Högskoleprovet

På uppgift 1 kan du konstatera att (x+9)/8 = x/8 + 9/8, och eftersom vi vet att x ger resten 2 och 9 ger resten 1 vid division med 8 så följer att (x+9) ger resten 2 + 1 = 3.

På uppgift 2 behöver du bara sätta in värdet på x. Du har x = 3 och ska beräkna x³(x³ - x²), vilket alltså blir 3³(3³ - 3²) = 27(27 - 9) = 27*18 = 486.

På uppgift 3 så handlar det om att lösa ut b, vilket du generellt gör genom att göra samma operation på båda sidor:

a(b-1)=c [dividera med a på båda sidor]
a(b-1)/a = c/a [förkorta bort a på vänster sida]
b-1 = c/a [addera 1 på båda sidor]
b-1+1 = c/a + 1 [-1+1 tar ut varandra på vänster sida]
b = c/a + 1

På uppgift 4 utgår jag ifrån att du har ett långt bråkstreck med 2/3 över bråkstrecket och 3/4 under bråkstrecket? I så fall handlar det om att känna till regeln att [a/b]/[c/d] = [a/b]*[d/c] så får du

1/2 + [2/3]/[3/4] - [4/5]*[5/6] = 1/2 + [2/3]*[4/3] - [4/5]*[5/6]

Härifrån så handlar det om att veta att [a/b]*[c/d] = [a*c]/[b*d], så kan man förenkla uttrycket ovan till

1/2 + [2*4]/[3*3] - [4*5]/[5*6] = 1/2 + 8/9 - 4/6

Här behöver du sedan skriva om med gemensam nämnare, vilket blir 9*6 = 54:

1/2 + 8/9 - 4/6 = 27/54 + 48/54 - 36/54 = 39/54 = 13/18

På uppgift 5 så kan du helt enkelt konstatera att det får plats tre kuber av storleken som K1 har längs varje kant i K2. Därför får det plats 3*3 = 9 kuber av storleken som K1 har för varje sida i K2, och 9*3 = 27 kuber av storleken som K1 har i hela K2.

På uppgift 6 så är det kanske enklast att räkna om båda talen till tusendelar för att kunna beräkna medelvärdet. Det ena talet är 0,065, vilket av uppenbara skäl motsvarar 65 tusendelar. Det andra talet är 3/8, där 8 = 2³ och eftersom 1000 = 10³ = 2³*5³ så kan man konstatera att 3/8 = 3/2³ = [3*5³]/[2³*5³] = [3*125]/1000 = 375 tusendelar.

Medelvärdet kan därför beräknas i tusendelar som medelvärdet av 65 och 375, vilket blir (65+375)/2 = 440/2 = 220. Det betyder att medelvärdet av de två talen är 220/1000, eller alltså 0,22.

På uppgift 7 så är det bäst att börja med att förenkla högerledet.

1/2 + 1/3 = 3/6 + 2/6 = 5/6

Således gäller att 1/x = 5/6. Du kan därför förenkla enligt

1/x = 5/6
x*1/x = 5/6 * x
1 = 5/6 * x
6*1 = 6*5/6 * x
6 = 5 * x
6/5 = 5 * x / 5
x = 6/5

På uppgift 8 behöver du känna till Pythagoras sats samt formeln för en triangels area. Eftersom den ena kateten har längden x och hypotenusan har längden y så har den andra kateten längden √[y² - x²], och därför har triangeln arean x*√[y² - x²]/2.

På uppgift 9 så kan man börja med att "vända på" uttrycken så att man får b uttryckt i förhållande till c och sedan a i förhållande till b.

b = 3/c betyder att c = 3/b, och därför är 6c = 6*3/b = 18/b.

a = 2/b betyder att b = 2/a, och därför är 6c = 18/b = 18/[2/a] = 18a/2 = 9a.

Svaret är alltså att 6c = 9a.

uppgift 1, det klickar nästan, men jag förstår dock inte hur vi vet vad resten av 9 är?

uppgift 3 problemet här blir väl om jag kommer att kunna memorisera tillvägagångssättet och om jag kommer att kunna upfatta när den här metoden ska appliceras. men varför är det plötsligt två b i den sista raden? vad fyller dessa för funktion?

uppgift 4 väldigt förvirrande. förstår principen men vet ej var alla siffror plötsligt kommer ifrån och hur? 1/2 + [2*4]/[3*3] - [4*5]/[5*6] = 1/2 + 8/9 - 4/6 till exempel andra halvan här, hur, varifrån, och varför?

uppgift 6 förstår resonemanget fram tills "1000 = 10³ = 2³*5³ så kan man konstatera att 3/8 = 3/2³ = [3*5³]/[2³*5³] = [3*125]/1000 = 375 tusendelar."

det är sant att 1000=10^3=2^3*5^3 men hur är det relevant och kan man ta vilka tal som helst ^3 gånger varandra som leder upp till 1000, om du förstår vad jag menar? sen 3/2^3 vet jag inte heller hur det plötsligt dök upp i bilden, och jag förstår självklart inte slutet heller eftersom jag inte förstår varför 3/2^3 dök upp.

uppgift 7 förstår metoden men varför mer specifikt gäller 1/x = 5/6? hur ska jag komma till den slutsatsen alltså, att det är det som gäller. och varför används 5/6 som exempel för förenklingen, kan jag ta vilken som helst eller måste det vara den längst till höger?

uppgift 9 förstår metoden på ett ungefär men det känns som om det är för många bollar att hålla i luften samtidigt så att säga. skulle ta för lång tid att lösa.

Det tar 7 dagar för fyra identiska maskiner att tillsammans utföra en viss uppgift. Hur många fler sådana maskiner behövs för att samma uppgift ska utföras på 4 dagar?

A 2
B 3
C 4
D 5

Rätt svar är B.

Är det rätt att bilda denna ekvation för att lösa uppgiften: x + 4 = 7 ?

Det tar 7 dagar för fyra identiska maskiner att tillsammans utföra en viss uppgift. Hur många fler sådana maskiner behövs för att samma uppgift ska utföras på 4 dagar?

A 2
B 3
C 4
D 5

Rätt svar är B.

Är det rätt att bilda denna ekvation för att lösa uppgiften: x + 4 = 7 ?

Vi ponerar att en KVA-uppgift ser ut såhär:

x=-y

Kva 1 = x

Kva 2 = y

Visst skulle svaret isf vara D, informationen är otillräcklig? Det jag menar är att exempelvis x kan vara ett negativt värde.

Jag vill bara säkerställa mig.

Nu undrar jag varför jag ens frågar, det är uppenbart att det är så.

Vi ponerar att en KVA-uppgift ser ut såhär:

x=-y

Kva 1 = x

Kva 2 = y

Visst skulle svaret isf vara D, informationen är otillräcklig? Det jag menar är att exempelvis x kan vara ett negativt värde.

Jag vill bara säkerställa mig.

Nu undrar jag varför jag ens frågar, det är uppenbart att det är så.

I teorin må högskoleprovet vara ett bra koncept som ger människor ytterligare en möjlighet att komma in på sina drömutbildningar. Men i praktiken så faller systemet.

Om man ska dra det till sin spets testar högskoleprovet i själva verket endast människors stresshantering då det är många uppgifter som ska göras på kort tid – men det tar varken hänsyn till personers erfarenheter, egenskaper eller passion för den utbildning hen söker till.

Då elever tidigt i sin gymnasieutbildning lyckas skriva ett tillräckligt bra resultat för att ta sig in på sin utbildning finns det inte längre ett krav på att få höga betyg utan det räcker med att få godkänt i de kurser som krävs för behörighet. Kommer dessa elever att arbeta stenhårt som vi andra studiemotiverade elever för att få toppbetyg? För varför skulle de? Det här är också något Helen Hellmark Knutsen nämner i sin text på DN Debatt där hon vill att man ska se över Högskoleprovets betydelse för antagningen.

Att en tredjedel av personerna som antas till en utbildning utgörs av personer som sökt in på sitt resultat från högskoleprovet är för mig absurt och rent av diskriminerande när människor lägger ner oräkneliga timmar på att få toppbetyg under sin gymnasietid.

Högskoleprovet skapar en orättvisa för elever som lägger ner blod, svett och tårar på skolan. Jag vill själv komma in på läkarprogrammet efter studenten och har av den anledning fått arbeta hårt under hela min gymnasietid för att få höga betyg, precis som många andra. Är det då rätt att människor som “struntat” i skolan och som inte uppnåt samma höga studieresultat, ska kunna “köpa” sig in på en så attraktiv utbildning?

För att alla ska få rätt till en rättvis utbildning bör högskoleprovet avskaffas. Det ger inte bara mig och andra ungdomar, utan även vuxna, en ärlig chans att uppfylla sina drömmar.

Artikel på DN Åsikt: "Högskoleprovet testar inget annat än stresshantering". Man vet inte om man ska skratta eller gråta.



Författaren är med andra ord diskriminerad, för att vi som skrev högskoleprovet och kom in på läkarprogrammet (vilket bland andra jag själv gjorde) köper (!) oss in på utbildningar. Makalöst.

Som slutkläm kan man också notera summeringen av artikeln:
Skantz bemödar sig inte ens med att skriva andra ungdomar och mig; det är mig och andra ungdomar som gäller.