Citat:
Ursprungligen postat av
526
Men sånt där är så 80-tal. Språkresor och fjäska och försöka anpassa sig. Samma med töntana so hade kurser i hur man skulle hantera japaner. När jag träffar japaner tar jag dem i hand och hälsar. Klart.
För att inte prata om "Eu-kulturen" på 90-talet

. . jag e européee
Jag pratar inte om ordvalen utan uttalen. När det finn EN utrikisk person på seminariet ska ALLA byta till engelska och hela tillställningen faller till mellanstadienivå. Fan va sur jag blir på sånt, särskilt när man ansträngt sig för att ta sig till någon lokal på okristlig tid (frukostmöte eller en kväll som går bort)
Först kommer snittsaren som varit på burning man och ställer sig upp och börjar och börjar showa . .tror han. Håller en för lång presentation om sitt engagemang och liv med sån spitt engelsk uttal som på kvicka tedtalkare kör med. Sen kommer efterblivna medelålders kvinnor och drar ner frågeställningarna till lättsvenska fast på engelska och blir moderatorn orolig och sänker nivån till abc, men buriningmannaren och hippietjejen från köpenhamn fortsätter rabbla tedtalkinska. Jag brukar gå
Kul och intressant skrivet! (Känner igen mig i dina erfarenheter).
Britter/engelskspråkiga är dock relativt ovana att utländsk publik har såpass god engelska som vi (de flesta) i Sverige har. Det är mycket ovanligt att folk på "kontinenten" har god engelska, eller ens förstår ytterst enkel engelska i nivå med "dagisspråk"..
-"No comprende" kan man råka ut för som svar (för ofta) på turistorter i Spanien, trots att dessa borde/torde ha miljontals engelskspråkiga turister "hela tiden". (Snackar alltså om personer som arbetar inom turistnäringen som inte fattar engelska/fejkar att de inte fattar engelska).
Samma för övrigt i Frankrike, och ibland i Italien..
Men "Yes" kan, även om trådskaparen anses uttalas fel av svenskar, knappast missförstås av personer som antingen är engelskspråkiga av födseln, eller av annat skäl.
"Yes" föreslår jag ska uttalas så här.. "Gäss" alltså. Helmer Bryd hade en ypperlig låt (på Yesterday) under 1960-talet, tyvärr är denna svår att finna idag. I Helmer Bryds variant hette "Yesterday" Gäss te dej.. Alltså är mitt eminenta förslag är att det engelska "yes" rätt snarlikt kan uttalas "gäss" om man nu är svensk "dådå"..
Helmer Bryds variant av "Yesterday" är ungefär, så vitt jag minns:
Gäss te dej
-Ja kommer med gäss te dej..
(Ja= jag, "te" betyder till, "dej" betyder dig.)