Info/skvaller om Jonas Inde? Åtalad för hot mm.

... och Du tror att jag sörjer det?

// Roger P.

Det finns rimligen många olika orsaker till självmord, men nog finns det väl en ärftlig faktor i det? Jag har bestämt för mig att ha läst något om det. Någon som vet mer?

Det där var riktigt dåligt, till och med med dina mått mätt. Ungefär som när tv-folk svarar på kritik mot usla tv-program: "Slå av tv:n om inte galoscherna passar". Tack för att du uppfyllde mitt önskemål om att nån gång överraska. Ett så överraskade korkat inlägg hade jag inte förväntat mig.

Kul att kunna stå till tjänst.

// Roger P.

Du vet inte varför så många begår självmord. Inte jag heller. Men här har du tre exempel på varför mina vänner gjorde det i alla fall.

Den första av mina vänner som tog livet av sig hade en felprogrammering, som ni säger. Hon hade helt enkelt diagnosen ”Kronisk depression”, ett tillstånd som gör att du varken kan vara glad eller ledsen och som inte går att bota. Hon tog livet av sig när hon fick diagnosen, eftersom hon då insåg att hon skulle få känna resten av livet så som hon hittills känt: att det fattades något. Hon var 26 då.

Den andra drabbades av panikångest, hamnade på psykakuten och hängde sig där. Hon var vacker som en dag och började precis breaka inom sitt yrke. Hon var en stor talang. Det var en skitsak som löste ut panikångesten, men depreimerad hade hon varit sedan hon var liten, men en jävligt tragiskt familjehistoria. Hon hade all anledning att leva med tanke på hennes framgångar, men hon orkade inte. Det blev för mycket. Hon var 25.

Den tredje hoppade från balkongen. Han sökte depressionen och det mörka och fastnade sedan där. Min gissning är att han, efter att han verkligen blivit sjuk, var grymt felmedicinerad vilket gjorde att han tillslut mådde sämre än någonsin. Han höll dessutom på lite med droger vilket inte gjorde saken bättre. Han var 31 när han dog.

Dessa tre människors historia är ju unika och mycket, mycket mer komplex än vad jag kan berätta här. Men en sak är säker: Ingen av dessa tog till flykten. Hade du varit med hade du sett att de alla var så sjuka, så jävla fulla av ångest, att de inte kunde andas, inte kunde lämna rummet, inte kunde prata i telefon, inte kunde äta. Att du väljer att vara ”ärlig” med vad du ”tycker” slår nog mest tillbaka på dig själv i det här fallet.

Kul ändå att det verkar som du åtminstone kan överväga att mjuka upp dina åsikter i just den här frågan. Men att tro att det måste vara något medfött är bara att göra det enkelt för sig.

Vad hela den här saken handlar om är att jag uttrycker en åsikt om att jag anser att självmördare är svaga typer med en genetisk defekt som gör att dom istället för att ta tag i sina problem istället väljer att hänga sig. Jag bemöts av hugg och spott eftersom man nära nog unisont hävdar att jag inte har rätt att tycka så, eftersom jag inte "vet vad det handlar om". Vem säger det? Vem säger att jag är så ovetande och att Ni är så fruktansvärt spränglärda? Sen berättas det om bekanta som tagit livet av sig på de mest horribla sätt. Ungefär som att det faktum att Ni haft en bekant som tagit livet av sig gör Er till några psykologiexperter.

Vad som slår tillbaka på mig själv är jag inte intresserad av eftersom jag anser att dom flesta som deltagit i den här tråden (dock inte alla) är självcentrerade åsnor som sitter på sina självgoda rövar och tycker att jag är en självgod idiot eftersom jag har en åsikt som avviker från den gängse mallen. Jag är inte alls intresserad av att luckra upp mina åsikter i fallet. Jag tycker som jag tycker och det spott och spe jag får utstå stärker mig snarare i mina åsikter om att dom flesta människor är ignoranta idioter som har så mycket att göra med att putsa sin egen sociala kompetens och folks åsikter om dom att dom inte ser något annat än sin egen förljugna självbild. Ärlighet är ju som bekant sällan populärt utan den som kan slicka mest röv och lägga orden rätt i munnen är ju allmogens tillfällige gunstling. Vad som sedan är sant eller ej är av mindre betydelse.

Det är så man mår illa...

// Roger P.

Du får mothugg för det här är inte en tyck- eller åsiktsfråga. Du framstår ju bara som korkad när du "tycker till" om hur människor ska reagera på en viss sjukdom. Vem är du att uttala dig om det? Snacka om att vara självgod ...

Och för de som inte är medicinskt belästa, allmogen som du kallar oss (självgott, någon?), så kanske man har så pass mycket empati i kroppen att man faktiskt kan leva sig in i hur det måste kännas att vara så ångestfylld att man faktiskt tar sitt liv.

Du gillar att vara ärlig. Bra! Men för att vara så jävla ärlig verkar inte uppskatta min eller andras ärlighet särskilt mycket. Självgott? Ja, definitivt!

Man behöver inte alltid vara ärlig eller tala om vad man tycker. Det blir tradigt att läsa i längden.

Du får tycka och skriva vad du vill, problemet är att du är så satans förutsägbar och trist.

Word!!!

Du menar självmord? Där får man alltså inte tycka något eller ha någon åsikt? På sin höjd ska man alltså sucka över den stackaren som hade det så svårt och klappa någon anhörig lite deltagande på axeln.


Jag tycker inte till om hur folk ska reagera på psykiska defekter eftersom jag inte anser att galenskap är en sjukdom. Självmördare är ynkliga kräk som smiter undan bakvägen istället för att ta sig ur sina svårigheter med äran i behåll. Förr i världen fick inte självmördare begravas i vigd jord eftersom dom vanärat sitt goda namn med att slinka undan svårigheter som ryggradslösa kräldjur. Man begravde dom istället utanför kyrkogårdens murar. Det var då, det. Innan vårt samhälle befolkats av lika ryggradslösa sjuttio- och åttiotalister som är uppvuxna med ett velourtänkande som kommer att störta vårt moderna samhälle i grusen.

Om sen folk ser mig som korkad eftersom jag råkar tycka något som inte folk i allmänhet skriver under på, det kan jag bjuda på.


Och vem är Ni att uttala Er om vad jag ska tycka om saken?


Det pratas så mycket om empati hit och empati dit. Är det något att premiera? Är det något att sträva efter att kunna tänka sig in i hur världen ter sig för allsköns slödder som vandrar på vår jord?
- Ujujuj, vi får inte straffa mördaren för han måste ha varit bra arg när han knivhögg offret 75 gånger. Vi får heller inte fördömma våldtäktsmannen eftersom han inte haft en kvinna på flera år och led av kronisk styve. Den måste ha varit ett helvete...


Visst uppskattar jag andras ärlighet, problemet är bara att folk inte är särskilt ärliga. Dom lismar och nickar instämmande med vad alla andra tycker när dom bestrålas av offentlighetens ljus, men sen knyter dom näven i byxfickan när dom sitter i TV-soffan. Det är inte ärlighet. Det är social kompetens. Eller som det hette för - feghet.


Jo, jag tycker mig märka det. Förljugenhet och lismande verkar vara ordningen för dagen i samhället och tydligen även här numera...

// Roger P.

Även Du börjar bli lite förutsägbar. Du har påtalat hur förutsägbar jag är vid en tre-fyra tillfällen nu. Jag har fattat att Du tycker att jag är förutsägbar. Har Du fattat att Du själv är lika upprepande?

// Roger P.