Varför i helvete uttalar folk som är värdelösa på engelska yes som jes i stället för

Ett sånt oskick. Det kan bero på att kolonialiseringen är allt för långt borta nuförtiden.

Fast dessa är långa ljud. Det jag sade var att de korta ljuden sammanfaller för många. Att det är ett efterföljande r kan också påverka ljudet.

Enligt Fant (1983:3) som refereras i Wikipedia så är skillnaden mellan kort ä och e förlorat i många områden inklusive Stockholm.

https://en.wikipedia.org/wiki/Swedish_phonology

Korrekt uttal är väl "jes"/"jess".

"Dålig" engelska med svensk brytning blir "jees".

Vet inte om denna stämmer:

https://dictionary.cambridge.org/pro...on/english/yes

UK - "jess" som i gäss (fågeln).

US - "jäs" (som bullar gör)

Ja det finns bra många värre ord om man stör sig på fel uttal. Just ”yes” borde väl höra till det lättaste att uttala.
Min gamla mor uttalar ordet kaffe såhär; kååfi
Ja det gör en galen varje gång

Eller min äkta hälft som inte tycks lära sig skillnaden på hur att uttala V och W.
Sjukt osexigt

Det här handlar väl också om att vi i svenskan uttalar "J" och "Y" annorlunda än engelskan.
Att säga "Jag bara skämtar" på engelska, "I am just joking", uttalas på engelska typ "djust djoking", men vi har lätt att enbart säga som om det på engelska skulle stavas "yust yoking", alltså utan "dj"-ljudet i början.

När vi dricker juice uttalar vi det som om det stavades yos, ungefär. Medan det på engelska har det där "dj"-ljudet i början. "djuice". (Jämför med tennisens "40 lika" som heter deuce. Uttals väl typ "duus" och inte med dj-ljudet.

Ja, jisses vad jag nu har uttalat mig om saker jag inte har en aning om, men det verkar vettigt om jag får säga det själv...

Bokstaven W var tills rätt nyligen inte ens en egen bokstav i svenska språket. (V och W sammanblandas ofta i ordlistor samt uppslagsverk). Förenklat kan man uttrycka att W är ett betonat V, eller ett "brett V" om man vill säga så. ("Brett V" passar både "bokstavligt", bildligt samt ljudligt..)

(För att uttala ett vanligt"V" så har man en "glad mun", för att uttala ett "W" så har man en "sur mun" eller kanske en rund mun när man formar lätet..) -Vet inte hur jag ska kunna förklara detta på bättre sätt.. Syftar då på engelska "W".

Vi svenskar gör ofta tankefelet att vi ser engelskan som ett lika slätstruket språk som svenskan och att i stort sett alla på de brittiska öarna skulle använda "the Queens english. Att England i själva verket är ett lappverk av dialekter och sociolekter, är ingenting som någon ifrån "mellanmjölkens land" är beredd på.





Tydligen är detta ett gammalt skämt.
http://www.copypanthers.se/yes-box/

Det kan även vara ifrån tiden då engelska inte pratades av var man (glöm inte att man läste tyska som fösta språk i skolorna fram till 1945) Så detta var ett sätt för den mindre belästa att framstå som att man faktiskt kunde engelska.

Vill du diskutera området så finns det en tråd på Flashback om saken (FB) Varifrån kommer uttrycket "Yes box!"?

"Yes boss" är en möjlig härledning av uttrycket.

Ett kort "ä" uttalas av de allra flesta svenskar likadant som ett kort "e" eller skiljer du mycket på "e"-ljuden när du uttalar orden "svensk mästare"?

Men folk som uttalar component det är ju ännu värre att höra.

Har en vän ifrån England och han tycker att vi svenskar uttalar detta ord riktigt fel.

95% säger fel sa han liknande typ
Compoooonentssssss mycket ljud på o samt s

Mera typ ett o samma ord
Vet inte hur ja ska förklara.
Com-pon-ents

Äh, yes ska uttalas "jäsh" så är man lika frän som Sean Connery!

https://www.youtube.com/watch?v=YiUbJFI-QnI

Det lär ha varit någon bondkomiker under tidigt 1900-tal som hade någon sketch om en ung svensk som åkte till Amerika utan att kunna språket. En barndomsvän hade lärt honom det viktigaste. Tre ord kunde han, yes, box och allright.

Väl framkommen i "Amerikat" får han se en man ligga livlös på gatan. Han står och stirrar på det livlösa byltet på gatannär en polis kommer fram till honom och frågar.

Polisen:-Did you do this?

Svensken: -Yes!

Polisen: How?

Svensken: -Box!

Polisen: -You are under arrest!

Svensken: -Allright!

Detta ansågs tydligen vansinnigt roligt för hundra år sedan, att en dum svensk bondpojk hamnar i amerikanskt fängelse p g a. bristande språkkunskaper.

Jag har för mig att detta var uppe i "Språket i P1 får något år sedan".