Citat:
Och ändå så verkar du utgå från att "ett segment av killar med obegränsad fritid på sommaren, mellan typ 12 och 25 år" var en högljudd minoritet som lyckats förfalska historieskrivningen om VM 94 som en folkfest?
Varför är du så himla pigg på att hoppa till halsbrytande och minst sagt suspekta slutsatser? Jag var pytteliten 94 men minns ändå vilken jäkla grej det var. Oavsett kön/ålder. "Känner" en 70-årig tant genom släkten som är totalt ointresserad av sport och till och med hon säger att hon följde VM 94.
Alltså du får ju gärna framföra din uppfattning. Men jag stör mig lite på hur tvärsäkert du försöker få det till att folkfesten vid VM 94 är någon slags efterhandskonstruktion av unga manliga fotbollsnördar.
Varför är du så himla pigg på att hoppa till halsbrytande och minst sagt suspekta slutsatser? Jag var pytteliten 94 men minns ändå vilken jäkla grej det var. Oavsett kön/ålder. "Känner" en 70-årig tant genom släkten som är totalt ointresserad av sport och till och med hon säger att hon följde VM 94.
Alltså du får ju gärna framföra din uppfattning. Men jag stör mig lite på hur tvärsäkert du försöker få det till att folkfesten vid VM 94 är någon slags efterhandskonstruktion av unga manliga fotbollsnördar.
Har aldrig påstått att det inte var fest bland fotbollsbitna killar (mest) som hade tid att sitta uppe och titta halva nätterna. De svenska kvällstidningarna ser f ö till att ingen kan missa när det är VM eller EM i fotboll, närmast oavsett Sveriges insatser. Men VM-rus av den här sorten är faktiskt färskvara och det har snart gått 25 år.
Vid en omröstning på nätet om "det största svenska idrottsögonblicket" för några år sedan vann Ravellis sista straffräddning i matchen mot Rumänien, som skickade Sverige till semifinal. Det är ett typiskt exempel på hur "VM-94-generationen" snackar upp "sitt" VM till orimliga höjder. För mig känns det självklart att Björn Borgs seger över McEnroe 1980, Ingo-knocken eller silvret i VM 1958 är större.