Den osminkade sanningen om familjen Nujens byggnadsverksamhet på Gotland (1)
Dagens Nyheter publicerade lördagen den 9 november 2019 en stort upplagd artikel om Özz Nujen och Måns Möller, författad av kulturredaktionens reporter Sverker Lenas. Artikeln är en enda lång hyllning av komikerparet och deras show "Världens historia", där texten varvas med nio foton av paret utvikta i olika kroppsställningar. För knappt ett år sedan, den 2 december 2018, publicerade Svenska Dagbladet en liknande hyllningsartikel, den gången om Özz Nujen ensam, som var författad av hans komikerkollega Lars Berge. Artikeln upptog fem helsidor och på papperstidningens förstasida hade rubriken "Rentvådd efter turbulent tid" satts intill en bild av komikern. I tidningens digitalupplaga ändrades uttrycket "rentvådd" dagen därpå till "har fått en viss upprättelse" efter att tidningen fått motta kritik för att avsiktligt lura läsarna genom att publicera s.k. "fake news".
Varken Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter har till uppgift att rentvå eller ge upprättelse åt vare sig kända eller okända personer som misstänks eller anklagas för olika brott. Det är de rättsvårdande myndigheternas, främst domstolarnas, sak att fria eller fälla. Sveriges två största morgontidningar har däremot ett ansvar mot sina läsare att informera om fakta - även när det gäller en av media så uppburen och omhuldad person som Özz Nujen. Om han i tidningskrönikor och sociala medier uttalar sig vitt och brett om den låga skattemoralen hos rika bolagsdirektörer och sedan själv avslöjas vara en skattesmitare, har detta givetvis ett mycket stort nyhetsvärde, även för Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters läsare.
Den "affär" som Sverker Lenas i mycket diffusa ordalag refererar till i sin artikel har nu i snart två års tid fullständigt tigits ihjäl av i stort sett alla media. Enda undantaget är SVT:s Uppdrag granskning, som i april förra året visade ett kort utdrag av Janne Josefssons famösa intervju med Özz Nujen. I Dagens Nyheters artikel tas på slutet affären med de svarta löneutbetalningarna till Rakhmat Akilov upp på ett minst sagt märkligt sätt. Man kan av följande citat ges intryck av att det i själva verket är Özz Nujen som har blivit utsatt för övergrepp och inte de mördade och lemlästade människorna på Drottninggatan och deras anhöriga:
I "Världens historia" finns en referens till affären, ett skämt om att det kan vara "farligt att anlita Akilov som arbetskraft". Men att historien fortfarande är sårig är uppenbart.
- Det börjar blekna, men det har också lärt mig att man aldrig ska vika ner sig när man har rätt. På ett sätt är jag glad över erfarenheten, för jag behöver inte rensa i min telefonlista, det gjordes av sig självt. Man vet vilka som är ens vänner och inte. Och där måste jag berömma Måsse faktiskt, för när det var som jobbigast då var han där, säger Özz Nujen och ögonen blir plötsligt blanka och orden stockar sig i halsen.
Varför Özz Nujen ett år efter dödsmassakern på Drottninggatan har känt ett behov av att skämta om saken, är väl i grund och botten en fråga för en psykiater. Här är istället huvudfrågan, vad Özz Nujen menar med att han "har rätt". Han kan inte gärna mena, att han som fastighetsägare och byggherre har rätt att anlita svart arbetskraft för renovering av sina egna fastigheter på Gotland. Han har inte heller rätt när han påstår, att han inte har haft något med renoveringen och ombyggnaden av fastigheterna på Gotland att göra. Det spelar ingen som helst roll om det är hans syster, hans svåger eller någon annan känd eller okänd person som har rekryterat Rakhmat Akilov som svart arbetskraft. Själva brottet "undandragande av skatt" begås ju inte av dessa utan av fastighetsägaren Özz Nujen själv, när han låter bli att redovisa byggnadsprojekten och de svarta löneutbetalningarna i sina moms- och arbetsgivardeklarationer till Skatteverket och därvid underlåter att betala lagstadgade skatter och arbetsgivaravgifter.
Özz Nujens och hans syster Debbie Nujens tre fastigheter på Gotland är bebyggda med två före detta skolbyggnader och två före detta magasinsbyggnader som har en sammanlagd totalyta på ca 1 325 kvadratmeter. Ett stort byggnadskomplex bestående av fyra byggnader har alltså av både Advokatsamfundet och i media missledande framställts som om det vore ett för en familj ordinärt "sommarhus". Alla fyra byggnaderna har i år utretts som misstänkta olovliga svartbyggen av Region Gotlands miljö- och byggnämnd. För tre av byggnaderna, som ägs gemensamt av Özz Nujen och Debbie Nujen, har beslut redan fattats av nämnden. För den fjärde byggnaden, som ägs av Özz Nujens företag Nujen Media AB och som även den har byggts om utan bygglov, kommer beslut snart att fattas.
De åtgärder som har vidtagits på de av Özz Nujen och hans syster ägda fastigheterna har vid besiktningen konstaterats vara lovpliktiga men har av fastighetsägarna utförts utan bygglov, varför lagstadgade byggsanktionsavgifter så småningom kommer att utkrävas av dessa. Det kan komma att handla om betydande bötesbelopp med tanke på byggnadernas storlek och deras i grunden förändrade användning. Både Özz Nujen och Debbie Nujen har av nämnden förelagts, att inom sex veckor från det besluten vunnit laga kraft lämna in fullständiga bygglovsansökningar för att kunna pröva om bygglov kan ges i efterhand för de åtgärder som har utförts utan lov. Miljö- och byggnämndens beslut har överklagats av fastighetsägarna till länsstyrelsen, där ärendena nu har legat under drygt fyra månader utan att några beslut har fattats.
I sitt överklagande av miljö- och byggnämndens beslut hävdar Özz Nujen och Debbie Nujen att ett av svartbyggena, "Villa Zetterling", är en bostad där deras far numera bor permanent efter att ha mantalsskrivit sig på fastigheten våren 2019. För att styrka detta har de bilagt en skrivelse som Debbie Nujen ingav till byggnadsnämnden redan den 13 mars 2013, där hon påstår att hennes föräldrar "har som ambition" att flytta till Gotland och bosätta sig i den ena delen av fastigheten. I skrivelsen står även följande:
"Efter flera års sökande och budgivningar på Gotland hittade vi denna fastighet. Vi köpte fastigheten Tingstäde Furbjärs 1:26 under 2012. Jag och min familj har som ambition att bygga om fastigheten som finns på tomten till en släktgård."
Vad Debbie Nujen i dessa tre meningar försöker göra troligt är, att familjen till slut funnit sitt drömhus på Gotland - och detta i form av ett nergånget och helt urblåst kallförråd, som en gång nyttjats som projektilmagasin av försvarsmakten och som är beläget på en stor ödslig skogstomt i ett gammalt militärt barack- och förrådsområde. Det förefaller vara ett mycket märkligt val av släktgård, särskilt när det görs av två yrkesmässigt framgångsrika och förmögna personer med årliga miljoninkomster (för bildbevis se Laboratoriebacken -
www.tjelvar.se)
Inte heller de två före detta skolbyggnader i Tingstäde som Özz Nujen och Debbie Nujen förvärvade av regionen ett par år senare, framstår som några självklara objekt att byggas om till sommarstugor eller ytterligare släktgårdar för familjen, utöver den som vid tidpunkten för förvärven 2015 redan var under byggnad. En nerlagd gammal skola (Tingstäde Nystugu 1:125) med flera stora skolsalar skulle däremot göra sig utmärkt som flyktingboende, särskilt som en före detta skolbespisning med kök och matsal redan fanns tillgänglig i den andra gamla skolbyggnaden (Tingstäde Nystugu 1:142).