"Vittnesmål" om "utrotningsläger och gaskammare"

"---Vid Auschwitz-processen i Frankfurt erhöll den åtalade Robert Mulka, som hade "bevisats" skyldig till särskilt bestialiska skändligheter, ett straff på 14 år, vilket kritiserats såsom alltför milt. Redan efter fyra månader försattes Mulka på fri fot av "hälsoskäl" - han hade spelat med i åtalsspelet och medgivit gaskamrarnas existens. Den som inte gjorde detta, kunde inte räkna med mildhet. Kurt Franz, åtalad i Treblinka-processen, hade fram till sin benådning i augusti 1993 tillbragt 35 år bakom galler, ty han hade alltid hårdnackat bestridit den officiella Treblinka-bilden. Den med honom medåtalade Suchomel, som uppgav att judarna "marscherade in i gaskamrarna nakna och i god ordning", satt av endast fyra år.

Så skipades och så skipas rättvisa i den "friaste tyska staten i historien". En domare eller en allmän åklagare, som under dessa omständigheter högt uttalade tvivel på förintelsen och gaskamrarna, visste nog att hans karriär var oåterkalleligen förstörd. Därför lånade sig anständiga jurister aldrig till domar- och åklagarroller vid sådana processer, utan överlämnade dessa uppgifter åt andra. Inte ens advokaterna ifrågasatte någonsin gaskamrarnas existens, utan alltid endast deras klienters delaktighet i de ifrågavarande morden.---"

Om vittnet är någon annan vill man veta hur du kan veta det och någon form av underbyggt underlag för att han skulle vara en skådis.
Ditt 'om det nu verkligen är han' är enbart och jag menar enbart, ett i raden av försök att skugga det som sägs i tråden.

"---Claude Lanzmann seems to be dishonest. Either regarding his claim that the interview was taped with a camera hidden in the bag of his assistant and without the knowledge of the interviewed man, or regarding his claim that the interviewed man was Suchomel-or regarding both claims.---"

Han kunde kanske ha sagt 'Jag såg ingenting om detta' snarare än att säga allt han säger att han såg. Det skulle näppeligen ha ansetts som något brottsligt. Eller hur?

"---During a 1986 interview with the Chicago Tribune (June 29, 1986), Beate Klarsfeld told "how she haunted at least three former Nazis until they committed suicide or died; how she organized attempts to kidnap others; how she used headline-making gimmicks to bring to trial or to ruin the careers of many who were convinced the world had forgotten them." She related how she slapped the face of German Chancellor Kurt-Georg Kiesinger in public in 1968. "Once, she and several friends tried to kidnap Kurt Lischka" but the operation failed because the car they were using had only two doors. As for Ernst Ehlers, "harassed by Klarsfeld-organized demonstrations outside his home, he first resigned his position [as judge] and then committed suicide."

After picking up the trail of Walter Rauff in Chile, the Klarsfelds organized demonstrations in front of his house and broke his windows. "He died a couple of months later," Beate Klarsfeld told the American daily. "I was glad, because as long as these people are alive, they are an offense to their victims." "My husband and I are not fanatics ... Once my husband held a pistol to the temple of Rauff, just to show that we could kill him, but he didn't pull the trigger."

http://www.ihr.org/jhr/v16/v16n2p-2_Faurisson.html

Those sick Jewish gangsters and their ilk are more than likely behind the "suicides" of a number of Germans. It is telling that they are also part of the posh anti-revisionist establishment. Their Klarsfeld Foundation funded the research of J-C Pressac until the man grew too openly heretic.---"