Starta relation med singelmamma

Då är mitt råd att ta det väldigt långsamt. Hoppa inte in i någon familjekonstellation utan bygg upp en trygg vuxen relation som särbos under flera år innan ni ens börjar prata om att flytta ihop. Kanske kommer ni inte alls dit och det är också ok. Innan ni tar steget att bo ihop, om ni kommer dit, så spendera mycket tid tillsammans med barnen, sov över, semestra ihop osv. Flytta inte ihop om du inte genuint känner att du inte bara vill bo med henne utan även med hennes barn.

Det var exakt det jag tänkte på: kärlek.
Finns kärleken där så är det värt allt jobb. Tänk inte på problem, njut av att hjälpa till och var en del av hennes värld med nöje.

Så sant, så sant.

Kan inte se problemet ärligt talat.
Gillar du henne?
Verkar hon som någon du kan dela ditt liv med?
Kommer du fixa att ha barn runt dej och inte alltid vara prio 1. Kör.
Du kommer själv kunna välja med tiden hur stor del du vill ta av barnen prata om det bara med henne ordenligt så du vet vad hon förväntar sej om det blir seriöst.

Du har aldrig varit inne på familjeliv märker jag

Där kryllar det av kvinnor som blivit tillsammans med singelpappor (som glatt lämpar av hela föräldraansvaret på sin nya tjej) och frågor om hur man förhåller sig till ”bonusbarnen” och ”biomamman”. De har ett helt eget underforum där. Tror nog att det är bra mycket vanligare att singelpappor hittar någon ny än att singelmammor gör det...

Tänkte ge en annan bild av singelmamman än den TS gav, en jag tror är mer vanligt förekommande. Vi börjar med varför mamman blev singel till att börja med.

De började som ett ganska normalt jämställt par, men när de fick barn föll ändå allt extraarbete på henne. Hon fick tjata om att han skulle ”hjälpa till” med att laga mat, ”passa” sina egna barn och plocka upp sina strumpor från golvet. Och han gjorde det ändå aldrig utan surade, drog till gymmet eller stannade kvar på after work med polarna till efter att barnen lagt sig. Till slut tröttnade hon på att alltid tjata och alltid bli besviken. Hon kände att eftersom hon ändå redan gjorde allt jobb så skulle det vara enklare att vara ensam - för då skulle hon iallafall slippa bråken.

Hon trivs som ensam. När han har barnen är hon äntligen ledig - för första gången sen hon fick dem. Och när hon har barnen är ju allt som vanligt minus bråk. Men hon längtar efter sex. Inte familjeliv - been there, done that - en särbo att bara dela romantik med. Middagar, filmkvällar, och sex. Kärlek. Inga krav, inget tjat, ingen besvikelse.

Mmm...äntligen nån som fattar det.

Låter inte som att du har några egna barn, ta en funderare på om du inte vill ha det. Antar att hon inte vill ha flera. 40+ liksom och har redan barn...

Singlar är singlar för att ingen står ut med dem.

Lägg till att det inte är dina barn. Det är en stor nackdel.

Försök inte bli ihop med mammor.

Ja, det är det enda sättet som kan "fixa" en del av problemen.

Singelpappor hittar singelmammor, singelmammor hittar både singelpappor och singelkillar utan barn. Jag tror det är väldigt svårt för en singelpappa att träffa en betydligt yngre snygg tjej utan barn som inte vill ha egna barn men vill vara styvmor. Bara för att man är pappa betyder inte det att man även vill bli plastpappa åt nån annan snubbes ungar