Nya Lätta på trycket-tråden! (Läs riktlinjerna i trådstarten)

Vad var det för saker du fick skickade till dig egentligen? Hur fick personen reda på din address?

Jag vill inte ha ett annat konto och dessutom så hade det tagit en vecka sen hade han hittat mig ändå, jag syns rätt mycket rent generellt så det är inte så svårt att gå miste om..
Är orden "kan du låta mig vara ifred?" "sluta" tillräckligt tydligt?

Nu menar jag att sitta och ha en vanlig diskussion, fråga saker och svara på dom och prata på som om det är en annan person där.

Alltså du glömmer många gånger att se livet ur hennes synvinkel..om du kände dig våldtagen av en människa, tror du att du hade velat prata eller se den människan igen?? Du hade känt obehag och rädsla och känt dig äcklad. Så tro mig låt henne vara ifred och titta aldrig tillbaka - det är över och det är respektlöst av dig att fortsätta kontakta henne, om du verkligen bryr dig om henne och inte är en egoist som bara tänker på dig själv och dina känslor så låter du henne vara ifred, det är det minsta du kan göra för henne.

Men när ska hon börja titta på sitt eget jävlar ansvar istället för att alltid skylla allt på alla andra? Det stör mig som fan. Men visst. Jag låter henne fortsätta gå igenom livet och känna att alla killar bara förgriper sig på henne och ingen vill ha henne. Det är hennes problem. Jag kan inte fixa det.
Sen har hon aldrig någonsin utryckt stopp eller låt mig vara ifred nånsin. Om du inte tror på det skiter jag i.
Men jag förstår att jag måste låta henne vara ifred. Fine. Vill hon känna sig som ett jävlar offer hela tiden så får hon väll göra det. Fuck it.

Okej, hon kanske har svårt att säga ifrån och säga nej. Stay out of trouble är mina råd. Och sluta hålla på och bete dig som ett psycho i tråden, man kan ju tro att du är en fjortis med borderline som druckit för mycket alkohol och har fått en snefylla, i ena stunden ska du döda alla och i andra vevan sitter du på golvet och bölar. Det finns hjälp att få, jag förstår inte varför du inte går och tar den? Det är oroväckande att du beter dig såhär och är 31 år, du är jätteomogen skärp dig! Lär dig släppa saker och gå vidare, det finns flera tjejer och igår skrev du ju till en tjej som verkade tycka om dig men du sumpar ju dina chanser när du håller på såhär? Sluta förstöra för dig själv.

Men jag fattar att det beror på att jag inte orkar bli ensam längre. Men fuck henne. På riktigt. Varför kan hon inte ta något eget jävlar ansvar? Varför ska allt ligga på mig? Hur fan är det rättvist? Men jag borde förstått att hon körde med silent treatment bara för att göra mig illa. Så mycket som bara möjligt för jag utryckte att jag blev rädd att förlora henne. Då bara slutar hon svara. Det är för att vara taskig hon gör det. En skysst människa säger väll för fan låt mig vara? Men hon gör ju inte det. Jag skiter i henne och jag skiter i allt nu. Allt kan fan ta mig dra fullständigt åt helvete.

Hon skickade allt möjligt som hon tänkte kunde få mig att tänka på henne på något positivt vis.
Allt från böcker, cigg, godis, figurer, DVD-filmer och mycket, mycket annat. Ibland vardagliga saker, ibland mer sällsynta dito.

Flera gånger så plockade jag bara upp breven från hallgolvet, strök över mitt namn och min adress och skickade oöppnade tillbaka dem till avsändaren, i andra fall kastade jag dem bara.

Vi möttes i ett sammanhang där alla deltagares adresser var tillgängliga för alla som var med, dessutom har jag inte hemlig adress eller dylikt så det är inte så svårt att ta reda på om man vet mitt namn och min ålder och stad.

Nej, det är klart att du inte ska behöva byta nick och "gömma" dig. Ens nick blir ju också till en utvecklad karaktär som inte alltid är lätt att bara släppa helt.

Tänkte mera att det kunde vara skönt att kunna läsa och skriva lite då och då utan att behöva tänka på de som följer dig.

Jag orkar på riktigt inte längre. Att skärpa sig kommer aldrig fungera för den delen heller. Dom orden fixar inte ett skit. Jag kommer känna precis likadant och ha precis samma problem oavsätt om jag tänker skärp mig eller inte. Oavsätt om jag stämplar mig som omogen eller inte. Det spelar ingen roll. Skit också. Det är ju precis jävlar omöjligt.

Seriöst. Begriper du inte att jag är som jag är för att något har gått fruktansvärt fel för mig psykiskt? Jag inte bara snap out of it. Då hade jag ju för fan gjort det.

Snälla gå till en samtalsterapeut/coach som kan hjälpa dig ta itu med dina problem på riktigt. Du kan ju inte själv, man ger dig råd men dom går in genom ena örat och ut genom det andra. Du har svårt att acceptera saker och ting, din envisa bara förstör för dig själv och kommer en dag att sätta dig i skiten om du inte inser dina riktiga problem. Du fokuserar på HELT FEL saker. Detta handlar egentligen inte ens om tjejen, det är bara ett sätt för dig att fly ifrån dina riktiga problem som finns inom dig, det är där en konflikt ligger och skaver.

Identitetskris - du vet inte hur du ska bete dig eller vem du är/hur du ska bete dig. Du behöver hjälp och vägledning. Jag tycker på riktigt synd om dig men jag vet inte hur jag ska hjälpa dig, du tar inte till dig orden på riktigt och alla råd som ges, du vill bara gå din egna väg och fortsätter upprepa samma saker hela tiden och fokuserar på tjejen. Fokusera på dig själv för engångsskull och sluta fly. Sen ger du upp för lätt också, vill du förändras och börja må bra eller inte? Börja då lyssna på dom som försöker hjälpa dig och ta till dig informationen.

Vem är lycklig igentligen ? Någon som vill snacka lite i PM ?

Seriöst. Begriper DU att du skyller ifrån dig och inte tar ansvar för ditt handlande och ditt tankesätt? Du är inte ett cp, du kan om du vill. Du kan förändra allt hos dig själv om du bara VILL, men du tycker det är lättare att gråta ut på FB och visa att du tycker livet är hopplöst. All den energin du lägger ner på att vara hatisk eller ledsen kan du ju lägga ner på att försöka bli den du vill vara och försöka bygga upp ditt liv igen. Det du sysslar med är bra mycket jobbigare än råden jag ger dig, ju mer negativitet du sprider desto mer negativitet kommer tillbaks till dig. Tänk positivt och se fördelar i allt du egentligen finner negativt så ska du se att du kommer börja må bättre också.

Vad är det för terapi du har fått tidigare? DBT kanske hade fungerat för dig med? Har för mig att det har med att ändra inlärda beteenden och tankesätt och förknippa det med positivare känslor och lära sig hantera det på rätt sätt. Lite som en omprogrammering av sin personlighet. Be om att få det. Hjälp dig själv.

Sitter man och intalar sig själv att man är värdelös och att det är fel på en varje dag så kommer man ju tillslut tro på det och dessutom må fruktansvärt dåligt. Det är ett destruktivt beteende, börja med att bryta detta dåliga mönstret. Gör inte så mer, det räcker..du har redan straffat dig själv tillräckligt.

Fan vad sjukt...då rekomenderar inte du att man träffar FBare irl sådär på det viset? Det kommer många stalkers på köpet? Du måste ju ha ångrat dig som fan att du gick dit med tanke på problemen du fick i efterhand.

Jag förstår vad du menar. Jag står på mig, jag föredrar att deal with the shit än att springa. Man har ju heller inte bara en efter sig, det blir ju några stycken och det är sånt man får ta om man syns och hörs för mycket - vissa komma älska en och andra kommer hata en och försöka tysta ner en..

Nej jag har lyssnat på andra. Jag har gått i alla olika terapier det finns i hela mitt liv. Jag har provat diverse tekniker och metoder men inget fungerar ju. Det är därför jag känner mig så uppgiven. Jag har verkligen gett det en chans för jag desperat att må bra. Men det går ju för fan aldrig. Jag tror inte människor vet vad dom snackar om längre. Därför lyssnar jag bara på mig själv. Jag har läst mängder av diverse självhjälps böcker och inspirerande förläsningar. Jag har gett mig fan på terapi. Jag har provat mängder av mediciner. Det är inte som om jag aldrig försökt. Jag vill att människor ska kunna hjälpa mig men dom kan inte det och jag kan inte det. Det är därför jag blir så jävlar förtvivlad till slut.