidiga uttalande att detta kommer att hamna i domstol. Självklart måste ansvarsfrågan prövas.
Jag tror du har fel.
När det gäller privatflygning finns det endast
en ansvarig, det är befälhavaren.
Han har ansvar för passagerarnas säkerhet, att vikt och balans ligger inom godkänt område, att flygmaskinen opereras inom de limitations som flyghandboken anger samt att operera i enlighet med de regler som omfattar flygningen.
Befälhavaren är avliden. Jag tror inte att man generellt åtalar avlidna i Sverige.
Om du läser igenom de regler som finns, kommer du finna att det inte finns några regler/bestämmelser som brutits av någon annan än piloten.
Havkom beskriver exakt vad som hönt/gjorts. Detta sker ofta utan att regerera till en bestämmelse. Är man inte insatt kan man tro att en beatämmelse brutits när man läser texten.
Ett exempel är att havkom skriver såhär:
Citat:
Umeå fallskärmsklubb hade hopparnas vikter registrerade i SkyWin. Enligt uppgift använde man dock inte programmets alla funktioner. Som tidigare nämnts fanns inga vikter presenterade på det lastbesked piloten fick inför flygningen. SkyWin har ingen funktion för balans- beräkning inför flygning.
Det fanns inom klubben inga beskrivna rutiner om massa- och balans- beräkning. Enligt uppgift görs heller inga sådana beräkningar för varje flygning, eftersom det går på vana.
Detta är de fakta man fått fram, utan någon värdering.
Man kan tro att någon bryter mot en bestämmelse när piloten inte får vikten presenterad. Så är det dock inte.
Rent bestämmelsemässigt är det befälhavarens ansvar att tillse att kraven för vikt och balans är uppfyllda och han kan faktiskt göra detta genom att anvönda sig sv standardmassor( jag har presenterat dessa flera ggr i tråden, sök vid behöv).
Att någon beskrivit hur det brukar fungera ”på vana” är ingenting som skjuter över ansvaret på någon i klubben.
Om jag skulle återuppta fallskärmsflygning och någon säger ”vi brukar göra såhär” och detta inte följer bestämmelserna så är det per definition den befälhavaren som brukar bryta mot reglerna när han flyger.
Jag är fortfarande 100% ansvarig för att följa gällande regelverk när jag är befälhavare. Det är så enkelt.
Rent krasst bör Umeåklubben förbättra sig när det gäller hur man hanterar liftvikter och vikt och balans(vilket säkerligen redan har skett).
Vi hade ganska tydliga styrningar för hur vikt och balans skulle hanteras för att piloten skulle slippa sitta och räkna före varje lift, vilket i praktiken inte är görbart.
Därför fanns tydliga riktlinjer hur man placerar hopparna, även för en enskild hoppare som var tyngre än snittvikten.
Alla dessa riktlinjer byggde på beräkningar som visade att CG låg inom godkänt område när man följde dessa.
Oavsett det, om en pilot använde dessa och havererade eller det blev en ramp check(typ ”poliskontroll”) så skulle inte den som utfärdat riktlinjerna kunna åtalas, då det inte finns några andra ansvarshavare än befälhavaren.
Måste även haka på buzzkillingtons inlägg, att hoppa med marksikt. Jag har gjort många fällningar ovanför moln (lagligen flugit över) och piloten kan inte avgöra om det går se marken rakt ned eller ej. Piloten tar flygplanet till platsen för fällning och det är hoppmästaren( tydligen finns det ett nytt begrepp nu, liftchef också) som avgör om han ser marken. För piloten gäller alltid att det sitter ett flygplan ivägen under hans arschle vilket gör att det inte går titta rakt ned.
Förfarandet ovan är lagligt och förekommer ofta sommardagar med vackert-vädermoln.
Det händer också att man är över rena heltäckande moln men som inte är 100% täta, så att det går se marken om man tittar rakt ned. En hopplift till 4000m tar i runda slängar 30min med en snittfart på kanske 90-100knop TAS, så man förflyttar sig 7-9 mil och kan alltså flyga iväg 3-4 mil i sidled för att komma över moln( lagligt).