Får man gå med tunga steg i lägenheterna ovan andras?

Jag har samma problem med elefanter ovanför som väcker mig varje dag vid 6-tiden och håller på till midnatt. Varenda dag oavsett om det är måndag eller lördag.

Dessa invidier bryr sig inte för fem öre trots att jag pratat med dem flera gånger. Så jag lider tillsammans med dig ts!

Har hörselskydd och silicon öronproppar som hjälper lite grann men tråkigt att sitta med dem inomhus i sin egen lägenhet lol

Det är inte dit fel att huset är byggt som set är tyvärr är vissa lägenheter gamla och lyhörda.
Du får gå och skratt och prat hur mycket du vill om det skulle bli för mycket ljud kan man alltid på ett fint sätt säga de till grannen, bemöts man trevligt så tror jag man bemöter trevligt varför inte liksom... Tjena fint väder kaffe kanske du har du har tänkt på osv..

Jag lider verkligen med er som har det här problemet. De som aldrig upplevt en riktig hälgångare har nog svårt att förstå hur mentalt påfrestande det blir över tid. Att höra hur den ovanför går i lägenheten är normalt, men är det en äkta hälgångare så är det en helt annan upplevelse. Det är lyckligtvis få som går på det viset och det är säkert därför många tycker att man överdriver när man klagar på det. Men då har ni helt enkelt inte råkat ut för denna psykterror.

Tänk er styltgång över parkettgolv, så kanske ni lättare förstår oss.

Det går inte att solla bort ljudet genom att öka volymen på tv'n/stereon eller dra på sig ett par hörlurar och stoppa öronen fulla med skit när man vill sova. Det är släggslag vi snackar om, allt i lägenheten vibrerar. Prydnader i bokhyllor, porslin i köksskåpen, fönsterrutor och blomkrukor på fönsterbrädorna. Riktiga jävla jämfotahopp med hälnedslag vart de än rör sig i lägenheten, oavsett tid på dygnet.

Jag har haft många lägenheter genom livet och har aldrig varit den som stört sig på andra grannar. Någon enstaka gång har jag fått knacka på hos nån som pumpat lite för hög musik. Men den dagen jag fick en styltgångare i lägenheten ovanför rasade allt. Jag gjorde allt för att slippa vara hemma. Vi var många grannar i den trappen som stördes av den personen.

Han gjorde ju det inte för att jävlas, men det var väldigt psykiskt påfrestande. Visst påpekade vi det för honom flera gånger, men man kan ju inte klaga på hur människor är, så det kändes lite löjligt att behöva knacka på och klaga på att han gick i sin egen lägenhet.

Det är bara att söka ny lägenhet och bita ihop den tiden man måste vara kvar innan flytt. Lycka till, gör inget dumt!

Köp ett par mjuka tofflor till grannen?

Preach! Det är precis så som du säger. Kände igen mig direkt i TS berättelse och din. Det är hell on earth, man lever inte sitt eget liv utan det är som att man lever deras liv. Livet är paradis när dem är bortresta och sen när dem kommer tillbaka så vill man hoppa från balkongen.

Förstår dig TS! Hälgångare är ett jävla otyg! De borde ingå en kurs när man skriver på kontraktet: Såhär går man i en lägenhet! Visst att man ska tåla lite olägenheter, men hälgångeri hör inte till dem eftersom det ör lätt åtgärdat och normal hänsyn att inte klampa runt.

Exakt! Det blir psykiskt påfrestande att hela tiden försöka styra om sina rutiner efter deras. Att lägga sig på kvällen och försöka analysera vad människan ovanför gör är riktigt deprimerande. Om man måste upp i tid och hör grannens tv när man går och lägger sig, så ligger man och räknar minuter och hoppas att man snart hör honom stega in i sovrummet för att också sova. Gör han inte det, så kan man inte somna in ordentligt och dagen efter är man helt paj på jobbet.

På mornarna struntade jag i hälgången eftersom jag ändå skulle iväg, men när jag sedan kom hem på eftermiddagen och bara ville kunna koppla av så var det omöjligt. Det blir så sjukt efter ett tag då man börjar analysera alla ljud ovanför som kunde få honom på fötter.

Det värsta är att man tillslut ifrågasätter sig själv, om man är överkänslig som person eller bara en allmänt sur jävel.

Mina vänner verkade uppskatta det i alla fall. Det blev till en rutin att alla samlades hos mig varje gång vi skulle ut på krogen.

Hyresvärden sa att det kan vara så om det är en person som vuxit upp i eget hus och sedan flyttar till lägenhet. De har tydligen ett annat sätt att klampa runt.

Haha det är precis som att jag kunde skriva allt du skrivit själv. Man överanalyserar allt och det slutar ju som sagt i att man bara mår dåligt... Svårt att hitta en ny lägenhet som skall passa i livet också. Tråkigt som tusan