2016-04-02, 14:54
  #46633
Medlem
randomdudeReloadeds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
På uppgift 1 kan du konstatera att (x+9)/8 = x/8 + 9/8, och eftersom vi vet att x ger resten 2 och 9 ger resten 1 vid division med 8 så följer att (x+9) ger resten 2 + 1 = 3.

På uppgift 2 behöver du bara sätta in värdet på x. Du har x = 3 och ska beräkna x³(x³ - x²), vilket alltså blir 3³(3³ - 3²) = 27(27 - 9) = 27*18 = 486.

På uppgift 3 så handlar det om att lösa ut b, vilket du generellt gör genom att göra samma operation på båda sidor:

a(b-1)=c [dividera med a på båda sidor]
a(b-1)/a = c/a [förkorta bort a på vänster sida]
b-1 = c/a [addera 1 på båda sidor]
b-1+1 = c/a + 1 [-1+1 tar ut varandra på vänster sida]
b = c/a + 1

På uppgift 4 utgår jag ifrån att du har ett långt bråkstreck med 2/3 över bråkstrecket och 3/4 under bråkstrecket? I så fall handlar det om att känna till regeln att [a/b]/[c/d] = [a/b]*[d/c] så får du

1/2 + [2/3]/[3/4] - [4/5]*[5/6] = 1/2 + [2/3]*[4/3] - [4/5]*[5/6]

Härifrån så handlar det om att veta att [a/b]*[c/d] = [a*c]/[b*d], så kan man förenkla uttrycket ovan till

1/2 + [2*4]/[3*3] - [4*5]/[5*6] = 1/2 + 8/9 - 4/6

Här behöver du sedan skriva om med gemensam nämnare, vilket blir 9*6 = 54:

1/2 + 8/9 - 4/6 = 27/54 + 48/54 - 36/54 = 39/54 = 13/18

På uppgift 5 så kan du helt enkelt konstatera att det får plats tre kuber av storleken som K1 har längs varje kant i K2. Därför får det plats 3*3 = 9 kuber av storleken som K1 har för varje sida i K2, och 9*3 = 27 kuber av storleken som K1 har i hela K2.

På uppgift 6 så är det kanske enklast att räkna om båda talen till tusendelar för att kunna beräkna medelvärdet. Det ena talet är 0,065, vilket av uppenbara skäl motsvarar 65 tusendelar. Det andra talet är 3/8, där 8 = 2³ och eftersom 1000 = 10³ = 2³*5³ så kan man konstatera att 3/8 = 3/2³ = [3*5³]/[2³*5³] = [3*125]/1000 = 375 tusendelar.

Medelvärdet kan därför beräknas i tusendelar som medelvärdet av 65 och 375, vilket blir (65+375)/2 = 440/2 = 220. Det betyder att medelvärdet av de två talen är 220/1000, eller alltså 0,22.

På uppgift 7 så är det bäst att börja med att förenkla högerledet.

1/2 + 1/3 = 3/6 + 2/6 = 5/6

Således gäller att 1/x = 5/6. Du kan därför förenkla enligt

1/x = 5/6
x*1/x = 5/6 * x
1 = 5/6 * x
6*1 = 6*5/6 * x
6 = 5 * x
6/5 = 5 * x / 5
x = 6/5

På uppgift 8 behöver du känna till Pythagoras sats samt formeln för en triangels area. Eftersom den ena kateten har längden x och hypotenusan har längden y så har den andra kateten längden √[y² - x²], och därför har triangeln arean x*√[y² - x²]/2.

På uppgift 9 så kan man börja med att "vända på" uttrycken så att man får b uttryckt i förhållande till c och sedan a i förhållande till b.

b = 3/c betyder att c = 3/b, och därför är 6c = 6*3/b = 18/b.

a = 2/b betyder att b = 2/a, och därför är 6c = 18/b = 18/[2/a] = 18a/2 = 9a.

Svaret är alltså att 6c = 9a.
uppgift 1, det klickar nästan, men jag förstår dock inte hur vi vet vad resten av 9 är?

uppgift 2 förstår resonemanget men för att vara ärlig är jag nog för trög för att kunna räkna ut det i huvudet.

uppgift 3 problemet här blir väl om jag kommer att kunna memorisera tillvägagångssättet och om jag kommer att kunna upfatta när den här metoden ska appliceras. men varför är det plötsligt två b i den sista raden? vad fyller dessa för funktion?

uppgift 4 väldigt förvirrande. förstår principen men vet ej var alla siffror plötsligt kommer ifrån och hur? 1/2 + [2*4]/[3*3] - [4*5]/[5*6] = 1/2 + 8/9 - 4/6 till exempel andra halvan här, hur, varifrån, och varför?

uppgift 5 ok den var faktiskt inte så svår att förstå.

uppgift 6 förstår resonemanget fram tills "1000 = 10³ = 2³*5³ så kan man konstatera att 3/8 = 3/2³ = [3*5³]/[2³*5³] = [3*125]/1000 = 375 tusendelar."

det är sant att 1000=10^3=2^3*5^3 men hur är det relevant och kan man ta vilka tal som helst ^3 gånger varandra som leder upp till 1000, om du förstår vad jag menar? sen 3/2^3 vet jag inte heller hur det plötsligt dök upp i bilden, och jag förstår självklart inte slutet heller eftersom jag inte förstår varför 3/2^3 dök upp.

uppgift 7 förstår metoden men varför mer specifikt gäller 1/x = 5/6? hur ska jag komma till den slutsatsen alltså, att det är det som gäller. och varför används 5/6 som exempel för förenklingen, kan jag ta vilken som helst eller måste det vara den längst till höger?

uppgift 8 känns ganska konkret, får försöka lösa fler liknande uppgifter tills formeln sitter i benmärgen.

uppgift 9 förstår metoden på ett ungefär men det känns som om det är för många bollar att hålla i luften samtidigt så att säga. skulle ta för lång tid att lösa.

tack för hjälpen hittills iaf! känns som om hälften klickat på några av problemen, måste bara förstå detaljerna och varifrån vissa siffror kommer ifrån och varför etc.
Citera
2016-04-02, 15:21
  #46634
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av randomdudeReloaded
uppgift 1, det klickar nästan, men jag förstår dock inte hur vi vet vad resten av 9 är?

Är du med på vad begreppet "rest vid division" betyder? Det handlar om att man beräknar vilket heltal som blir kvar av det ursprungliga talet efter att man dragit bort en heltalsmultipel av talet man delar med.

Exempelvis blir resten av 8, 16, 24 och så vidare dividerat med 8 noll, eftersom 8, 16, 24 och så vidare är jämnt delbara med 8. På samma sätt blir resten av 7, 14, 21 och så vidare dividerat med 7 noll, och så vidare.

Eftersom 9 = 8*1 + 1 så blir resten av 9 vid division med 8 just 1. Det är alltså den sista ettan som man bryr sig om. På liknande sätt, eftersom exempelvis 22 = 2*8 + 6, så blir resten om man dividerar 22 med 8 just 6. Ser du mönstret?

Du kan läsa mer om rest vid division på den här sidan.

Citat:
Ursprungligen postat av randomdudeReloaded
uppgift 3 problemet här blir väl om jag kommer att kunna memorisera tillvägagångssättet och om jag kommer att kunna upfatta när den här metoden ska appliceras. men varför är det plötsligt två b i den sista raden? vad fyller dessa för funktion?

Läs själva inlägget istället för att titta på hur det ser ut när du citerar det. De där B som omges av hakparenteser är bara formatering som gör så att det visas som fetstil.

Citat:
Ursprungligen postat av randomdudeReloaded
uppgift 4 väldigt förvirrande. förstår principen men vet ej var alla siffror plötsligt kommer ifrån och hur? 1/2 + [2*4]/[3*3] - [4*5]/[5*6] = 1/2 + 8/9 - 4/6 till exempel andra halvan här, hur, varifrån, och varför?

Jämför de olika bråken. Det är inga "nya" siffror. De byter bara plats när man ändrar från division av två bråk till multiplikation. Läs exempelvis på den här sidan för att repetera hur man dividerar och multiplicerar bråk.

Citat:
Ursprungligen postat av randomdudeReloaded
uppgift 6 förstår resonemanget fram tills "1000 = 10³ = 2³*5³ så kan man konstatera att 3/8 = 3/2³ = [3*5³]/[2³*5³] = [3*125]/1000 = 375 tusendelar."

det är sant att 1000=10^3=2^3*5^3 men hur är det relevant och kan man ta vilka tal som helst ^3 gånger varandra som leder upp till 1000, om du förstår vad jag menar? sen 3/2^3 vet jag inte heller hur det plötsligt dök upp i bilden, och jag förstår självklart inte slutet heller eftersom jag inte förstår varför 3/2^3 dök upp.

Du är med på att 2³ = 2*2*2 är samma sak som 8? Därför gäller också att 3/8 är samma sak som 3/2³. Det är bara ett sätt att komma vidare och uttrycka 3/8 i tusendelar istället för åttondelar.

Citat:
Ursprungligen postat av randomdudeReloaded
uppgift 7 förstår metoden men varför mer specifikt gäller 1/x = 5/6? hur ska jag komma till den slutsatsen alltså, att det är det som gäller. och varför används 5/6 som exempel för förenklingen, kan jag ta vilken som helst eller måste det vara den längst till höger?

Det står ju i uppgiften att 1/x = 1/2 + 1/3, så därför börjar man med att skriva om 1/2 + 1/3 som ett enda bråk. Du kan repetera addition av bråk på den här sidan.

Citat:
Ursprungligen postat av randomdudeReloaded
uppgift 9 förstår metoden på ett ungefär men det känns som om det är för många bollar att hålla i luften samtidigt så att säga. skulle ta för lång tid att lösa.

Du kan hitta lite repetition om hur man tänker på den här typen av uppgifter på den här sidan.
Citera
2016-04-03, 15:59
  #46635
Medlem
Jag ska göra provet för första gången nästa lördag. Några bra tips? Hur pass mycket ska man lägga ned på varje del av erfarenhet? Hur pass djupt ska man gå in på mattetalen? Jag har bra betyg (22+) men vill testa. Hur mycket kan jag öka om jag gör det 2-3 gånger nu?
Citera
2016-04-04, 00:25
  #46636
Medlem
PeanutButterJellys avatar
Det tar 7 dagar för fyra identiska maskiner att tillsammans utföra en viss uppgift. Hur många fler sådana maskiner behövs för att samma uppgift ska utföras på 4 dagar?

A 2
B 3
C 4
D 5

Rätt svar är B.

Är det rätt att bilda denna ekvation för att lösa uppgiften: x + 4 = 7 ?
Citera
2016-04-04, 00:51
  #46637
Medlem
1andreas1s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av PeanutButterJelly
Det tar 7 dagar för fyra identiska maskiner att tillsammans utföra en viss uppgift. Hur många fler sådana maskiner behövs för att samma uppgift ska utföras på 4 dagar?

A 2
B 3
C 4
D 5

Rätt svar är B.

Är det rätt att bilda denna ekvation för att lösa uppgiften: x + 4 = 7 ?

x/4 = 7
x= 28

28/y = 4
y=28/4
y=7

7-4=3

Svar 3 till maskiner.
__________________
Senast redigerad av 1andreas1 2016-04-04 kl. 00:55.
Citera
2016-04-04, 00:53
  #46638
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av PeanutButterJelly
Det tar 7 dagar för fyra identiska maskiner att tillsammans utföra en viss uppgift. Hur många fler sådana maskiner behövs för att samma uppgift ska utföras på 4 dagar?

A 2
B 3
C 4
D 5

Rätt svar är B.

Är det rätt att bilda denna ekvation för att lösa uppgiften: x + 4 = 7 ?

Du kan tänka att 7*4 = 28
Arbetet som utförs av maskinerna är "28"

Nu ska samma arbete utföras på 4 dar. Dvs
4*x = 28
X = 7
Behövs 7 maskiner
__________________
Senast redigerad av applemonitor 2016-04-04 kl. 01:00.
Citera
2016-04-04, 01:21
  #46639
Medlem
Fllimmers avatar
Vi ponerar att en KVA-uppgift ser ut såhär:

x=-y

Kva 1 = x

Kva 2 = y

Visst skulle svaret isf vara D, informationen är otillräcklig? Det jag menar är att exempelvis x kan vara ett negativt värde.

Jag vill bara säkerställa mig.

Nu undrar jag varför jag ens frågar, det är uppenbart att det är så.
Citera
2016-04-04, 01:22
  #46640
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av Fllimmer
Vi ponerar att en KVA-uppgift ser ut såhär:

x=-y

Kva 1 = x

Kva 2 = y

Visst skulle svaret isf vara D, informationen är otillräcklig? Det jag menar är att exempelvis x kan vara ett negativt värde.

Jag vill bara säkerställa mig.

Nu undrar jag varför jag ens frågar, det är uppenbart att det är så.
Ja, för en uppgift som formuleras så utan ytterligare villkor (t ex "talet x är ett positivt heltal") är svaret D.
Citera
2016-04-04, 01:26
  #46641
Medlem
RomanesEuntDomuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Fllimmer
Vi ponerar att en KVA-uppgift ser ut såhär:

x=-y

Kva 1 = x

Kva 2 = y

Visst skulle svaret isf vara D, informationen är otillräcklig? Det jag menar är att exempelvis x kan vara ett negativt värde.

Jag vill bara säkerställa mig.

Nu undrar jag varför jag ens frågar, det är uppenbart att det är så.
Definitivt D. Antingen är en kvantitet negativ och den andra positiv och du har inte möjlighet att veta vilken som är vilken (om inte detta definieras i uppgiften, t.ex. "x > 0") eller så är kvantiteterna lika stora (x = 0 = y).
Citera
2016-04-04, 10:45
  #46642
Medlem
Artikel på DN Åsikt: "Högskoleprovet testar inget annat än stresshantering". Man vet inte om man ska skratta eller gråta.

Citat:
Ursprungligen postat av David Loum Skantz
I teorin må högskoleprovet vara ett bra koncept som ger människor ytterligare en möjlighet att komma in på sina drömutbildningar. Men i praktiken så faller systemet.
Citat:
Ursprungligen postat av David Loum Skantz
Om man ska dra det till sin spets testar högskoleprovet i själva verket endast människors stresshantering då det är många uppgifter som ska göras på kort tid – men det tar varken hänsyn till personers erfarenheter, egenskaper eller passion för den utbildning hen söker till.
Citat:
Ursprungligen postat av David Loum Skantz
Då elever tidigt i sin gymnasieutbildning lyckas skriva ett tillräckligt bra resultat för att ta sig in på sin utbildning finns det inte längre ett krav på att få höga betyg utan det räcker med att få godkänt i de kurser som krävs för behörighet. Kommer dessa elever att arbeta stenhårt som vi andra studiemotiverade elever för att få toppbetyg? För varför skulle de? Det här är också något Helen Hellmark Knutsen nämner i sin text på DN Debatt där hon vill att man ska se över Högskoleprovets betydelse för antagningen.
Citat:
Ursprungligen postat av David Loum Skantz
Att en tredjedel av personerna som antas till en utbildning utgörs av personer som sökt in på sitt resultat från högskoleprovet är för mig absurt och rent av diskriminerande när människor lägger ner oräkneliga timmar på att få toppbetyg under sin gymnasietid.
Citat:
Ursprungligen postat av David Loum Skantz
Högskoleprovet skapar en orättvisa för elever som lägger ner blod, svett och tårar på skolan. Jag vill själv komma in på läkarprogrammet efter studenten och har av den anledning fått arbeta hårt under hela min gymnasietid för att få höga betyg, precis som många andra. Är det då rätt att människor som “struntat” i skolan och som inte uppnåt samma höga studieresultat, ska kunna “köpa” sig in på en så attraktiv utbildning?
Författaren är med andra ord diskriminerad, för att vi som skrev högskoleprovet och kom in på läkarprogrammet (vilket bland andra jag själv gjorde) köper (!) oss in på utbildningar. Makalöst.

Som slutkläm kan man också notera summeringen av artikeln:
Citat:
Ursprungligen postat av David Loum Skantz
För att alla ska få rätt till en rättvis utbildning bör högskoleprovet avskaffas. Det ger inte bara mig och andra ungdomar, utan även vuxna, en ärlig chans att uppfylla sina drömmar.
Skantz bemödar sig inte ens med att skriva andra ungdomar och mig; det är mig och andra ungdomar som gäller.
__________________
Senast redigerad av qzapa 2016-04-04 kl. 10:48.
Citera
2016-04-04, 10:58
  #46643
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av qzapa
Artikel på DN Åsikt: "Högskoleprovet testar inget annat än stresshantering". Man vet inte om man ska skratta eller gråta.



Författaren är med andra ord diskriminerad, för att vi som skrev högskoleprovet och kom in på läkarprogrammet (vilket bland andra jag själv gjorde) köper (!) oss in på utbildningar. Makalöst.

Som slutkläm kan man också notera summeringen av artikeln:
Skantz bemödar sig inte ens med att skriva andra ungdomar och mig; det är mig och andra ungdomar som gäller.


Vad kan man förvänta sig av en kränkt tonåring?
Citera
2016-04-04, 11:07
  #46644
Medlem
Rätt till en rättvis utbildning haha. Kanske dags att kolla på hur olika betyg delas ut först...
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in