Idag visas de första bilderna på ett svart hål! (10/4-19 15:00)

Fast om man mäter ena ytterkanten i vår galax till den andra, jämfört med centrum i vår galax till en annans galax centrum? Jag menar vi mäter CC och inte kant till kant.


Håll käften.


Tack för svar och jag fattar att det inte handlar om fotografering.

Vintergatan: 100 000 tvärsöver, närmsta galax 2.5 miljoner bort - där har du storleksordningen. Centrum till centrum gör varken till eller från i sammanhanget, nämnvärt. Varför undrar du?

Initialt undrade jag ju varför man inte tog bild på "vårat" hål istället för ett annat, sedan blev jag lite fascinerad över avstånden, svårt att greppa det där. Fast tack för ansträngningen att svara på mina oinsatta frågor.

Vad är allt det svarta runtomkring? Det är ju svart precis som hålet.

Och varför verkar ljuset stanna i en cirkel?*

Fattar noll

Ett svart hål är ju en massiv stjärnas kärna som har kollapsat under stjärnans tyngd och kärnan sen imploderat i sig själv till en väldigt liten punkt (singularitet) med samma massa som ursprungliga kärnan. Det är detta som ger det svarta hålet sådan kraftig gravitation att inte ens ljus tar sig därifrån. Det är därför det bildas en svart svär runt singulariteten(händelsehorisont) allt som passerar denna tar sig aldrig där ifrån. Den glödande ringen är stoft och damm som cirkulerar runt hålet och faller in mot det.

Nej då jag gissar inte men jag skrev ett fel såg jag, missade en nolla i hastigheten.

Våran galax är ca 100.000 ljusår bred och ca 10.000 ljusår tjock formad lite som en diskus typ.
Vårat solsystem befinner sig 25-26.000 ljusår från vårt centrum och det stora svarta hål som finns där.

Så för att kunna se vårt svarta hål måste vi se igenom 25.000 ljusår av stoftparticklar och annat mög som är ivägen för att kunna ta en bild av denna. Vi kan t.ex inte med vanlig optik se hålets nära omgivning då det är på tok för mycket stoft ivägen utan man måsta använda radioteleskop.

Då uppkommer ju den lustiga att om man tittar på andra galaxers centrum från "ovansidan" vars struktur och storlek är densamma eller mindre som våran diskusformade spiralgalax så innebär det ju att man kan reducera mängden stoft man behöver tränga igenom betydligt.

Hade man tittat på vår galax från ovan så hade man ju bara behövt att tränga igenom;
10.000 / 2 = 5.000 ljusår av stoft och mög för att se konturerna av det svarta hålet.
Det är 5 ggr mindre störningar mot om vi hade provat att fota vårt egna.

Och har man då ett radioteleskop stort som jorden som man lyckats få till med den här klustertekniken där man kopplar ihop en massa teleskop så är teleskopet stort nog för att man kan få det på bild.

Helt fantastiskt.

Jag hoppas att de ändå försöker sig på att ta en bild av "vårt" svarta hål. På en helt annan not känns det fan lite bittert att Einstein inte fick uppleva detta. Undra vad han skulle sagt.

Ett svart hål "brukar" födas så(stellarmass) även om det finns teorier om svarta hål som funnits sedan big bang. Dessa jättar(M87 och Sag A *) massive/supermassive etc är dock äldre och troligtvis en ihopslagning av en enorm mängd stellarmass-holes.

Petrov har en kul video där han visar hur stort M87 är i jämförelse med vårt solsystem i space engine.

https://www.youtube.com/watch?v=P890QTiifUE

Angående stellarmass black holes så tyder mycket på att det runt Sag A* cirkulerar svärmar med sk stellar black holes.

https://www.youtube.com/watch?v=UVhtKAnp3G4

Hans ekvationer ledde fram till dem men han trodde inte de existerade i naturen.

Finns det en utmaning som inspirerar kommer det alltid att finnas människor som försöker klura ut hur det skall lösas, var så säker. Det kommer att tas bilder på vårt hål tids nog. Man behöver bättre algoritmer för att lösa oskärpan och fler ihopkopplade teleskop. Tids nog kommer vi nog ha dem ute i rymden skulle jag tro och då får vi ju ett än större teleskop än det vi har idag som begränsas av jordens radie.

Och Einstein, ja, han "drabbades" av det öde alla riktigt stora genier gör som är långt före sin tid.
De bekräftas i efterhand.

Vad han hade sagt?
Jag har inte den blekaste, han hade nog blivit mer häpen än vi vanliga dödliga.
Frågan han skulle ha ställt sig är nog vad massan omvandlas till och i vilket tillstånd det befinner sig i.

Kan bara konstatera att det finns väldigt, väldigt mycket kvar att forska om i vårt universum.
Men vi har tiden för oss, modern vetenskap har bara funnits i ett par hundra år och nu fotar vi svarta hål i andra galaxer som befinner sig ofattbart långt borta.
Det har gått otroligt fort.

Jo precis du har rätt, det var vanliga svarta hål jag beskrev. Svarta hål är så sjukt fascinerande. Har sen barnsben varit intresserad av svarta hål och nu som 34 åring visas en bild av ett riktigt svart hål. Jag har varit som besatt av dem sen bilden visades.

Asså, Wikipedia är ju bara bäst. Har en utmärkt uppdaterad artikel om det svarta hålet här:

https://en.wikipedia.org/wiki/Messier_87#Supermassive_black_hole

Och visst kan man inte alltid lita på allting från Wikipedia. Men vill man kolla upp saker bidrar den även med referenser som t ex denna artikel från ApJ Letters:

https://iopscience.iop.org/article/10.3847/2041-8213/ab0ec7/meta

T ex är det just från den nya bilden som vi nu vet att det svarta hålets massa är ca 6.5 miljarder solmassor. Vi vet ju avståndet. Och vi vet att den mörka runda innerkanten är från själva händelsehorisonten och motsvarar 2.6 Schwarzschildradier. ("Borde" vara en, men det blir mer pga hur ljuset böjs pga rumtidens krökning.) Och så vet vi att massan (räknat i solmassor) är ges av Schwarzschildradien delat med 3 km.

Ju mer jag förstår av detta själv, desto mer känner jag för att bara fnittra förtjust som Dr Katie Bouman på den numera kända bilden när hon såg den första gången. Detta ÄR ju helt jäkla fantastiskt!

Det här resultatet kommer nog ganska snart att belönas med Nobelpriset i fysik. Kanske inte redan i år, men redan nästa år är inte otänkbart. Gick ju iaf ganska fort att ge priset för gravitationsvågor.